Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peru, Perú - Näringsliv - Författningen - Förvaltning - Rättskipning - Försvarsväsen - Vapen och flagga - Mått - Mynt - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsen - Förhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Peru
118
j ärnmalmstillgångar finnas vid Marcona med
närliggande utmärkta koltillgångar. Två
U.S.A.-ägda smältverk och ett petroleumraffinaderi,
som äges av Canada, äro de största
industrianläggningarna i P. Textilindustrien är dock
betydelsefullare och sysselsätter c:a 14,000 arbetare.
Guanolagren på Huanillas, Punta Lobos o. a. öar
ägas nu av staten. — Importen hade 1952 ett
värde av 4,473 mill. och exporten 3,640 mill.
Sol oro. De viktigaste exportvarorna voro socker,
bomull, petroleum och derivat därav, koppar och
andra metaller. Bland importvarorna märkas
särsk. maskiner och livsmedel. — Vägväsendet
har utvecklats kraftigt under de båda senaste
decennierna. Bl. a. är den panamerikanska
landsvägen, som skall sammanbinda Alaska med Chile,
färdig genom P. Genom den transandina vägen
äro Callao och Lima förenade med Pucallpa vid
Rio Ucayali. Järnvägsnätets totala längd var 1950
4,252 km. Cordillera Occidental överskrides av
en linje från Lima till Cerro de Pasco och av
en från Arequipa till Puno vid Titicacasjön.
Amazonfloden med bifloder trafikeras av ett
flertal ångbåtslinjer. Den viktigaste hamnstaden är
Callao. Genom flyglinjer står Lima i förbindelse
med New York, Buenos Aires, Rio de Janeiro och
Santiago.
Författningen är av 9A 1933. Den lagstiftande
makten tillhör en senat och en
deputeradekammare på resp. 49 och 153 medl., båda valda på
6 år. Politisk rösträtt ha alla män, som kunna
läsa och skriva, från 21 års ålder. Röstplikt
föreligger. Den exekutiva makten tillkommer en
president, vald på 5 år. Han får ej omväljas för
närmast följande period. Sin makt utövar han
genom ett kabinett på 12 personer, som han fritt
avskedar.
Förvaltning. P. delas i 23 departement, dessa
i provinser och dessa i distrikt. Varje
departement styres av en prefekt, varje provins av en
underprefekt. Inom den kommunala förvaltningen
finnas en rad municipala råd, som utses av folket.
Kvinnor ha härvid rösträtt men använda sig ej
av den. Även männens rösträtt har på senare
tider satts å sido.
Rättskipning. En högsta domstol har sitt säte
i Lima. Dess 11 led. utses av kongressen inom
ett av regeringen uppgjort förslag. I övrigt
finnas 19 högre och 220 lägre domstolar, vilkas
domare utnämnas av regeringen på förslag av
närmast högre domstol.
Försvarsväsen. Allmän värnplikt är stadgad.
Befrielse från värnpliktsutbildningen sker dock
i stor utsträckning. Arméns fredsstyrka är
c:a 26,000 man. Av polis och gendarmer finnas
c:a 10,000 man. Flottan utgöres av bl. a.
2 torpedkryssare, 1 jagare, 4
ubåtar (samtliga föråldrade)
och 6 fregatter,
flygvapnet av c:a 100 flygplan
Vapen och flagga. Vapen:
delat, övre hälften kluven, 1)
i blått lama, 2) i silver
kina-barkträd, 3) i rött
ymnighets-horn, guld, varur falla mynt.
— Flagga: tre vertikala band: rött, vitt, rött,
örlogsflaggan är i mitten belagd med vapnet.
Mått. Metersystemet infördes 1869. Vid sidan
därav användas fortfarande äldre spanska enheter.
Mynt. Myntenheten i en guldvaluta är enl. lag
1931 1 sol å 100 centavos = V10 av det
peruanska pundet (libra).
Religiösa förhållanden. Romersk-katolska
kyrkan är statskyrka med 4 ärkebiskopssäten
(ärkebiskopen i Lima är primas) och 11
biskopssäten; dock råder fullständig religionsfrihet.
Undervisningsväsen. 1921 blev
primärundervisningen obligatorisk och kostnadsfri. Sedan
1946 är den kostnadsfri även för högre studier.
Skolornas antal är otillräckligt, och endast c:a
41 °/o av barnen gå i skola. 1948 uppgick
antalet primärskolor till 10,237 (därav 901 privata)
med över 900,000 elever, och högre skolor till
206 med 57,000 elever. Dessutom funnos d. å.
31 skolor för indianska barn, 99 tekn. skolor och
27 lärarutbildningsanstalter. P. har 4 statliga
univ., i Lima (Universidad nacional de San
Mar-cos, grundat 1551), i Trujillo (1824), i Arequipa
(1827) och i Cuzco (1946), samt ett katolskt
univ. i Lima.
Förhistoria. P:s kulturutveckling före de vitas
erövring av landet kan studeras genom talrika
fasta fornlämningar och genom den rikedom av
lösa fynd, som tack vare det — särsk. i
kustlandet — torra klimatet bevarats åt eftervärlden.
Fynden representera olika kulturer och tidsepoker.
När spanjorerna 1532 började erövringen av
inkariket (se d. o.), omfattade detta i stort sett
hela höglandet i v. Sydamerika, från Colombias
sydgräns i n. till Rio Maule i mell. Chile i s.
Inkaindianerna började sin expansion vid mitten
av 1200-talet från området n. om Titicacasjön.
Dessförinnan har det trol. funnits åtm. en äldre,
större statsbildning el. kulturepok i höglandet,
den s. k. tiahuanacokulturen, vilken fått sitt namn
efter dess mest betydande fornminne, de
imponerande tempelruinerna vid byn Tiahuanaco s. om
Titicacasjön i Bolivia. Denna kultur har trol.
uppburits av förfäderna till våra dagars
aymara-(colla-) indianer, liksom inkakulturen uppburits
av quichuaindianernas förfäder. De geografiska
förutsättningarna i det ökenartade kustlandet,
där blott floddalarna skänkt människorna
existens-möjligheter, ha givit upphov till mera lokalt
begränsade statsbildningar och kulturområden,
t. ex. nasca-, ica- och cbimukulturerna, vilka var
och en i första hand karakteriseras av sin
egenartade keramik. I själva kustlandet har det även
funnits primitiva fiskarfolk, från vilka lämningar
finnas i kökkenmöddingar. Spår av arkaiska
kulturer ha även kunnat påvisas. —
Inkaindianernas huvudstad Cuzco bevarar allt
fortfarande byggnadskomplex, som ge ett mäktigt intryck
av dessa indianers utomordentliga förmåga att
arbeta i sten med primitiva verktyg av koppar
el. brons. Än mera imponerande äro de inkaiska
fästningsverken, t. ex. Sachsahuaman utanför
Cuzco med dess tre bastionerade murar, i vilka
ingå block på 150 ton (blocken ha släpats
milslånga vägar över raviner utan hjälp av vare sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
