Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Plog - Historik - Plogben - Plogland - Ploman, Karl Gustaf - Plomb - Plombera - Plomer, William - Plomgren, von, ätter - Plomgren, 1. Anders - Plomgren, 2. Thomas - Plommon - Plommonpung el. pungsvamp - Plommonstop - Plommonvecklare - Plon-Plon - Plotinos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
Plogben—Plotinos
294
kanska typer. — Litt.: P. Leser, ”Entstehung
und Verbreitung des Pfluges” (1931); R. Jirlow,
”Äldre p. och årder i Kungl. lantbruksakad:s
museum” (1951); P. V. Glob, ”Ard og plov i
Nordens oldtid” (s. å.).
Plogben, anat., se Huvudskål, sp. 600.
Plogland, så stort åkerstycke, som det behövs
ett dagsverke till att plöja.
Ploman, Karl Gustaf, ögonläkare (f. 1883
3%), med. lic. 1910, med. dr 1916, doc. i
oftal-miatrik vid Karolinska inst. s. å., prof:s titel
1937; överläkare vid ögonavd. på Sabbatsbergs
sjukhus i Stockholm 1936—48. Bland P:s
skrifter märkas arbeten om glaukom och om
tårvägarna.
Plomb (lat. Plu’mbium, bly). 1) Sigill av bly
för försegling av varuförsändelser, mätare o. dyl.
— 2) Se Tandfyllning.
Plombera, förse med plomb; fylla håligheter
i tänder; fylla en hålighet i ett träd med cement
el. betong.
Plomer [plåu’ma], William Charles
Frank-lyn, engelsk-sydafrikansk författare (f. 1903).
Han har givit ypperliga skildringar bl. a. från
Japan. Bland hans romaner märkes ”The case is
altered” (1932; sv. övers. ”Vinden har vänt”,
1934). Åtskillig uppmärksamhet väckte hans
mo-nogr. över Cecil Rhodes (1933) på gr. av dess
antiimperialistiska hållning.
Plomgren, von, adliga och friherrliga ätter,
härstammande från borgaren och linkrämaren i
Stockholm Anders P. (d. 1714), bondson från
Kalmar län, far till P.i), vars barn adlades
Plommenfelt, och till P.2), vars barn 1751
adlades von P. En av den sistn:s sonsöner,
översten, slutl. generalmajoren Peter von P.
(1770—1848), upphöjdes i friherrligt stånd enl.
R. F. § 37.
1) Anders P., affärsman (1700—66). Han
idkade jämte brodern P.2) grosshandel i
Stockholm och sjöfart på medelhavsländerna samt var
en av pionjärerna för tidens kommersiella
expan-sionssträvanden. P. främjade den kommersiella
organisationen och tillhörde ledningen av
Levan-tiska och Ostindiska kompanierna samt
General-tullarrendesocieteten. Han blev titulärt
kommerseråd 1753.
2) Thomas P., den föreg:s bror, affärsman,
politiker (1702—54). I brödernas gemensamma
grosshandelsrörelse i Stockholm synes P. ha
spelat den ledande rollen med avseende på intresse
för direkt långväga sjöfart i produktplakatets
anda. Han var en av Stockholms representanter
vid alla riksdagar fr. o. m. 1738 och tillhörde
därunder även sekreta utskottet. Han bidrog
kraftigt att betrygga hattpartiets välde bland
borgarna under den kritiska tiden efter finska kriget.
P:s politiska metoder voro hänsynslösa, och han
höll 1743 på att råka illa ut för sin befattning
med en understucken engelsk
sändebudsinstruk-tion. Kort därpå angreps han av en opposition
bland Stockholmsborgarna för brist på hänsyn
till sina väljare, en konflikt, varur
principalats-striden framväxte. P. var en av ledarna för det
första växelkontoret, blev 1747 fullmäktig i
Järnkontoret och handelsborgmästare i Stockholm
samt var vid riksdagen 1751—52 sitt stånds
talman.
Plommon, fruktslag. De flesta odlade
plommonsorter härstamma från Prunus domestica
(egentliga p.) och Prunus insititia (k r
i-kon). Vissa plommonsorter äro besläktade med
Prunus cerasifera, P. americana, P. hortulana,
P. nigra och P. triflora. P. odlas nu över stora
delar av de tempererade zonerna och trivas bäst
i länder med täml. varm sommar. De finare slag
av torkade p., som föras i handeln, fås från
Kalifornien och Balkanhalvön. Den ekonomiska
odlingen av p. inom Sverige är (bl. a. på grund
av risk för frostskada) i stort sett hänvisad till
landets sydligare delar. Plommonträden trivas
bäst inom kallare trakter, om de odlas på torr
och mera mager mark, för att frukter och
årsskott säkrare skola hinna mognad. Av vissa
sorter (gulplommon m. fl.) kan man tillvarataga
rotskott för utplantering. Träden nå sällan
samma ålder och storlek som äppel- och päronträd
och dödas ofta vid 25—30 års ålder genom
angrepp av plommonticka. Några sorter, t. ex.
vissa varieteter av Reine Claude, uppnå en
ansenlig ålder och kunna få kronor av 8—10
m i genomskärning. — P:s hållbarhet är kort och
sträcker sig knappast över en vecka från
inträdandet av full mognad. P. ätas råa, inkokas
el. beredas till mos och marmelad. Till marmelad
nyttjas mi rab eller, mycket små, vanl. helt
gula, p. De torkade p., som allmänt föras i
handeln under namn av katrinplommon,
utgöra olika slag av storfruktiga, starkt
socker-haltiga blå sviskon. Karlsbaderplommon
äro torkade, särdeles stora och fina p., varur
stenarna borttagits och ersatts med mindre,
ävenledes stenfria frukter. P r u n e 11 e r äro torkade
plommonhalvor, som befriats från stenarna, vanl.
även från skalet. — De i Sverige i handeln
förekommande stora, vanl. päronformiga k a p
plommonen fås från en odlad Prunus-^rt. Denna
benämning har emellertid tidigare tilldelats
frukterna av en i Sydafrika vildväxande sapindacé,
Pappea capensis; dessa äro klotrunda, av ung.
ett körsbärs storlek, och det köttiga fröhyllet
är välsmakande. — Se bild 7 å pl. vid
Fruktodling.
Plommonpung el. p u n g s v a m p, bot., se
Biåssvampar.
Plommonstop, vanlig skämtsam benämning på
styv, rundkullig herrhatt.
Plommonvecklare, zool., se Fruktträdens
skadeinsekter.
Plon-Plon [plå-plå’], fr., se Bonaparte 19).
Plotinos (lat. Plotmus), nyplatonsk filosof från
Egypten (204—270 e. Kr.), lärjunge till
Ammo-nios Sakkas, grundare av en filosofskola i Rom
244 samt antikens störste filosof efter Aristoteles.
P:s skrifter, Enneaderna, samlade i sex
grupper med nio avh. var, utgåvos jämte en
levnads-skildring av hans lärjunge Porphyrios. Ett
urval av Enneaderna är i sv. övers, utg. av G.
Rudberg (1927). Om P:s filosofi se Nyplatonism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
