Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Psykologi - Psykologisk - Psykologisk krigföring - Psykologiskt ögonblick - Psykologism - Psykometri - Psykoneuros - Psykopat - Psykopati - Psykos - Psykosomatisk medicin - Psykoteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
559
Psykologisk—Psykoteknik
560
Den arbetar framför allt med test.
Intelligensens struktur har man sökt närmare utforska
genom faktoranalytiska metoder (se
Faktoranalys). Den fysiologiska p.
undersöker de fysiologiska omständigheterna vid olika
beteenden. Den komparativa p. el.
djurpsykologien har sedan behaviorismens
genombrott nått starkt uppsving. Metoden har i
regel varit experimentell. Barn- och
ungdomspsykologien, ofta kallad
utvecklingspsykologien, söker följa
människans utveckling från fosterstadiet till vuxen
ålder. Personlighetspsykologien el.
den differentiella p. har den individuella
egenarten till forskningsobjekt.
Socialpsykologi undersöker människans beteende i grupp
och hennes attityder till sin sociala omgivning.
Den medicinska el. kliniska p. är en gren
av den tillämpade el. praktiska p. och
sysslar med utforskande och terapi av
abnormpsykiska tillstånd. Språkpsykologien
undersöker de psykologiska aspekterna på
språkfunktionens uppkomst, utveckling och natur. Vid
studiet av språket som symbol funktion och
betydelsens p. står den nära tankepsykologien
å ena sidan och semantiken å den andra.
Religionspsykologi (framstående
representanter: W. James och E. Starbuck) undersöker de
psykologiska förutsättningarna för den religiösa
upplevelsen. Den estetiska p. undersöker den
konstnärliga upplevelsen.
Vittnespsykolo-g i (el. rättspsykologi, även benämnd
forensisk p.) undersöker våra utsagors
sanningshalt under olika omständigheter. Den
praktiska p. omfattar numera ett stort antal grenar,
t. ex. den pedagogiska psykologien,
som undersöker de faktorer, som påverka
kun-skapsinhämtandet, arbetspsykologi, som
söker utforma arbetsprocesser så psykologiskt
lämpliga som möjligt, psykoteknik, vars
främsta uppgift är att utforma anlags- och
lämplighetsprov som hjälp vid yrkesval, och
reklam psykolog i, som undersöker
effekten i fråga om olika retningars förmåga att
draga en iakttagares uppmärksamhet till sig.
Litt.: A. Nyman, ”Nya vägar inom p.” (1934,
5:e uppl. 1951), ”Samhällsnytta och psykologi”
(1952); A. Ahlberg, ”P:s historia” (2 bd, 1935
—51); G. Ekman, ”Differentiell p.” (1952).
Psykologisk [-lå’g-], adj. till psykologi.
Psykologisk krigföring avser de speciella
åtgärder, som vidtagas i internationella konflikter
för att försvaga motståndarens psykiska
motståndskraft, samtidigt som man söker stärka den
egna. P. utgör ett led i en koordinerad insats av
militära, ekonomiska och psykologiska medel. P.
arbetar främst med propagandan, vilken under
krig innebär användande av varje form av
med-delelsemedel för att påverka attityderna hos en
given fiendegrupp, en neutral grupp el. en
vänskapligt sinnad grupp. — I Sverige tillsatte
regeringen i dec. 1950 en kommitté för utredning
av det psykologiska försvaret. Ett
betänkande med förslag avgavs i sept. 1953 och
lades i stort sett till grund för riksdagsbeslut
1954. Man tänker sig upprättandet av en
bered-skapsorganisation i fred med namnet
Beredskaps-nämnden för psykologiskt försvar, som avses bli
kärnan i en krigsorganisation, Statens
upplys-ningscentral, som träder i funktion vid krig el.
krigsfara.
Psykologiskt ögonblick, det tillfälle, då
förutsättningarna äro gynnsamma för ett visst syfte.
Psykologi’sm, filosofisk riktning, som hävdar,
att kunskapsteori, logik, etik, rättslära,
religionsfilosofi, estetik m. fl. vetenskaper måste bygga
på psykologien såsom sin grundvetenskap. I mera
speciell betydelse betecknar p. den riktning inom
logiken, som i de logiska lagarna ser ”psykiska
naturlagar”. — Litt.: A. Nyman, ”P. mot
logism” (1917):
Psykometn. 1) Kvantitativ mätning av
psykiska företeelser. — 2) Inom par apsykologi en
vissa mediers förmåga att vid berörandet av
föremål meddela dessa föremåls och deras
ägares historia.
Psykoneuros [-nevrå’s], sammanfattande
benämning på hysteri, neurasteni och psykopatiska
tillstånd.
Psykopät, person, som företer psykopatiska
drag (se Psykopati).
Psykopati, beteckning för psykiska
abnormtillstånd, vilka karakteriseras av
utvecklingshäm-ning el. felutveckling på vissa områden av
själslivet (vilje-, drifts- och känslolivet), under det
att förståndslivet i regel är oskadat. Orsaken
till p. har man antagit vara antingen ärftliga
abnormdrag el. mycket tidiga hjärnskador. Som
mest framträdande symtom vid p. har man
brukat framhålla bristande psykisk balans,
överkänslighet, explosivitet, känslokyla,
hållningslös-het, viljesvaghet och en allmän oförmåga att
anpassa sig efter omgivningens el. samhällets
intressen och förordningar.
Psykos [-å’s], sinnessjukdom.
Psykosomatisk medicin, en forskningsriktning
inom nutida medicin, som stöder sig på den gamla
iakttagelsen, att starka, emotionellt präglade
upplevelser kunna i gynnsam el. ogynnsam riktning
påverka sjukdomar i kroppens olika organ.
Psykoteknik, urspr. benämning på alla grenar
av den praktiska psykologien, numera vanl.
benämning endast på den del därav, som sysslar
med människans anpassning till arbetet, ofta även
kallad industripsykologi. I enlighet med
denna definition kan p. sägas arbeta med två
problemkomplex: det ena samlat kring den
arbetande människan, det andra kring
arbetssituationen. I förra fallet resultera undersökningarna
i en urvalsteknik, med vars hjälp man
söker utröna, vilka människor som passa för
arbetstypen i fråga. Givetvis kommer man här
också in på arbetspedagogiska spörsmål.
Den andra problemställningen gäller
arbetssituationens psykologiska
utformning. Här söker man finna de för människan,
gynnsammaste arbetsbetingelserna. — P:s
huvudproblem har alltid varit anlags- och
lämplighetsprövningarna. De första mera omfattande och
systematiska proven utfördes 1910 av den
tysk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
