Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - President - Presidentkontoret - Presidentskap - Presidera - Presidios, Los - Preskribera - Preskription - Press - Pressa - Pressattaché - Pressburg - Pressbyrån - Presscensur - Pressens opinionsnämnd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Presidentkontoret—Pressens opinionsnämnd
471
den t), dels ordf, i rådplägande församlingar,
t. ex. i vissa länders representationer (ss. Norge
och Frankrike) och i vetenskapliga kongresser,
dels högre lokala ämbetsmän i vissa länder
(t. ex. Overpresident i Köpenhamn), dels
chefer för kollegiala ämbetsverk. Det är eg. i
sistnämnda betydelse, som presidenttiteln använts i
Sverige. Numera ha endast hovrätternas och
Kammarrättens chefer presidenttitel.
Presidentkontoret, se Utrikesdepartementet.
Presidentskap (eng. presidency), en presidents
myndighet men också ämbetstid.
Presidera, sitta som ordförande. —
Presidium, ordförandeskap.
Presidios, L o s P. [lås präsi’Öjås], 5 befästa
orter och straffkolonier på spanska Marockos
medelhavskust: Melilla, som blev spanskt 1496,
Penon de Velez de la Gomera (1508), Ceuta
(1580), Isla de Alhucemas (1673) och Islas
Cha-farinas (1848). Deras administrativa särställning
upphörde 1927.
Preskribera (av lat. praèscribere, skriva ett
förbehåll för, göra invändning), förklara
förfallen (om skuld o. dyl.), förklara ogiltig.
Preskription (lat. praèscriptio), jur.,
beteckning för åtskilliga sinsemellan olikartade fall,
då möjligheten att företa en rättslig tvångsåtgärd
upphör efter en viss tids förlopp. När man
talar om p. utan vidare bestämning, avser man
vanl. fordrings-p. Därom finnas i Sverige
såväl allmänna regler i k. f. 1862 om tioårig p.
och om kallelse å okända borgenärer som
speciella regler i skilda författningar. Enl. de
allmänna reglerna är p.-tiden 10 år från fordringens
uppkomst. Verkan av p. är, att borgenären
förlorar sin talan mot gäldenären. Han kan
alltså icke indriva fordringen genom rättegång.
Dock kan fordringen fortfarande användas till
kvittning, för såvitt borgenären innehade
densamma och tillika var gäldenär till den skuld,
med vilken han vill kvitta, redan innan p.
inträdde. Vidare häftar fortfarande pant, som
blivit ställd för fordringen. P. avbrytes genom
formlöst krav av borgenären, genom att
gäldenären gör avbetalning el. räntebetalning el.
genom annat erkännande av gäldenären. Från p.
skiljes preklusion (se d. o.). Speciella
bestämmelser om p., som stadga kortare p.-tider och
delvis strängare verkningar, finnas rörande
pro-prieborgen, arrende- och hyresfordringar, vissa
fordringar mot gift kvinna, skatter m. fl.
fordringar. Vidare finnas regler om p. av rätt till
arv och testamente. Inom straffrätten skiljer
man mellan åtals-p. och p. av ådömt straff, båda
med efter brottets svårighetsgrad varierande
tidslängder.
Press. 1) (Mek.) Maskinell anordning för
utövande av kontinuerligt tryck, avsedd att
åstadkomma formförändringar hos kroppar (vid
smid-ning, dragning, stansning, prägling etc.).
Alltefter det speciella ändamål, vartill p. skall
användas, gives p. olika konstruktion. På så sätt
har ett oerhört stort antal p.-typer sett dagen.
P. består i allm. av ett bord, vilket är fast
förbundet med en anordning, som uppbär p:s rörliga
472
del. Denna kan vanl. förskjutas i en slid.
Beroende på det sätt, varpå den rörliga
maskindelen framföres, kan man särskilja k i 1 p r e s s,
hävstångspress, skruv press, k u g
g-stångspress, excenterpress,
kolvpress 0. a. Medan vid de förstn. p.-typerna
kraften, som utnyttjas, omedelbart får verka på
p:s rörliga del, användes vid kolv-p. ett
tryckmedel (ånga, pressvatten, pressluft). En p. av
det senare slaget är den hydrauliska p.
vilken brukas för att åstadkomma mycket stora
presskrafter. Bland för speciella ändamål
konstruerade p. markas packpress, b o k b i
n-d a r p r e s s, tryckpress, oljepress,
brikettpress, präglingspress,
dragpress (för plåtdragning), plåtpress (för
bockning av plåt), nitpress, smidespress
och kopiepress.
2) Sammanfattande namn för tidningar.
3) (Bot.) Växtpress användes för
konservering av herbarieväxter. Vanliga äro s. k. rull-,
skruv- och nät- el. tråd-p. Vid pressning
inläggas växterna bäst i helark av vitt olimmat
papper (”vit makulatur”). Mellan varje sådant ark
lägges olimmat gråpapper el. ännu bättre
rispapper. Ofta är det fördelaktigt att före
pressningen doppa växten (dock ej blommorna) ett
ögonblick i kokande vatten.
Pressa. 1) Under krigstid med våld tvinga
sjöfolk till tjänst på örlogsfartyg. — 2) Pressa
med segel el. med maskin, med ökning
av segel el. maskinkraft söka uppdriva fartygets
fart till största möjliga.
Pressattaché, vid en beskickning anställd
person med uppgift att följa den utländska pressen
och tillvarata sitt lands intressen i resp,
pressorgan.
Pressburg [prä’sbork], se Bratislava.
Pressbyrån, avd. i Utrikesdep., vars
verksamhet omfattar dep:s förbindelser med den in- och
utländska pressen m. m. — Se även svenska
pressbyrån.
Presscensur, en genom offentlig myndighet
utövad förhandsgranskning av en tidnings el. annan
periodisk skrifts innehåll och godkännande av
detta som villkor för publicering. Sedan 1809
får p. normalt ej förekomma i Sverige. Genom
lag 2% 1941, som upphävdes 1945, bemyndigades
K. m:t, under strängt reglerade förutsättningar
och med synnerligen starka formella garantier
mot missbruk, att vid ”krig el. krigsfara”
tillgripa p. För att onödiggöra p. skapades
samtidigt ett frivilligt kontrollsystem genom
Pressnämnden. Å andra sidan blev genom
tillämpningen av den s. k. sekretesslagen och Statens
informationsstyrelses verksamhet åvägabragt ett
faktiskt tillstånd, som i viss mån erinrade om
p. Likartade anordningar företogos under 1 :a
världskriget. — Jfr den efterhandsuppsikt, som
normalt utövas genom tryckfrihetsombuden.
Pressens opinionsnämnd, ett slags pressens
skiljedomstol, upprättad 1914, sammansatt av
representanter för Publicistklubben, Svenska
tid-ningsutgivareföreningen och Svenska
journalistföreningen. Nämnden utser opartisk ordf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
