Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Presbyter - Presbyterialförfattning - Presbyterianer - Presbyterium - Prescott, William - Présence d’esprit - Presenning - Presens - Present - Presentant - Presentation - Presentationspapper - Presentera - Preservativ - Preservera - Preses - President
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
469 Presbyterialförfattning—President 470
med var sin p. (präst). Vissa kyrkliga
handlingar (t. ex. dopet) förbehöllos därvid biskopen
el. de präster, som inom ett visst område voro
hans ställföreträdare, de s. k. a r c h i p r e s b
y-terna.
Presbyterialförfattning (jfr Presbyter),
kyrklig författningstyp inom stora delar av den
reformerta kristenheten. Calvin lade stor vikt på
upprättande av organ för kyrkotuktens
genomförande. I Genève valdes de äldste, efter
förslag av prästerna, av höga rådet och hade i sin
tur att utse prästerna. Kyrkotukten utövades av
konsistoriet, en av präster och äldste
sammansatt myndighet. —■ Denna p. blev i stort sett
genomförd i Skottland. Församlingsämbetet är
eg. ett enda, de äldste, å ena sidan
lärande äldste (prästerna), å den andra
styrande äldste med diakoner såsom medhj
äl-pare i ämbetet. Instanser inom kyrkostyrelsen
äro församlingsrådet (kirk session), bestående
av lokalförsamlingens pastor och styrande äldste,
presbyteriet, som utgöres av en lärande och en
styrande äldste från varje församling inom en
mindre grupp av församlingar, provinsialsynoden
och nationalsynoden (general assembly), den
högsta lagstiftande och dömande myndigheten. —
Inom presbyterianska kyrkan utsågos urspr. de
äldste på det sätt, att kollegierna kompletterade
sig själva; sedermera infördes val. P. har ej
varit utan inflytande vid det svenska
kyrkomötets uppkomst.
Presbyteriäner, en grupp av den
engelskskotska puritanska reformationsrörelsen, som
betraktar presbyterialförfattningen som väsentlig
för kyrkan. Denna genomfördes i Skottland
genom disciplinböckerna av 1560 och 1578. I
England sökte de presbyterianskt sinnade puritanerna
att på presbyteriansk grund åvägabringa
uniformitet i det engelska kyrkolivet genom den stora
Westministersynoden 1643—49. Independenternas
stigande makt under Cromwell omintetgjorde
denna plan och ledde slutligen till
episkopalkyr-kans restauration 1662, varvid p., som fortlevde
och utbredde sig även på Irland och i de
brittiska kolonierna, drevos till frikyrkobildning.
Splittringen mellan olika grupper av p. i de
olika länderna har ända till senaste tider varit
stor, ehuru unionssträvanden vunnit terräng. Den
största sammanslutningen i Amerika är
Presbyterian Church in U.S.A. I England förenade sig
p. 1876 i Presbyterian Church of England. I
Skottland, där flera separationer åstadkommit
splittring, återförenades 1929 den stora United
Free Church med Church of Scotland, den gamla
presbyterianska statskyrkan. En ideell
sammanslutning av alla dem, som hylla det
presbyterianska församlingsidealet, kom 1877 till stånd
genom presbyterianska alliansen
(Panpresbyterian Alliance), som är delad i två
avd.: en östlig (Europa, med London som
centrum) och en västlig (Amerika, centrum i New
York). — Litt.: J. Moffatt, ”The presbyterian
churches” (1928); E. Newman, ”Den skotska
kyrkan” (i Sv. Kyrkans Årsbok 1930).
Presbytérium, lat., förr i kyrkor den
särskil
da platsen för prästerna, vilken i gammalkristna
basilikor var apsis, eljest vanligen koret.
Prescott [pre’skat], William Hickling,
amerikansk historieskrivare (1796—1859). Han
vann vidsträckt popularitet genom sina färgrika
skildringar av Spaniens historia under Ferdinand
och Isabella (2 bd, 1838; sv. övers. 1859—60)
samt av erövringen av Mexico (3 bd, 1843;
sv. övers. 1863) och Peru (3 bd, 1847; sv. övers.
1877).
Présence d’esprit [prezä’s däspri’], fr.,
sinnesnärvaro, rådighet.
Prese’nning, impregnerad duk av grov
vävnad, som användes att täcka över lastluckor,
varor m. m. till skydd mot väta.
Presens (lat. praè’sens, närvarande, näml.
te’mpus, tid), gemensamt namn för vissa
verbformer, som i främsta rummet uttrycka
närvarande tid. Ex., som visa de vanligaste
presens-ändelserna i sv.: (jag) kall-ar, sitt-er, se-r, (de)
kall-a, sitt-a, se. Förutom om vad som sker
n u användas presensformerna för att beteckna
vad som ständigt sker, upprepas el. äger
giltighet (”jorden roterar kring solen”, ”träden
lövas varje vår”, ”olja flyter på vatten”); de
kunna stundom användas om framtid (”tåget
går om en kvart”) och vid livlig berättelse även
om förfluten tid (”rätt vad det är, knackar det
på dörren” o. s. v.; s. k. historiskt p.).
Presens-formernas tidsbetydelse framträder tydligast i
indikativen. P. konjunktiv (leve han, varde ljus)
och p. imperativ (sitt, säg) avse lika mycket
framtid som nutid, p. infinitiv (”att giva är
saligare än att taga”) betecknar ofta allmän,
tidlös handling, p. particip (”han varseblev ett
lekande barn”) samtidig handling.
Prese’nt. 1) Gåva, skänk. — 2) (Adj.)
Närvarande för minnet.
Presentan’t, uppvisaren av en växel.
Presentation, en persons föreställande för en
annan.
Presentationspapper, jur., handling, vars
företeende utgör villkor för rätten att kräva
betalning el. påkalla fullgörande av annan
förpliktelse, som handlingen avser. Utställaren av ett
p. — ss. löpande skuldebrev, depositionsbevis
(affärsbanks), livförsäkringsbrev, konossement
— har näml, förpliktat sig att mot företeende
(vanl. återställande) av papperet betala visst
belopp, utlämna vissa varor el. dyl.
Presentera, föreställa en person för en
annan; skänka, förära; framvisa, bjuda. —
Presentabel, som kan visa sig bland folk.
Preservativ, skyddsmedel, förebyggande medel.
Preservèra, bevara, skydda.
Preses, ordf, i en rätt, en akad. el. ett
konsistorium; ledare av en akademisk disputation.
Preside’nt, i flera länder förekommande titel
med olika betydelser. P. är den vanliga
benämningen på statsöverhuvud i moderna
republiker. Han innehar sin plats blott på vissa år,
anses endast vara ett organ för folkviljan och
är därför ansvarig inför denna. Titeln p. kan
dessutom beteckna dels ledaren av en ministär
(ministerpresident, konseljpresi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
