Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Politiska förbrytelser - Politisk ekonomi - Politruk - Polityr - Poliziano, Angelo - Poljarnoje, Polarnoje - Polje - Polk, James - Polka - Polkagris - Polkahår - Polkamasurka - Polkett - Pollaiuolo, Antonio - Pollak, Mimi - Pollakant el. polykarpisk - Pollard, Albert Frederick - Pollare - Pollen, ståndarmjöl, frömjöl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
363
Politisk ekonomi—Pollen
364
må ske. Som politiskt brott må i intet fall
anses mord, mordförsök el. dråp å främmande
statsöverhuvud el. någon till främmande suveräns
familj hörande person. Jfr Custodia honesta.
Politisk ekonomi, dets. som nationalekonomi.
Politru’k, kortform för ry. Polititjeskij
ruko-voditel, politisk handledare, politisk kommissarie
i den sovjetryska krigsmakten. Systemet med p.
fick mycket stor omfattning under inbördeskriget
efter bolsjevikrevolutionen. Från 1925
modifierades systemet. Varje förbandschef hade dock
en politisk medhjälpare, en s. k. pomosjtjnik, som
ledde det politiska skolningsarbetet vid truppen.
1937 skärptes den politiska kontrollen så, att
dualismen i befälsföringen återinfördes. I okt.
1942 överfördes p. till truppbefälet, främst på
gr. av befälsbrist. — Termen p. användes även i
överförd bemärkelse.
Polityr. 1) Glansslipning; glans;
möbelfernissa. — 2) Belevenhet, hyfsning.
Poliziano [pålitsia’nå], A n g e 1 o, italiensk
skald och humanist (1454—94). Knappt
femtonårig diktade P. sina berömda ”Stanze per la
giostra” och adertonårig dramat ”Orfeo”, som
förebådar såväl renässansens herdedrama som
den moderna operan. Som filolog, särskilt inom
textkritiken, var han banbrytande. Hans
filologiska uppsatser, ”Miscellanea” (1489), blevo länge
beundrade och efterliknade. På latin diktade han
större poem. Hans lyriska dikter ("Rime”) äro
toscanska sånger i folklig ton. övers, till sv.
äro ”Orfeo” av E. Meyer (i ”Världslitteraturen”,
utg. av H. Schück, ser. 3, 1902) och ”Stanze”
av A. Randel (i ”Världslitteraturen”, 13, 1928).
Poljamoje [palja’rnaja], P o 1 a r n o j e,
sedan 1937 namn på Alexandrovsk på Kolahalvön.
Polje [på’-], geol., geogr., se Karst, sp. 93.
Polk [päük], J a m e s Knox, amerikansk
president (1795—1849). P. blev 1820 advokat,
1825 led. av kongressens representanthus samt
var 1839—40 guvernör i Tennessee. Han
valdes 1844 som demokratiska partiets kandidat till
president för tiden 1845—49. Se vidare Förenta
staterna, sp. 490.
Polka (av tjeck, pulka, halvt steg), dans i
e/4 takt, utbildad i Böhmen och på 1840-talet
spridd över hela Europa. Rytmen är 2/s,
punkterad åttondel och sextondel. P. dansades livligt
men ej hastigt, i början med flera turer,
senare blott med enkelt fotombyte. Som
allmogedans kallas den vanl. polkett. —
Hambopol k e 11, polka i 3/4 takt.
Polkagris (liksom polkahår modeord från
pol-kans genombrotts tid), röd- och vitrandig
karamell med stark pepparmyntsmak.
Polkahår (se Polkagris), damfrisyr med
håret rundklippt (lika kort vid öronen och i nacken).
Polkamasurka, dans med blandade polka- och
masurkasteg, utbildad kort efter 1850.
Polke’tt, se Polka.
Pollaiuolo [pålajoå’lå], A n t 0 n i o, florentinsk
skulptör och målare (1429—98). Han utmärkes
särskilt av sitt intresse för skildrandet av
livligt rörliga människokroppar, varpå en målning av
S:t Sebastians
martyrium
(National Gallery,
London) samt
två små tavlor
ur Herakles’
historia
(Uffi-zierna, Florens)
äro goda ex. P.
var
bronsgjuta-re och visar på
detta område en
detaljerad
behandling, som
han förenat med
en viss
monumentalitet i
helhetsuppfattningen (bronsmonument över
Sixtus IV och In-
nocentius VIII i Peterskyrkan i Rom). P:s
mångsidiga verksamhet omfattade även grafik samt
kartonger för broderier. Till medhjälpare hade
han ofta sin broder Piero (1443—omkr. 1496).
Pollak [på’-], Mimi, skådespelerska (f. 1903
®/4). Hon har huvudsaki. varit knuten till olika
scener i Stockholm, från 1942 till Dramatiska
teatern, där hon sedan 1949 även är anställd som
regissör. Som karaktärsskådespelerska, icke minst
i det komiska facket, har P. lagt i dagen en
ovanligt stor och rikt nyanserad begåvning.
Hennes regi visar originalitet och fin
personinstruktion.
Pollaka’nt el. p o 1 y k a’r p i s k kallas • en
växt, som blommar och bär frukt flera ggr.
Jfr Hapaxant.
Pollard [på’lad], Albert Frederick,
engelsk historiker (1869—1948), prof, vid
Londons univ. 1903—31, utg. bl. a. ”Henry VIII”
(1902) och ”The reign of Henry VII” (3 bd,
1913—14).
Pollare [på’-], ståndare på fartyg el. kajer
för fastgöring av trossar el. annat tågvirke
m. m., på fartyg av trä el. järn, på kajer även
av sten.
Pollen [på’-] (lat. po’llen, mjölstoft),
stån-darmjöl, frömjöl, bot., kallas de
stoftar-tade cellmassor, som bildas och frigöras ur
stån-darknapparna. De enskilda, vanl. rundade celler,
varav p. består, kallas pollenkorn el.
mikrosporer. Diametern hos ett pollenkorn
växlar hos olika växter mellan 6 g- och 220 pi. I
allmänhet är diametern 50 p. För en
befruktning hos fröväxterna fordras, att p. överföres
till honorganen, men pollenkornen äro dock icke
hanliga könsceller utan ett slags sporer, direkt
jämförbara med mikrosporerna hos heterospora
ormbunkar. Pollenkornen, som bildas genom en
karakteristisk reduktions- och fyrdelning
(tetrad-delning) av stora, plasmarika s. k. p o 11
en-rn o d e r c e 11 e r, ha en tvåskiktad vägg; det
yttre skiktet, exinet el. exosporium, är
tjockast, kutiniserat, ofta skulpterat med taggar,
fåror och porer, det inre, i n t i n e t el. e n d o-
Antonio Pollaiuolo: Herakles och
Antaios. Brons, omkr. 1470.
Museo nazionale, Florens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
