Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paradera - Paradigm - Paradis - Paradisdräkt - Paradisfrön - Paradisfåglar - Pardisisk - Paradiskorn, paradisfrön, meleguetapeppar - Paradiso, Gran - Paradisänka - Paradisäpple - Paradox - Paradoxides - Paradplats - Paraduniform, paraddräkt - Parafera - Paraffin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
831
Paradera—Paraffin
832
Paradera (fr. parader), defilera vid parad,
deltaga i parad, ståta.
Paradi’gm, gramm., böjningsmönster, tabell
över ett ords alla böjningsformer.
Paradis (lat. paradi’sus, grek. para’deisos,
av fnpers. paridaèza, inhägnat område, park,
därav grek. para’deisos), i Septuaginta
beteckning för Edens lustgård, de första
människornas lycksaliga hemvist, varifrån de efter
syndafallet utdrevos. Enl. den bibliska berättelsen
ligger p. tydligen någonstädes bland de okända
bergen österut. Föreställningen om ett härligt land,
där lycksaliga väsen bo fjärran från livets
bekymmer och möda, finner man hos många folk.
Vanl. är p. de saliga dödas boning, stundom, som
i den bibliska berättelsen, även det land, där
människorna en gång i en lycklig forntid levat. Det
tänkes beläget på jorden, ehuru på en fjärran,
otillgänglig plats, en ö el. ett högt berg. Någon
gång händer det, att en djärv resenär lyckas nå
detta land el. åtm. få se en skymt av dess
härlighet. Hit höra de grekiska sagorna om de
saligas öar och Elyseiska fälten, de keltiska om
Lycksalighetens ö och de polynesiska om Tinara.
Glänsande paradisskildringar finner man i islam
och i ”det rena landets” sekt i buddismen.
Paradisdräkt, nakenhet liksom Adams och
Evas i bibelns paradis.
Paradisfrön, bot., farm., se Paradiskorn.
Paradisfåglar, Paradiséidae, kråkfåglarna
närstående fam. av ordn. tättingar, med omkr. 100
arter från Nya Guinea och närliggande öar.
Näbben saknar borst vid basen, foten är kraftig,
vingarna medellånga, avrundade. P. leva av
frukter, frön och insekter; de större arterna äta
även smärre däggdjur. Honorna äro i regel
oansenligt färgade, men hannarna ha under
brunsttiden en egendomlig, praktfull fjäderdräkt.
På olika ställen, i pannan, bakom näbbroten,
på huvudets el. kroppens sidor och på stjärten,
utväxa prydnadsfjädrar av växlande utseende.
P. jagas för prydnadsfjädrarnas skull.
Familjens huvudsläkte är paradiskråkorna,
Paradisea, vars
största art är
stora
paradisfågeln,
P. apoda, av en
kajas storlek,
med ända till
70 cm långa,
trådlika
stjärtfjädrar. Hjässan och nacken
äro mörkgula,
strupen
metall-skimrande grön,
kroppen f. ö.
brun. Den
väldiga tofsen av
prydnadsf j ädrar
är vid basen
orangegul, mot
spetsen vit.
Arten finnes på
Aroeöarna. Honan är ovan rödbrun, under gul.
Blodparadisfågeln, Paradisea rubra, är
mindre. Den finns på några små öar. På Nya
Guineas fastland finnes blå paradisfågeln,
P. rudolphi, vars fjäderdräkt är svart, blå och
grön. Hos den över hela Nya Guinea spridda
kungsparadisfågeln, Cicinnurus regius,
av traststorlek, bära de långa mittersta
stjärtfjädrarna en rund fanskiva men sakna f. ö.
strålar. Från krävtrakten utgå bruna, styva
prydnads-fjädrar, som avslutas av en smaragdgrön kant.
Fågeln är ovan körsbärsröd, under
metallglän-Sande grön och vit, fotterna praktfullt koboltblå.
Bågnäbbade paradisfågeln, Falcinellus
striatus, som når storleken av en kaja, har 77 cm
långa stjärtfjädrar. En mindre praktfull art är
atlasfågeln, Ptilonorhynchus violaceus, som
blir 28 cm lång. Fjäderdräkten är hos äldre
hannar glänsande svartblå, hos honan grönaktig. Den
förekommer över större delen av Australiens
fastland. Hannen bygger av grenar och ris en
tunnelliknande ”lövsal”, medan han framför
ingången samlar blommor, blad, fjädrar, stenar
m. m., företrädevis av blå el. grön färg, med
vilka han ”leker”.
Paradisisk, lycksalig.
Paradiskorn, paradisfrön, m e 1 e g u e t
a-peppar, fröna av den från Sierra Leone till
Kongo (”Pepparkusten”) i Afrika växande
zingi-beracéen Amomum Melegueta. De äro glänsande
bruna, omkr. 3 mm långa, nästan klotrunda och
ha svag arom och starkt stickande smak. Som
krydda betingade de förr högt pris.
Paradi’so [-å], Gran, högsta toppen i
Gra-jiska alperna (4,061 m ö. h.), 60 km n. v. om
Turin, Italien. Området kring P. är nationalpark.
Paradisänka, se Vävarfinkar.
Paradisäpple, bot., se Äpple.
Paradox [-å’ks] (av grek, para’, bredvid, emot,
och do’xa, mening), skenbart orimligt påstående,
t. ex.: ”credo, quia absurdum”, jag tror, emedan
det är orimligt; "summum ius, summa iniuria”,
högsta rätt är högsta orätt. P., som formellt är
en motsägelse men i verkligheten uppenbarar en
överraskande el. förbisedd sanning, gör en stark,
med ironiens besläktad verkan. — Adj.:
Paradox el. parodoxäl.
Paradoxides, ett trilobitsläkte. Huvudets
gla-bella är utbredd framåt. Släktet är endast känt
från mell. kambrium, t. ex. från
Paradoxides-skiffrarna i Skandinavien. Flera arter äro viktiga
ledfossil.
Paradplats, sjökrigsv., se Parad 1).
Paraduniform, paraddräkt, se Parad 1)
och Uniform.
Parafèra (fr. parafer), slutgiltigt fastställa
(genom signaturs tillsättande). Ett diplomatiskt
dokument säges vara paraferat, när förhandlarna
enats om innehållet och som bekräftelse härpå
försett utkastet med en påteckning (fr. parafe, eg.
”bomärke”), oftast i form av namninitialer.
Sedan återstå endast aktens slutliga utskrivande och
det högtidliga undertecknandet.
Paraffin utgöres av delvis genomlysande,
lukt-och smaklösa kolväten. P. finns löst i vissa berg-
Paradisfåglar, hanne (t. v.) och
hona.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
