Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paraffin - Paraffinbehandling - Paraffniolja - Parafras - Parafyser - Paragalaktisk - Paragenes - Paragnejs - Paragon ab. - Paragonit - Paragonsystem - Paragraf - Paragrafi - Paraguay, Río (flod) - Paraguay (stat) - Klimat - Växtvärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
833 Paraffinbehandling—Paraguay 834
oljor och fås genom utfrysning; även ur
brunkols-tjära fås stora mängder p. Smpt varierar mellan
400 och 8o°. De hårdare sorterna användas i
ljusfabrikationen, till bonvax, skrokräm, paraffinerat
papper m. m., de mjukare till paraffinering av
tändstickor, i mikroskopisk teknik, i medicin etc.
P., blandat med lättflytande, färglösa kolväten,
ss. paraffinolja eller vaselinolja, säljes ofta som
vaselin. — Paraffiner (p a r a f f i
n-kolväten) kallas ofta mättade, acykliska
kolväten.
Paraffinbehandling, med., förekommer
numera huvudsaki. som ett på mekanisk väg verksamt,
milt och likväl effektivt medel mot förstoppning;
den bör ej användas under längre tid, då den är
ägnad att beröva organismen näringens fettlösliga
vitaminer, som lösas i paraf finet och lämna
kroppen med avföringen.
Paraffinolja, en tjockflytande, färglös, kemiskt
mycket indifferent bergoljefraktion, brukas som
tillsats till salvor, kosmetiska preparat, läderoljor
m. m. P. är ett utmärkt, ej retande, ofarligt
medel mot trög mage. En emulsion av p. i vatten
användes som växtbesprutningsmedel mot
frukt-trädskvalster.
Parafras (grek, para’frasis), förklarande och
förtydligande omskrivning av en skrift. — I
musiken betyder p. ett tonstycke el. tema, som
återges i omskriven form med utsmyckande
tillsatser.
Parafyser (av grek, para’, bredvid, och fy’ein,
alstra), safttrådar, flercelliga, hårlika
bildningar hos mossor, basidiomyceter, askomyceter,
lavar och vissa brunalger. P. skydda
reproduk-tionsorganen och tjäna hos landväxter, åtm. i flera
fall, som skydd mot uttorkning.
Paragala’ktisk (av grek, para’, bredvid, och
galaxi’as, Vintergatan), astron., brukas ibland
om grupper av sådana objekt, som iakttagits inom
olika extragalaktiska objekt.
Paragenes [-jenè’s] (av grek, para’, bredvid,
och ge’nesis, uppkomst), beteckning för dels
mineralens sätt att i ett givet fall förekomma
tillsammans i naturen, dels själva den genetiska
enheten (även kallad mineralparagenes) av
ifrågavarande mineralsällskap el. -association.
Vissa av de enskilda mineralen i en
mineralparagenes kunna ha bildats samtidigt, men i stort sett
märkes en bestämd åldersföljd, succession,
dem emellan, som ibland kan upprepas och är av
betydelse för både vetenskapliga och ekonomiska
problem. Ytterst vanligt är, att ett mineral visar
sig ha framgått ur ett annat, tidigare
utkristalliserat. En viss p. visar sig ofta vara utmärkande
för mer el. mindre talrika fyndigheter i olika
delar av världen, överensstämmelse i p. antyder
likartade bildningsvillkor. Studiet av p. blir
därigenom en av mineralogiens viktigaste uppgifter.
Ex. på p. med ofta mycket stor geografisk
utbredning erbjuda de olika bergarterna.
Päragnejs, petrogr., se Gnejs.
Paragon ab. [-å’n], Stockholm, etabl. 1901,
bolag 1940, äger tryckeri för tillverkning av
ge-nomskriftsblanketter, ss. butikskvitton,
följesedlar, ändlösa blanketter, hålmaskinsblanketter,
bil-NF XVI — 27
j etter och motböcker. P. är anslutet till ab.
Sveriges litografiska tryckerier.
Paragonit, miner., se Glimmer.
Paragonsystem [-ä’n-], ett slags kvittensbok,
som möjliggör kontroll över inbetalningarna
genom att kopia av varje utskrivet kvitto erhålles.
Blanketterna äro även försedda med löpande
numrering.
Paragräf, numrerad avdelning av en lag, ett
kapitel, ett dokument el. dyl. Tecknas §, urspr.
ett 5 (förk. av lat. sectio, avdelning); förkortas
ofta par.
Paragrafi (av grek, para’, bredvid, och
gra’-fein, skriva), skrivrubbning, varvid bokstäver el.
ord bytas mot andra. Bakomliggande orsak är
ofta hjärnskada.
Paraguay [-gæai’], Rio P., största bifloden
till Paranå, Sydamerika, republiken Paraguays
huvudflod, 2,400 km lång, flodområde 1,150,000
km2. P. upprinner i brasil. staten Matto grosso,
bildar i sitt nedersta lopp, från Asunciön, i vars
närhet den mottar sin största biflod, Pilcomayo,
Paraguays gräns mot Argentina. P. inmynnar
ovanför Corrientes. Den örika floden, i
genomsnitt 0,8—1,2 km bred i sitt nedre lopp, är en viktig
trafikled; segelbar för 3 m djupgående fartyg
till Corumbå i Brasilien.
Paraguay [-gwäi’], off. Republica del P., stat
i Sydamerika, sträcker sig mellan I9°I5’ och
27°22’ s. br. samt mellan 54° 15’ och Ö2°48’ v. Igd.
P. gränsar i ö. till Brasilien, i s. och s. v. till
Argentina samt i v. och n. till Bolivia (se karta
vid Argentina); 406,752 km2; 1,406,000 inv.
(1950). — Huvudstad: Asunciön (c:a 210,000
inv.).
Mellan floderna Paraguay och Paranå ligger
landets huvuddel. Det lösa jordtäcket består här
av den s. k. röda jorden, som upsptått genom
vittring av röd sandsten och järnhaltiga eruptiver
och utgöres av fruktbar sand och lera.
Berggrunden är huvudsaki. sammansatt av eruptiver, ss.
melafyr, diabas och basalt; blott längst i n. finnes
urberg. Sierra de Amambahy (690 m ö. h.)
bildar i n. gränsen mot Brasilien.
Klimat. P. har ett mycket gynnsamt och i stort
sett subtropiskt klimat. Asunciön har en årstemp.
av 22°4, varmaste mån. är jan. med 26°9, kallast
är juni med 170. Nattfroster äro sällsynta men
förekomma. De v. delarna av P., Chaco-området,
äro varmare och torrare än de ö. Sålunda har
Chaco Mission en årstemp. av 24°3, jan.-temp.
28^7 och junitemp. 19?!. Årsnederbörden är 1,205
mm mot 1,315 mm i Asunciön och över 2,000
mm på de skogklädda höjderna i ö. Regnmax.
infaller under mån. okt.—april. Ett utmärkande
drag för nederbördsförhållandena i dessa trakter
är den stora variationen i årsmängderna. I
Asunciön uppmättes sålunda ett år 2,613 mm, ett annat
år endast 575 mm.
Växtvärld. Den rika nederbörden i förening
med hög temp. under 9 mån. av året ger en
yppig vegetation inom vissa områden mellan
vat-tendelaren i ö. och sumpmarkerna vid Rio
Paraguay. I det ö. höglandet utbreder sig en tät
urskog av regnskogstyp med träd av i allm. 15—20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
