Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Plataiai - Platan - Platanthera - Plat du jour - Plate, Ludwig - Plateau - Platen, von - Platen, 1. Baltzar von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
Platan—Plåten
276
hjälp i slaget vid Marathon (490 f. Kr.). Vid P.
vunno grekerna den stora segern över perserna
479 f. Kr. P. intogs och förstördes i början av
peloponnesiska kriget 427 f. Kr., återuppbyggdes
och förstördes på nytt av tebanerna 373 f. Kr.
Ruiner vid byn Kokla.
Platan, Pla’tanus, bot., släkte, som ensamt
bildar den mycket fristående fam. Platanaceae.
Omfattar omkr. sex trädarter i Nordamerikas och
Asiens tempererade delar med spiralställda,
handflikiga blad och knopparna dolda i bladskaftens
urholkade bas. Blommorna äro enkönade, med
dubbelt hylle. De äro samlade i klotrunda huvud.
Frukterna äro nötter. Orientalisk p., P. orientalis,
vars femflikiga blad starkt påminna om lönnens,
odlas allmänt som parkträd i s. och mell. Europa.
Den grå ytterbarken flagrar av, särskilt hos äldre
träd, i tunna skivor, varför stammen är fläckig.
Platanthéra, bot., se Nattviol.
Plat du jour [pla dy ^ö’r], fr., ”dagens rätt”,
en restaurangs specialrätt för dagen.
Plate, Ludwig, tysk zoolog (1862—1937).
Han blev 1909 Haeckels efterträdare i Jena och
fortsatte hans verk, om än med vida större kritik
och besinning. P. var en av sin tids främsta
företrädare för darwinismen i traditionell mening.
Plateau [-tå’], spegelbricka, smörgåsbricka.
Plåten, von, till Sverige utgrenad, urspr. tysk
adelssläkt. Namnet förekommer i Nordtyskland
och särskilt på Rügen från 1200-talets mitt. Ätten
var tidigt delad på olika linjer. Från lantfogden
på Rügen 1524—41 Wilken von P. till
Granskewitz härstamma dels en från 1689
riks-grevlig tysk ätt, som från 1704 bär namnet P1
a-t e n-H a 11 e r m u n d, dels två linjer, som vid
olika tillfällen utgrenat sig till Sverige. Den ena
av dessa grenar introducerades på svenska
riddar-huset med fältmarskalken F. J. B. von P.,
natu-raliserad 1778 och frih. 1797. Hans son B. B.
von P. blev 1815 greve; den grevliga grenen
utdog 1888. F. J. B. von P:s kusin översten
Balt-zar Achates von P. (1712—82) naturaliserades som
svensk adelsman 1751. Hans son hovmarskalken
Achates Carl von P. (1752—1832) blev 1815 frih.
enligt R. F. § 37. — Litt.: Ph. von Plåten, ”Den
från Rügen härstammande ätten v. P:s äldre
historia” (2:a uppl. 1940).
1) Baltzar Bogislaus von P., greve,
statsman, Göta kanals skapare (1766 29/s—1829 6/ia).
Han genomgick sjökadettskolan i Karlskrona, tog
1782 anställning som styrman på ett
handelsfartyg, trädde efter tre års seglats på världshaven i
tjänst vid örlogsflottan och deltog i flera
expeditioner till avlägsnare farvatten. Han var med i
1788 års fälttåg mot Ryssland, sårades vid
Högland, blev kort därefter rysk fånge och vistades
intill krigets slut i det inre av Ryssland. Redan
1795 blev P. överstelöjtnant och generaladjutant
av flygeln, vann rykte som en driftig och rivande
sjöofficer men tog redan 1797 tjänstledighet och
1800, med överstes namn, avsked ur krigstjänsten.
Som ägare av godset Frugården invid
Vänersborg framstod P. nu ett årtionde som en nitisk
och insiktsfull jordbrukare. 1798 invaldes han i
styrelsen för Trollhätte kanal och deltog till 1810
i dess förvaltning. 1800 blev han led. av den
kommitté, som skulle undersöka möjligheterna för
Göta älvs uppmuddring. Sin vunna praktiska
inblick i kanalbyggnadskonsten fördjupade han
genom utländska studieresor mellan åren 1797 och
1800. Samtidigt bedrev P. ingående teoretiska
studier i ämnet och fann i Trollhätte kanalarkiv
D. af Thunbergs ritningar för en kanal från
Vänern till Östersjön. Frukten av P:s praktiska och
teoretiska studier blev
hans epokgörande
skrift ”Afhandling om
canaler genom
Sverige” (1806), där han
med glödande
entusiasm framförde
kravet på Trollhätte
kanals utsträckande till
Östersjön. Gustav IV
Adolf accepterade
förslaget och gav 1808
P. i uppdrag att på
statens bekostnad
företaga förundersökningar och låta uppgöra
de
taljerade arbets- och kostnadsförslag. Innan detta
arbete avslutats, hade konungen störtats, men P.,
som stod på förtrolig fot med G. Adlersparre, såg
endast sitt inflytande ökat och lyckades 1810 få
statsmakternas understöd till bildandet av Göta
kanalbolag, vilket med enskilda medel och bidrag
från staten skulle genomföra det stora verket;
P. valdes s. å. till bolagets ordf. På denna
ansvarsfulla post kvarstod han till sin död. Med
utomordentlig maktbefogenhet, stundom
diktatoriskt utövad, ledde P. själv hela arbetet.
Personligen övervakade han planläggning, tekniska och
ekonomiska förhållanden, arbetsledning och de
mångahanda uppgifter, som knötos till vården av
den stora arbetsstyrkan, vilken växlade mellan
2,000 och 7,000 man. Endast genom hans energi
lyckades kanalbolaget förvärva de vida över de
ursprungliga kostnadsberäkningarna stigande
summor, som krävdes för företagets fullbordande.
— För P. var Göta kanal ett. nationalföretag,
som, en gång färdigt, skulle bilda en hörnsten i
landets näringsliv och vid dess försvar. Så gott
som alla hans övriga större projekt
sammanhängde på något sätt härmed. Sålunda var P. den
främste förespråkaren för det s. k.
centralförsvaret; dettas stödjepunkt skulle bildas av
Karlsborgs fästning, vilken var beroende av kanalen
som kommunikationsled. För skärgårdsflottan
hade P. planerat en flottstation vid kanalens
utlopp i Slätbaken. Ett annat av P:s
älsklingsföretag var den av honom grundade Motala mekaniska
verkstad.
P. inkallades 1809 i det konstitutionsutskott,
där Sveriges nya grundlagar utformades, och 9
juni s. å. i statsrådet, varvid han utnämndes till
konteramiral. Redan 1812 lämnade han dock
konseljen, enär han, som var en av näringsfrihetens
tidigaste förespråkare i Sverige, ej gillade
regeringens ekonomiska politik. Vid 1809 års riksdag
hade P. framlagt ett förslag om nationalbeväp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
