Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pseudotuberkulos - Psichari, Ernest - Psila - Psilander, Gustaf von - Psilander, Hjalmar - Psilomelan, svart glaskopf - Psilophytales - Psittacosis el. psittakos - Psittacus - Pskov - Psoriasis - p. st. - Psusennes - Psyche - Psyke - Psykiatri - Psykiatriska sjukhuset i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
553’ Psichari—Psykiatriska sjukhuset 554
variga härdar i lungor, körtlar o. s. v., vilka
dock långt tidigare än vid tuberkulos sönderfalla
och smälta. Oftast påträffar man sjukdomen hos
får, get och kalv. Vanl. leder den till döden på
gr. av allmän varförgiftning.
Psichari [psikari’], Ernest, fransk
författare av grekisk börd (1883—1914). Han stupade
i i:a världskriget liksom Péguy, vars lidelsefulla
antiintellektualism han delade. ”L’appel des
armes” (1913) och den postumt utg. ”Le voyage
du centurion” (1916) äro självbiografiska
romaner, vari P. skildrar sin väg till andlig
självdisciplin i soldatrock och munkkåpa.
Psila, zool., se Morotflugan.
Psila’nder, Gustaf von, frih., sjöofficer
(1669—1738). Han blev skeppsskrivare 1687, var
1689—95 anställd i holländska flottan och
därefter åter i svenska flottan, där han 1700 blev
kapten. Vid konvoj ering av handelsfartyg anfölls
P:s 50-kanonskepp ”Öland” vid inseglingen i
Engelska kanalen 28 juli 1704 av en engelsk eskader
på 9 skepp, emedan P. ej gav engelska flaggan
honnör medelst märsseglets nedfirande. Efter 4V2
tim. strid mot övermakten tvangs P. att ge sig.
Han fick efter en månads fängelse återvända
hem. 1714 blev P. viceamiral och varvschef i
Karlskrona och 1715 amiral. 1716—28 var han
landshövding på Gotland, förflyttades därefter
till Kalmar och blev 1734 president i
Amiralitets-kollegium. — Se A. Munthe, ”Svenska
sjöhjältar”, I (1899).
Psila’nder, Erik Hjalmar, filolog (f. 1869
12/ii), fil. dr 1901, doc. i tyska språket och
litteraturen s. å., e. o. prof. 1906, prof. 1909—34, allt
i Uppsala. P. är främst medeltidsfilolog och har
bl. a. utg. ”Die niederdeutsche Apokalypse”
(1901), ”Hochdeutsche und niederdeutsche
Frag-mente”, 1 (1905), ”Ett fragment av den tyska
Trojasagan” (1917).
Psilomelän, svart glaskopf, ett svart,
huvudsaki. av oxider och hydrat av mangan
(därjämte ofta barium och kalium) bestående mineral,
som uppträder i stalaktitiska el. druv- el.
njur-formiga bildningar med oftast glatt yta. P. är
ett viktigt manganmalmsmineral.
Psilophytäles [-f-], en utdöd klass av
växtriket, omfattande de mest primitiva av alla kända
kärlväxter. Till P., som endast förekommo under
devonperioden, höra de äldsta bekanta
landväxterna. Vid Rhynie i grevsk. Aberdeen, Skottland,
har man påträffat en från den äldsta kända
land-florans tid härstammande torvmosse, vars
växtlämningar genomdränkts av kiselsyra, så att både
själva torven och en del av de växter, som levde
på mossens yta, bevarats i förstenat tillstånd.
Det bäst kända släktet är Rhynia med två arter,
som hade en krypande jordstam, varifrån stänglar
sköto upp, som grenade sig gaffelformigt och i
topparna buro intill 1 cm långa sporangier.
Arterna sakna rötter och ha blott rothår (rhizoider)
liksom mossorna; de äro alldeles bladlösa. — En
närstående, ännu primitivare typ är Hornea, där
varje sporangium utgör blott själva stamspetsen,
som övergår till sporbildning utan förändring av
den yttre formen. En högre utvecklad typ är
släktet Asteroxylon, med veden i tvärsnitt
stjärn-formig.
Psittacösis el. psittakos [-kå’s], p a p
e-goj sjuka, se Papegojor, sp. 809.
Psi’ttacus, zool., se Papegojor.
Pskov [pskåf], estn. Pihkva, ty. Pleskau,
tidigare kretsstad i Leningradområdet, efter 2:a
världskriget huvudstad i Pskovområdet, RSFSR,
vid den segelbara Velikaja-floden, 20 km ovanför
dess utlopp i Pskovska sjön (Peipussjöns mindre,
sydliga del) och vid järnvägen Leningrad—Riga;
59,898 inv. (1939). Viktig järnvägsknut. Staden
har många gamla kyrkor, konst-, arkeol. och
na-turhist. museum. — P. grundades på 900-talet
som en utpost till Novgorod och fick snart
betydelse som förmedlare av handeln mellan Nord-,
Central- och Östeuropa. Under 1100—1500-talen
utbyggdes P. till en stark fästning, som spelade
en betydelsefull roll. Tyska ordensstatens
mellan-havanden med P. ha varit långvariga; för
Moskva fick P. större betydelse först efter det
ryska rikets expansion på 1400-talet. 1510
erövrades P. av Moskva. 1581—82 belägrades P. av
Stephan Båthory av Polen och 1612—13 av
svenska trupper under Evert Horns och Gustav II
Adolfs befäl. P:s betydelse som gränsfäste
försvann, då Balticum erövrades av Peter den store
och P. förvandlades till guvernementsstad. 15/s
1917 abdikerade Nikolaj II här. Under 2:a
världskriget intogs P. 1941 av tyskarna och
återerövrades 1944 av Röda armén. Genom
krigshandlingar led staden stora skador.
Psori’asis, grek., allmän kronisk, recidiverande
hudsjukdom, som kännetecknas av torra, vita,
glänsande fjäll, lagrade på små, spridda punkter,
el. större skivformiga, välbegränsade fläckar på
huden och som antagl. beror på medfödd
disposition. Avlossas fjällen, kommer en rödglänsande
yta till synes. Sjukdomens vanligaste säte är den
hårbevuxna delen av huvudet samt armarnas och
benens sträcksidor. P. smittar ej och inverkar ej
på allmänna hälsotillståndet.
p. st., förk. för pund sterling.
Psusennes, egyptisk farao av 21 :a dynastien,
regerade omkr. 1075 f. Kr., bekant genom de rika
fynden i hans 1939 påträffade grav.
Psyche [-k-] (grek. Psyché, eg. andedräkt),
grek, myt., personifikationen av människosjälen, i
grekernas bildande konst ofta framställd som
fjäril el. ung flicka med fjärilsvingar.
Psyke (grek, psyché), själ, själsliv.
Psykiatri (av grek, psyché, själ, och iatrei’a,
läkning, kur), läran om de sjukdomar, vilkas
väsentliga symtom äro av psykisk natur. Se
Sinnessjukdomar. — Psykiäter, psykiätriker,
läkare, som ägnar sig åt studiet av p.
Psykiatriska sjukhuset i Stockholm,
statligt sinnessjukhus, som invigdes 1861 under namn
av Stockholms hospital och då övertog
patienterna från Danvikens hospital, som nedlades
vid denna tid. P., som även brukat benämnas
Konradsberg efter en egendom på
Kungsholmen, vars ägor ingingo i det ursprungliga
sjukhusområdet, var tidigare Karolinska inst:s
psykiatriska klinik och dess överläkare tillika prof.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
