Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Protektionism - Protektor - Protektorat - Proteolytisk - Proterozoiska bildningar, proterozoicum - Protes(-er)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
525
Protektor—Protes(-er)
526
skyddstullsystem. — Protektion i’s t,
skydds-tullsivrare.
Prote’ktor (lat. prote’ctor), beskyddare;
riksföreståndare, titel i England, buren på
1400-och 1500-talen av riksregenter under flera
konungars minderårighet el. sjukdom. Sedermera
bars titeln av Oliver Cromwell 1653—58 och
hans son Richard Cromwell 1658—59. — Sedan
Tyskland i mars 1939 ockuperat Böhmen-Mähren
och där upprättat ett protektorat, utsågs som
den högste styresmannen där en
riksprotek-t o r med uppgift att samordna de autonoma
myndigheternas verksamhet med de tyska
riksintressena.
Protektorat, beteckning dels för en stats
överhöghet över en annan stat, dels för den stat,
som står under annan makts överhöghet. Se
vidare Protektor.
Proteolytisk, kem., benämning på ämnen, som
spjälka proteider (äggviteämnen), jfr
Proteina-ser.
Proterozoiska bildningar [-åså’-] (av grek.
pro’teros, tidigare, och zöon, djur),
protero-z ö i c u m, geol., de bildningar, som ligga mellan
urberget och kambrium. Med i stort samma
betydelse användas uttrycken algonkiska, eozoiska,
prekambriska och postarkeiska bildningar.
Protès(-er) (till grek, pro, i stället för, och
the’sis, sättning), konstgjord ersättning för en
förlorad kroppsdel.
1) En p. måste alltid bli en mycket
bristfällig ersättning för den förlorade kroppsdelen.
Detta gäller framför allt p. för den övre
extremiteten. Att erhålla ur funktions- och
utseendesynpunkt goda p. för arm el. hand
stöter av lätt förståeliga skäl på stora svårigheter.
Man har sökt att med hjälp av
överförings-och utväxlingsanordningar från kvarvarande
ledgångar förläna en viss gripförmåga åt en
mekanisk hand. Dessa typer av arm-p. komma
emellertid alltid att spela en underordnad roll, framför
allt ur rent ekonomisk synpunkt. Ur funktionell
synpunkt har det vid arm-p. visat sig lämpligast
att endast taga hänsyn till den arbetsprestation,
som p. är avsedd att utföra i det enskilda fallet.
På den nedre delen av en sådan s. k. a r
betsprotes kunna olika, utbytbara instrument
fastsättas, avsedda för olika funktioner (krok, tång,
gaffel, kniv etc.). Ur utseendets synpunkt kan,
då så är lämpligt, denna arbetshand utbytas mot
den ur funktionell synpunkt mindervärdiga
”sön-dagshanden”, varav numera synnerligen naturliga
tillverkningar finnas. — På gr. av den nedre
extremitetens mindre invecklade funktion,
i huvudsak endast avseende stödje- och
förflytt-ningsfunktion, blir p.-frågan här enklare, än när
det gäller p. för arm och hand. Med relativt
små medel kan man sålunda här åstadkomma en
ur olika synpunkter god p. Vid förfärdigande
av p. för de nedre extremiteterna spelar
ampu-tationsstumpens natur en stor roll.
Amputations-stumpen behöver lång tid, innan den antagit
sin-definitiva karaktär. Det går därför icke att
omedelbart efter amputationen avpassa en
definitiv p. Till en början användas enklare, pro-
Benprotes.
visoriska p. el. också
s. k. kombinations-p.,
där endast vissa delar
äro provisoriska men
andra avsedda för
den definitiva p.
Den moderna
lår-bens-p. är försedd
med en ”knäled”,
som mest utgöres av
en vanlig
gångjärns-led. Numera ha dock
även s. k. anatomiska
knäleder
konstruerats, som ge
patienten bättre stadga vid
gången. Stor
betydelse för p. på den
undre extremiteten
har fotens
konstruktion. Vanl. användes
en fot av trä med en
mekanisk ”fotled”
och med en mindre
böj förmåga i f
ramfoten. Numera synas
metall-p. komma mer
och mer i bruk, och
dessa av duralumin tillverkade p. äro lättare än de
gamla av trä el. läder och uppvisa även i övrigt
åtskilliga fördelar. För fastsättandet av en p.
användas speciella bandage, remmar, snören etc.,
men lår-p. kunna även fixeras till stumpen
genom att en specialkonstruerad ventil skapar ett
undertryck inne i den hylsa, som omsluter
stumpen, varvid p. suges fast vid stumpen (”sug-p.”).
Till p. räknas även en del mindre komplicerade
anordningar, vilka tjäna till att förlänga ett i
mindre grad förkortat ben, t. ex. spec. gjorda
skor el. kängor.
2) Mekanisk ersättning för förlorade tänder
(tandproteser). I våra dagar sysslar
tand-läkarkonsten ej endast med enkel tandprotes utan
också med att åstadkomma stödjeförband vid
käkf rakturer, ersätta gom- och käkpartier, som
av den ena el. andra anledningen gått förlorade.
Den artificiella tanden utgöres i nutiden av
porslin, som visat sig vara i hög grad okänslig
för påverkan av de kemiska processerna i
munhålan.
I regel måste konstruktionen och
anbringandet av p. föregås av en omsorgsfull behandling
av tandområdet, kariösa tänder och rötter uttagas
el. behandlas konservativt, tandsten och
beläggningar avlägsnas, slipningar verkställas och
enstaka partier av käkutskotten avlägsnas.
Tandersättningarna indelas vanl. efter sättet
för p:s fixering inom munhålan. Denna fixering
sker i nutiden alltefter den möjlighet, som
föreligger. Man tager sålunda i anspråk stift i
kanalerna, klamrar omkring tänderna,
ligaturer, spiraler och attachement; vidare
förekommer adhesionen och slutligen en kombination av
dessa. Den artificiella tanden anbringas vid en
del konstruktioner på el. omkring roten, resp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
