Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikat - Predikativ, predikatsfyllnad - Predikosjuka - Predikstol - Predisponera - Predisposition - Předmost - Predominera - Preexistens - Prefekt - Prefektur - Preferens - Preferensaktie - Preferenstull - Prefix - Preformationsteorien - Pregel - Pregl, Fritz - Preglacial - Pregnant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463
Predikat—Pregnant
464
Predikat (lat. praèdicätum, det utsagda), i)
(Log.) Se Omdöme. — 2) (Gramm.) Enl. gängse
grammatisk terminologi är p. det led (ord,
ordkomplex), som utsäges om satsens andra led,
subjektet, t. ex. blommar i satsen rosen blommar.
Termerna subjekt och p. äro hämtade från
logiken, där vid förknippningen av två begrepp i
ett omdöme (t. ex. jorden är rund) det begrepp
(rundheten), som tillädes ett annat (jorden),
kallades p. redan av Aristoteles. I dessa
påståendesatser sammanfalla grammatiskt och logiskt p. Då
prediceringen är en skeende förknippning, är p.
vanl. ett finit verb el., enl. den vanliga
terminologien, en kopula med predikativ; i jorden är
rund, han kallas Hans äro är och kallas kopula,
rund och Hans predikativ (p.).
Predikativ, predikätsfyllnad, gramm.,
dels det el. de ord, som utgöra predikat i en
sats, vars finita verb är en kopula (s u b j e
k-t i v t p.), dels det el. de ord, som genom satsens
verb hänföras till objektet (t. ex. Hans i satsen:
fadern kallade pojken Hans, objektivt p.).
Predikosjuka, extatisk företeelse, som består
i att ett religiöst budskap (vanl. hot om straff
och maning till bot) framföres under dvalliknande
hänryckning, stundom beledsagad av krampanfall.
P., som på 1700-talet förekom bland läsarna i
Norrland, gick 1839 fram som en epidemi över
delar av Västergötland och Småland. Fall därav
omtalas även i Närke på 1840-talet samt i
Småland ännu 1872. Liknande företeelser kunna
påvisas bland de radikala pietisterna i Tyskland vid
1700-talets början och i Finland intill våra dagar
(”sömnpredikanter”), — Litt.: C. J. E.
Hasselberg, ”Norrländskt fromhetsliv på 1700-talet” (2
bd, 1919); A. Voipio, ”Folkpredikanter och falska
profeter” (1928).
Pre’dikstol, den upphöjda plats i en kyrka,
varifrån predikas. P. omges vanl. av ett
bröstvärn, vilket liksom den till p. ledande trappan
brukar vara utsmyckat med bilder eller
orna-mentik i skulptur och målning, över ”korgen”
hänger i regel ett baldakinartat tak, ”himmel”,
ofta med ett skulpturverk.
P., som utbildats ur ambon (se d. o.), tillkom
som särskild talarstol på 1000- el. 11 oo-talet,
och bruket av p. spreds sedan hastigt i Europa.
P. uppställdes närmare menigheten än ambon och
var antingen flyttbar, av trä, eller fast uppbyggd.
I senare fallet placerades p. vid en pelare eller
vägg i långhuset, på n. eller s. sidan om
mittgången; i andra kyrktyper har p. ofta fått annan
plats, antingen ovanför altaret eller, i
centralkyrkor, fristående nära mitten i predikorummet. De
äldsta i Sverige bevarade p. av trä äro från
1500-och 1600-talen. — Se bild vid t. ex. Ganssog,
Kremberg, Malmö, sp. 434, Pisa, Pisano, Precht.
Predisponèra, på förhand påverka i viss
riktning.
Predispositiön, anlag, mottaglighet.
Pfedmost [pr/ä’dmåst], by nära staden
Pfe-row i Tjeckoslovakien, platsen för utomordentliga
fynd från paleolitisk stenålder, påträffade i de
mäktiga lagren av lössjord vid basen av den
klippa, på vilken P. ligger. Bland fyndmaterialet från
de mäktiga kulturlagren märkas omkr. 3,000
betar av mammut.
Predominèra, ha överhand; överväga.
Preexiste’ns (av lat. praè, förut, och
stere, träda fram), föruttillvaro, särskilt själens.
Föreställningen om p. spelar stor roll bl. a. i
indisk religion, hos Platon och nyplatonismen samt
i våra dagar i Västerlandet inom teosofien.
Prefe’kt (lat. praèfe’ctus), urspr. titel för olika
militära chefsämbetsmän i romerska riket. I
Sverige användes titeln i regel endast om
föreståndaren för en vetenskaplig inst. I Frankrike är p.
titel för styresmännen av de högsta lokala
förvaltningsområdena, departementen. Apostolisk p.
kallas ledaren för ett romerskt-katolskt
missions-område, som ej upphöjts till biskopsstift.
Prefektür, en prefekts ämbete.
Prefere’ns [el. -a’ijs] (fr. préférence,
företräde), ”priffe”, kortspel, spelat av 4 personer med
vanlig kortlek om 52 kort. Ang. reglerna för
spelet, som jämte vira var det vanligaste
kortspelet i Sverige, intill dess bridge blev allmänt
gängse, se H. L. Victorin, ”Handledning i p.”
(3æ uppl. 1923).
Preferensaktie, se Aktie.
Preferenstull, en tulltariff, genom vilken vissa
länder gynnas framför övriga.
Prefi’x, i ords början ställt affix (se d. o.).
Preformatiönsteorien, en inom embryologien
under 1600- och 1700-talen allmänt antagen teori,
enl. vilken den blivande organismen redan i ägget
(”ovism”) el., som vissa forskare antogo, i
sädescellen (”animalkulism”) fanns anlagd som en
av höljen omgiven, oändligt liten miniatyrbild av
det fullbildade djuret, vilken under fostertiden
utvecklade sig genom storlekstillväxt (evolution).
P. bekämpades av anhängarna av epigenesteorien.
Prègel, Ostpreussens huvudflod, uppstår genom
föreningen av Angerapp och Inster. P. upptar
från vänster Alle, flyter genom Königsberg och
mynnar 9 km nedanför
staden i Frisches Haff.
Segelbar.
Prégl, Fritz,
österrikisk kemist (1869
—1930), prof, i kemi
vid univ. i Graz från
1913. P. är mest
bekant som upphovsman
till den
mikroanalytiska metoden för
bestämning av organiska
ämnens
sammansättning. Han erhöll 1923
års Nobelpris i kemi.
P. utgav ”Die quanti-
tative organische Mikroanalyse” (1917; 3:e uppl.
1930).
Preglaciäl, om geologisk avlagring: bildad före
istiden.
Pregnant [prägna’nt, pränja’t)t] (av lat.
praè’gnans, havande, dräktig), träffande;
kärnfull. — Pregna’ns, träffande, kortfattat
uttryckssätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
