Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Perugino, Pietro di Christoforo Vannucci - Peruk - Perukhorn - Perukstil - Perukstock - Perukträdet - Peruströmmen (Humboldtströmmen) - Peruzzi, Baldasssare - Pervers - Perversitet - Pes - Pesad - Pesante - Pesaro - Pescadorerna - Pescara - Pescara, Ferrante - Peschelslang - Peseta - Peshawar - Peskehaure (Pieskejaure) - Pesne, Antoine - Peso - Pesquidoux, Joseph de - Pessar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
Peruk—Pessar
124
Perugino: San Sebastian.
Nationalmuseum, Stockholm.
största
stäm-ningslandskap.
Bland hans
arbeten i Perugia
märkas
freskerna i
Cam-bio (i499—
1507).
Madonnamotivet har
behandlats av P.
i otaliga
altartavlor. Stor
betydelse har P.
haft som lärare
till Rafael.
Nationalmuseum i
Stockholm har
förvärvat en
för mästarens
stil typisk ”San
Sebastian”. —
Litt.: F. Knapp,
”P.” (2:a uppl.
1926).
Perük (fr.
perruque), med
löshår försedd
huva såsom
ersättning för hår,
till prydnad el.
förklädnad. P. förekom redan hos antikens folk.
Om dess senare glanstid se Allongeperuk och
Håruppsättning.
Perukhom, de missbildade, hudbeklädda horn
hos hjortdjuren, som bildas efter skador på
könskörtlarna el. kastrering.
Perukstil (ty. Zopfstil), se Nyantik.
Perukstock, träkubb, som tjänar till
underlag vid förfärdigande av peruker; människa med
förlegade åsikter, ”trång om huvudet”.
Perukträdet, bot., se Rhus.
Peru’strömmen, dets. som H u m b o 1 d
t-strömmen, havsström, se Peru, klimat, och
Stilla havet.
Peruzzi [pero’tsi], Baldassare, italiensk
arkitekt och målare (1481—1536). P. var
siene-sare till börden och utbildades efter sin
överflyttning till Rom 1503 under Bramantes ledning till
högrenässansarkitekt. Till hans förnämsta och
för tiden mest karakteristiska verk hör Palazzo
Massimi alle Colonne. Som målare stod P. i
starkt beroende av Rafael men drogs
småningom med i den manieristiska strömningen.
Perve’rs, förvänd, onaturlig.
Perversitèt (lat. perve’rsitas, förvändhet),
onormalt driftliv, särsk. i fråga om det sexuella.
Pes (plur. pe’des), lat., fot; versfot.
Pesäd (fr. pésade), se Ridkonst.
Pesa’nte, it., mus., tungt.
Pesaro [pe’zarå], huvudstad i it. prov.
Pe-saro e Urbino, vid Adriatiska havet och järnvägen
Bologna—Brindisi; 53,000 inv. Havsbad. P:s
märkligaste byggnad är det forna hertigliga
palatset (urspr. byggd för Francesco Sforza
1445—65), innehållande antikviteter, tavelgalleri
och Italiens mest betydande saml. av maj olika.
— P., som rom. koloni Pisaurum, tillhörde
under medeltiden efter vartannat påven samt
adelsätterna Malatesta, Sforza och Della Rovere, kom
1631 ånyo till Kyrkostaten och 1860 till
konungariket Italien. Kompositören Rossini var född i P.
Pescadorerna [-dä’-], jap. Hoko gunto
(Fis-karöarna), ögrupp i Formosasundet, hörande till
Formosa; 127 km2, c:a 67,000 inv. ögruppen,
som ligger under vändkretsen och 45 km från
Formosa, består av ett 50-tal öar, därav 21
bebodda. På den största ön, Hoko to, ligger
huvudorten Makun el. Mako med export av torkad
fisk, jordnötter och oljekakor.
Pesca’ra. 1) Forntidens Aternus, flod i mell.
Italien; 145 km lång; upprinner under namnet
A t e r n o på Apenninerna, genombryter
Abruz-zerna nedanför Popoli och utmynnar i
Adriatiska havet vid staden Pescara. — 2)
Huvudstad i prov. P., vid mynningen av floden med
samma namn; c:a 36,000 inv. Havsbad. P. är
forntidens Aternum.
Pesca’ra, Fe r r an t e Francesco d’A v a 1 o s,
markis av P., spansk militär (1490—1525). Han
vann i Karl V:s tjänst en rad lysande segrar i
Italien och hade bl. a. stor andel i segern över
Frans I vid Pavia 1525. Han var g. m. Vittoria
Colonna. P. är hjälten i C. F. Meyers roman
”Die Versuchung des P.”
Pe’schelslang, otätad metallspiralslang, som
användes till skydd för elektriska ledningar, t. ex.
vid förläggning på verktygsmaskiner.
Pese’ta (plur. pese’tas), myntenheten i
Spanien (= 100 centimos).
Peshawar [eng. utt. pa/åG], huvudstad i
Nordvästra gränsprovinsen i Pakistan vid en biflod till
Kabul, omkr. 30 km ö. om Khaibarpasset; c:a
135,000 inv. P. är av stor strategisk betydelse
och provinsens förnämsta garnisonsort.
Betydande transitohandel med Kabul, Buchara och
Centralasien.
Peskehaure [-äu-] (P i e s k e j a u r e), sjö i
Piteälvs översta lopp, Arjeplogs sn, Lappland, s.
om Sulitelma, nära norska gränsen; 60 km2;
578 m ö. h. Turiststuga vid P:s n. v. strand.
Pesne [pän], An t o in e, fransk målare (1683
—1757). P- kallades till Berlin, där han blev
hovmålare och konstakad:s dir. Förutom
plafonder i Sanssouci målade P. en mängd
porträtt i den då rådande franska rokokons stil. I
Berlin finns ett utmärkt porträtt av Fredrik
den store som ung (1739).
Pe’so [-å], myntenheten i Argentina m. fl.
sydamerikanska stater.
Pesquidoux [päkido’], Joseph de, greve,
fransk författare (1869—1946), medl. av
Franska akad. Han skildrade livfullt på vers och prosa
natur och folkliv i Gascogne; nämnas må ”Chez
nous” (2 dir, 1921), ”Sur la glèbe” (1922), ”La
Gascogne” (1939) och ”Un petit univers” (1940).
Pessär (av grek. pesso’s, avlång sten). 1) P.
el. p e s s ä r i u m, se d. o. — 2) Anordning, med
vilken yttre livmodermunnen i
befruktningsföre-byggande syfte avstänges från slidan före
samlag. Den oftast använda modellen har form av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
