Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peru, Perú - Förhistoria - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
Peru
120
Altare i soltemplet i Machu Picchu, uthugget direkt
ur graniten.
hjulfordon el. dragdjur), och Machu Picchu.
Byggnadsverken visa också inkaindianernas
förmåga att organisera arbeten i stor skala. Den
inkaiska stenarkitekturen — liksom hela denna
kultur i övrigt — bygger på traditioner från
tiahuanacotid. De från denna tid härstammande
templen utgöras av gårdar, markerade av stora,
upprättstående stenblock, väldiga trappor och
hela portar, gjorda av ett enda block, stenstatyer
m. m. Det är under tiahuanacotiden bronsen
kommer till användning. Tiahuanacokärl ha
förutom i Titicaca-bäckenet anträffats i n. Chile
och n. v. Argentina, ett tiahuanacoinflytande
spåras även i dekoren på vävnader och målade
lerkärl från dalarna i Perus kustland. Dessa
isolerade kulturområden i kustlandet kännetecknas
av sina utomordentligt vackra lerkärl, vilka ha
både figurform och en mångfärgad, målad dekor.
De vävnader, som bevarats i den torra
ökensanden, torde vara de bästa, som framställts av
något naturfolk. Byggnadsverken äro här ej
utförda av sten utan av mera lättförgängligt
material, t. ex. soltorkat tegel, men de rester, som
bevarats av dessa, äro dock imponerande.
Historia. Inkariket med centrum i P. stod på
sin höjdpunkt vid tiden för européernas ankomst
till Amerika. Sedan den siste inkahärskaren,
Atahualpa, fängslats och avlivats, intågade
Francisco Pizarro i Cuzco 1533 och anlade 1535 staden
Lima. Inbördes strider mellan spanjorerna
försvårade under den första tiden ordningens
upprättande. P. organiserades som ett spanskt
vicekunga-döme. Landet gavs i län åt de spanska invandrarna,
infödingarna förpliktades att betala skatt och göra
tvångsarbete. Skolor inrättades, europeiska
jordbruksmetoder och husdjur infördes, men
befolkningen utsattes tillika för hårt tyranni under de
spanska ämbetsmännen. Inkvisitionen infördes
redan på 1500-talet, och kätteriförföljelserna togo
tidtals ansenliga dimensioner, men de infödda
fritogos som katekumener från de andliga
domstolarnas straffdomar. Det spanska väldet varade
till 1821, då P:s befolkning slöt sig till den mot
Spanien riktade frihetsrörelse, som börjat i
Chile och Argentina. Landet öppnades för en
argentinsk armé under befäl av frihetskämpen
San Martin, som 28 juli 1821 proklamerade
P:s oberoende. Definitivt besegrades spanjorerna
1824, sedan Colombias president Simon
Bo-livar kallats till hjälp. Denne valdes till P:s
president, men då hans arbete på att ge P. en
författning stötte på motstånd, lämnade han
landet 1826. Häftiga inbördes oroligheter följde,
tills general R amön Castilla (president 1845
—51 och 1854—62) återställde ordningen. Han
utvecklade landets hjälpkällor, införde
ångbåts-kommunikation längs Stilla havet och byggde
en järnväg mellan Callao och Lima. En ny
författning antogs 1856, enl. vilken bl. a. slaveriet
och indiantributen avskaffades. Inom kort
började ett storartat järnvägsnät anläggas. 1879
invecklades P. i ett krig med Chile, som efter stora
motgångar slöt med en för P. förlustrik fred i
Ancön 1883. Den här oavgjorda tvisten om
besittningen av provinserna Tacna och Arica, vars
lösning undan för undan uppsköts, bragtes först
1929 ur världen genom en kompromiss. Efter
kriget följde en lång orosperiod med många
militärrevolter, partistrider samt gränskonflikter med
olika grannar. Under 1 :a världskriget iakttog P.
neutralitet, tills U.S.A. inträtt i kriget 1917, då
P. avbröt de diplomatiska förbindelserna med
Tyskland. Till president valdes 1919 August o
B. L e g u i a, vars ämbetstid sedermera
förlängdes genom omval 1924 och T929. Han
genomförde bl. a. en decentraliserande
förvaltningsre-form. Leguia, vars godtyckliga styrelse
framkallat växande missnöje, störtades genom en av
översten L. Sånchez Cerro ledd armérevolt,
vilken inledde ett års täml. anarkiska förhållanden.
Det U.S.A.-fientliga vänsterpartiet Apra
(Alian-za populär revolucionaria americana) samlade
massorna kring sitt sociala reformprogram, men
dess grundare och ledare V. R. Haya de la
Torre besegrades, ehuru knappt, av Sånchez
Cerro vid presidentvalet 1931. Ett av Apra lett
revoltförsök i Trujillo 1932 fick ett blodigt
förlopp. Under opinionens tryck tog regeringen s. å.
parti för några kuppmakare och invecklades
därigenom i den s. k. Leticia-konflikten med
Colombia om ett gränsområde vid Amazonfloden, öppna
fientligheter hade utbrutit, då Sånchez Cerro
mördades 1933 och efterträddes av general O
s-car Benavides. I en uppgörelse 1934
bekräftades Colombias rätt till Leticia. Benavides
kvarstod som president till 1939. Hans styrelse
hade karaktären av välvillig diktatur. M. P r
a-d o s mandatperiod (1939—45) sammanföll med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
