Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pantomim - Pantopoda - Pantotensyra - Panträtt - Panträtt i rättigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
803
Pantopoda—Panträtt i rättigheter
804
typer (se Commedia dell’ arte). Den framställdes
då av flera skådespelare och var till omkr. 1750
i denna form varmt omhuldad även i det övriga
Europa men sjönk så småningom till folknöje
av tarvligaste slag. Utmärkta konstnärer ha
senare sporadiskt höjt p. till verklig konst. Bland
dessa märkas under det tidigare 1800-talet
Gas-pard Deburau, kring dess mitt Legrand och mot
dess slut Séverin och Charlotte Wiehe, alla i
Paris, där Théåtre libre under 1890-talet med
framgång sökte återuppliva p. Bland senare
försök märkes särskilt Max Reinhardts
iscensättning av ”Miraklet”. P. kallades också under
1600-och 1700-talen en i mask dansad mytologisk
balett, och alltsedan operans framträdande ingår
p. i balettens konst. En speciell form av p. är
i England de s. k. julpantomimerna. —
Litt.: R. J. Broadbent, ”A history of
pantomi-me” (1901).
Panto’poda, zool., se Havsspindlar.
Pantotensyra, en vattenlöslig B-vitamin,
vilken upptäcktes av R. T. Williams. P. är en
tillväxtfaktor, som synbarligen är av vital betydelse
för människor och djur.
Panträtt, jur. Med p. förstås en rätt att med
viss förmånsrätt åtnjuta betalning för en fordran
ur ett förmögenhetsföremål, oberoende av i vems
hand detta befinner sig. P. är vanl. anknuten till
en personlig fordran som ett accessorium.
Emellertid är denna förbindelse icke numera
nödvändig. Nära p. står retentionsrätten (se
d. o.). Medan p. omedelbart avser, att
borgenären skall kunna utnyttja pantens marknadsvärde,
avser retentionsrätten i första rummet att ge
borgenären ett påtryckningsmedel mot
gäldenä-ren. Den, som har retentionsrätt, saknar således
ofta möjlighet att föranstalta försäljning av det
föremål, rättigheten avser. P. bör också skiljas
från förmånsrätt. P. är alltid förenad med
förmånsrätt, men förmånsrätt kan finnas utan
p. Gäller förmånsrätten blott i viss bestämd
egendom, som fallet är t. ex. med den
förmånsrätt, som grundas å förlagsinteckning el.
inteckning i jordbruksinventarier, står den nära p. men
skiljer sig från denna bl. a. genom att den
upphör, om egendomen överlåtes. P. består
principiellt trots överlåtelse, ehuru den kan komma
att upphöra på gr. av reglerna om
godtrosför-värv. Den säkerhetsrätt, som grundas
genom utmätning, står också nära den egentliga p.
Man indelar p. med hänsyn till deras
uppkomst-grund i tre slag: konventionell p. el.
sådan, som grundas på frivillig upplåtelse, legal
p. el. sådan, som grundas omedelbart på lagens
stadgande och ej fordrar vidtagande av någon
viss åtgärd, samt tvångspanträtt el.
sådan p., som grundas på sj älvpantning. Ur en
annan synpunkt indelas p. i handpanträtt,
som föreligger, då gäldenären är skild från
besittningen, varvid panten vanl. innehaves av
borgenären, och hypotekarisk p., som
föreligger, då gäldenären behåller besittningen.
Reglerna äro väsentligt olika betr, fast och lös
egendom. 1) Fast egendom. All p. är
hypotekarisk. Konventionell p. grundas enl. In-
teckningsförordningen 1875 endast på inteckning.
Legal p. finnes dels betr, ogulden köpeskilling enl.
J ordabalken 11:2, varvid dock inteckning måste
sökas inom viss kortare tid från det köparen fått
lagfart, för att icke p. skall förfalla, dels betr,
åtskilliga fordringar, som åtnjuta förmånsrätt
enl. Handelsbalken 17:6, ss. tionde, ränta el.
annan avgäld, kommunal fastighetsskatt, odlingslån
och avdikningslån, ersättningar i anledning av
laga skifte o. a. jorddelningsförrättningar m. m.,
dels betr, brandförsäkringskontorets i Stockholm
s. k. premielån. Tvångs-p. finnes i den formen,
att inteckning kan meddelas utan
fastighetsägarens medgivande för skadestånd i brottmål, som
ej genast är förfallet till betalning. 2) Lös
egendom, a) Handpanträtt. Konventionell
hand-p. grundas genom avtal jämte överlämnande
av panten åt borgenären. Panten kan även
innehavas av tredje man, vilken då enl. kungl.
förklaringen 24/s 1872 måste ha utfäst sig att hålla
panthavaren panten tillhanda. Legal hand-p.
föreligger i vissa fall för kommissionärer och
handelsagenter i kommissionsgods, för delägare i
gruva el. flottningsförening betr, vissa tillskott
från delägare samt i vissa fall enl. Sjölagen.
Stundom räknas hit även hantverkares
säkerhetsrätt för arvode i det gods, som hos honom är
kvar, ehuru andra föra denna rätt till
retentions-rätterna. Tvångs-p. föreligger för markägare,
som nödgats intaga annans kreatur, b)
Hypotekarisk p. finnes jämlikt Sjölagen och jämlikt
lagen av 1924 om p. i spannmål samt jämlikt
regler om inteckning i fartyg och i tomträtt och
vattenfallsrätt.
P. realiseras genom pantens försäljning. När
det gäller fast egendom, verkställes försäljningen
av överexekutor el. på landet stundom av särskild
förrättningsman, som överexekutor därtill
förordnat. För att åstadkomma sådan försäljning har
panthavaren att söka utmätning i fastigheten. En
inteckningshavare har dock därjämte den
bekvämare utvägen att lagsöka på inteckningen för att
få fastigheten ”dömd i mät”, vilket utgör en
åtgärd, som kan sägas vara sammanslagning av
betalningsfastställelse och utmätningsbeslut. Betr,
handpant i lös egendom stadgas i Handelsbalken
10:2 ett uppbudsförfarande, som dock numera
kommit ur bruk. I regel förbehåller sig
panthavaren att själv ombestyra försäljningen, vilken
då bör ske på offentlig auktion. I konkurs äger
borgenären själv realisera panten på offentlig
auktion, om ej konkursförvaltaren vill lösa ut
honom. Betr, tomträtt och vattenfallsrätt gälla
samma regler som ang. fast egendom. Liknande
regler finnas även ang. inteckningsbara fartyg.
— Litt.: ö. Undén, ”Svensk sakrätt” (2:a uppl.,
2 bd, 1944—48).
Panträtt i rättigheter, jur., säges föreligga,
då rättigheter, t. ex. fordringsrättigheter el.
aktier, fungera som objekt för panträtt. När det
finnes någon handling, som är ”bärare” av
rättigheten, som fallet är med ett löpande
skuldebrev, stiftas panträtten liksom vid pantsättning
av lös sak genom pantens överlämnande.
Detsamma gäller med avseende å alla slags aktier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
