- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 17. Payer - Rialto /
523-524

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prostitution - Prostylos - Protagonist - Protagoras - Protaktinium - Protallium el. prothallium - Protaminer - Protandri - Protanopi - Proteaceae, protacéer - Proteaser - Protegé - Proteider - Proteinaser - Proteinämnen - Proteisk, proteusartad - Protektion - Protektionism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

523 Prostylos—Protektionism 524

av lösa och tillfälliga könsförbindelser i
förvärvssyfte. I denna betydelse har ordet mest
tillämpning på kvinnor, men även manlig p. finns, oftast
av homosexuell art. Där s. k.
reglementerings-system tillämpas, skilj er man mellan offentlig
el. inskriven och hemlig p. Den förra
omfattar därvid de prostituerade, som äro ställda
under polismyndigheternas kontroll, den senare
dem, som undgått denna kontroll.

P. kräver för sin utveckling framför allt en
något så när talrik och sammanträngd befolkning.
I storstäderna kan man konstatera tillvaron av
en formlig industri, det industrimässiga
koppleriet. I länder, där lagstiftningen ej lägger hinder
i vägen, existera s. k. otuktshus
(bordeller), där innehavaren uppbär kundernas avgifter
och underhåller de inhysta kvinnorna. Där
”hållandet av hus” är förbjudet, tar denna trafik
formen av rumsuthyrning åt de prostituerade
kvinnorna. Samhället har på olika sätt reagerat
mot p. I Rom på republikens tid började man
föra register över de prostituerade. Uppsikten
över dem handhades av edilerna. Även i den
religiösa kulten hade p. innästlat sig. Spår av
religiös prostitution finner man hos
många folk. Den är urspr. av helt annan
natur än vanlig p., men under utvecklingen
ha gränserna utplånats. En kraftig reaktion
mot sedefördärvet åvägabragtes genom
kristendomens seger inom det romerska världsväldet.
Efter folkvandringarna tillkom inflytandet av den
gamla germanska rätten, som i allm. straffade
otuktigt könsumgänge. Kopplare och skörlevande
kvinnor förföljdes, varvid man ej sparade på
dödsstraff i olika former. Småningom blev man
tolerantare. I städerna uppstodo kvinnohus. De
skörlevande kvinnorna organiserade sig
mångenstädes i överensstämmelse med skråväsendet.
Reformationen hävdade mot den gamla kyrkoläran
en sundare uppfattning av könslivets företeelser
och ställde större krav på individens sedliga
vandel. Vid denna tid kom också ett plötsligt
utbrott av syfilis, som hastigt utbredde sig över
en stor del av Europa, anställande svåra
härjningar bland de skörlevande kvinnorna och deras
kunder. Bekanta äro de stränga åtgärder mot p.,
som vidtogos i Frankrike under Ludvig XIV :s
sista regeringsår och i Österrike av kejsarinnan
Maria Teresia 1751—69. Vid slutet av
1700-talet hade man åter kommit till insikt om
straffåtgärdernas vanmakt. Man började åter betrakta
p. som ett ”nödvändigt ont”, vars svåraste
olägenheter det gällde att begränsa. Det gamla
romerska inskrivningssystemet upptogs, närmast för
att möjliggöra en sanitär kontroll över de
skörlevande kvinnorna (”besiktning”). Under
1800-talet infördes i olika länder
reglemente-ring, och prostitutionsfrågans behandling kom
att sammanhänga med striden mellan anhängare
och motståndare till detta system. I Sverige
upphävdes reglementeringen genom 1918 års lag mot
utbredning av könssjukdomar (lex veneris), som
trädde i kraft med 1919 års ingång (jfr
Könssjukdomar). — Litt.:
”Reglementeringskommit-téns betänkande” (1910); T. Kemp, ”P.” (1936).

Pro’stylos (av grek, pro, framför, och stylos,
kolonn), en byggnad (tempel) med kolonnhall
framför huvudingången på ena kortsidan.

Protagoni’st (grek, protagonistès),
huvudrollens innehavare i forngrekiska dramer.

Prota’goras (lat.; grek. Protago’ras), grekisk
filosof, den äldste och mest betydande av
sofis-terna, f. i Abdera omkr. 480. P. synes ha menat,
att kunskapen erhålles genom varseblivning, som
dock aldrig visar tingen sådana de äro utan endast
sådana de synas oss. Den mest bekanta
formuleringen av denna skeptiska tanke är den s. k.
homomensurasatsen: ”Människan är måttet för
allt, för det varande, att det är, och för det icke
varande, att det icke är”. Enl. denna åsikt finnes
ingen objektiv, allmängiltig sanning; vad som är
sant för den ene är falskt för den andre.

Protaktinium, Pa, metalliskt grundämne,
atomvikt 231, atom-nr 91. P. upptäcktes 1918
oberoende av varandra av O. Hahn och Lise
Meit-ner och av F. Soddy och J. A. Cranston. P.
är radioaktivt med en halveringstid av 3,2.1 o4
år. P. är modersubstans för elementen i
akti-niumserien och uppstår genom radioaktiv
omvandling av en uranisotop (2|| U). 1 ton uran står i
radioaktiv jämvikt med 280 mg p. P. framställes
genom sönderdelning av dess halogenider el. av
pentoxiden Pa2Os genom elektronbeskjutning i
högvakuum. P. är mera basiskt än tantal, med
vilket det visar stora likheter.

Prota’llium el. p r o t h a’11 i u m, bot., se
Generationsväxling samt Ormbunkar, sp. 578.

Protaminer, kem., starkt basiska
äggviteämnen av jämförelsevis enkel byggnad.

Protandri, bot., se Pollination.

Protanopi, se Färgblindhet, sp. 395.

Proteäceae, proteacéer, bot., artrik,
företrädesvis australisk och sydafrikansk familj bland
dikotyledonema. Hithörande växter äro i regel
träd el. buskar med spiralställda, oftast
läder-artade blad. Blommorna äro vanl. samlade i
praktfullt färgat ax el. huvud, omgivet av
högblad, som bilda en holk. — Många proteacéer,
t. ex. Grevillea robusta, Knightia robusta och
Protea-arter, lämna ett gott virke. Från några
erhållas välsmakande frön, t. ex. chilensk
hasselnöt (av Guevina awellana). I Sverige
odlas några, ss. Hakea och Banksia, i växthus.

Proteäser, kem., sammanfattande namn på alla
äggvite- och polypeptidspjälkande enzym.

Protegé [-Je’], skyddsling. — Protegera
[-Je’-], beskydda, gynna.

Proteider, kem., se Äggviteämnen.

Proteinäser, kem., den grupp enzym, som
spjälkar högmolekylära, nativa äggviteämnen.
Spjälkningen är ej fullständig utan lämnar
po-lypeptider (se Peptider) som slutprodukt.
Viktiga p. äro p e p s i n och t r y p t a s (se dessa
ord).

Proteinämnen, se Äggviteämnen.

Protéisk, prötéusartad, uppträdande i
mångahanda växlande skepnader (se Proteus,
grek. myt.).

Protektion, beskydd, hägn.

Protektionfsm (av lat. prote’gere, skydda),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:21:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffq/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free