Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pyroxenmineral - Pyrrha - Pyrrhon från Elis - Pyrrhonism - Pyrrhos - Pyrrhusseger - Pyrrol - Pürschjakt - Pyrus, pirus - Pyskran, utblåsnings- el. kompressionskran - Pyssling - Pytagoreiska satsen - Pytagoreiska skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
605
Pyrrha—Pytagoreiska skolan
606
CaO . FeO . 2Si02 (hedenbergit, svartgrön
till svart). De merendels gröna, mera sällan gula
el. bruna mellanled i denna serie, som förekomma
vid t. ex. svenska malmförekomster, ha särskilt
förr brukat kallas mal akol i t (sal i t).
Diop-sid är f. ö. en beståndsdel i t. ex. många
graniter, syeniter, kontaktmetamorfa kalkstenar m. m.
D i a 11 a g är ett diopsidiskt, ibland dock på
AI2O3 rikare, i gabbrobergarter uppträdande p.
med bladig klyvbarhet efter den pinakoid, som
ligger parallellt med de båda mot varandra
vin-kelräta axlarnas plan, b)
Magnesiumdiop-sid (enstatitaugit), likaledes
seskvioxid-fattiga el. -fria, isomorfa blandningar av
huvudsaki. diopsid och monoklint kristalliserande
MgO . SiÜ2 (k 1 i n o e n s t a t i t). Ingår i t. ex.
många diabaser och meteoriter, c) A u g i t, skild
från diopsid genom väsentlig halt av seskvioxider
m. m., utgör en beståndsdel av många olika
erup-tivbergarter m. m. Hit hör s. k. omphacit
i eklogit. d) Alkalipyroxener. Av dessa
äro den brunsvarta a k m i t e n och den
mörkgröna till grönsvarta ä g i r i n e n, vilka uppträda
i alkalibergarter, eg. ett och samma mineral
med sammansättningen Na2O . Fe2Os. 4Si02.
Ägirinaugit är biandkristaller av augit och
egirin. J a d e i t är en grönaktig till vit, i motsats
till nefrit lätt smältbar alkalipyroxen av
sammansättningen Na2O . AI2O3.4SiO2, vilken på
sina ställen uppträder i kristallina skiffrar och
bildar täta, ytterst sega massor, som med
avseende på fasthet och elasticitet kunna mäta sig
med el. överträffa stål. Om litiumpyroxenen
s p o d u m e n se d. o.
III. Av triklina p. märkes främst
ro-d o n i t, huvudsaki. MnO . SiO2, rosenröd till
rödgrå, som uppträder på mangan- och
järnmalmsförekomster, och vidare den sällsynta
svarta, järn- och kalciumrika, manganhaltiga
babingtoniten.
P/rrha, grek, myt., se Deukalion.
Py’rrhon från Elis, grekisk filosof omkr.
360—270 f. Kr., grundare av en filosofskola, den
förste, som i senantiken systematiskt utbildat
skepticismen. P. förnekar, att v a r s e b 1 i
v-ningen ger kunskap. Den visar oss näml,
aldrig tinget självt utan endast en subjektivt
bestämd bild därav. Tänkandet åter är
alltid bundet av tradition och vana och därför
likaledes otillförlitligt. Samverkan av varseblivning
och tänkande är då lika otillförlitlig, varför
all kunskap är omöjlig. Det praktiska
resultatet härav är, att vi böra avhålla oss från alla
omdömen och allt handlande, varav följer
fullkomlig sinnesro, vilket är det högsta goda.
Pyrrhoni’sm, filos., Pyrrhons lära. I
franskan är p. liktydligt med skepticism.
Py’rrhos (lat. Py’rrhus), konung i Epirus (f.
319 el. 318 f. Kr., d. 272). Fördriven från
Epirus, deltog P. med utmärkelse i diadochemas
strider och återvann med Ptolemaios I:s hjälp
sitt fädemeärvda rike (297). Tidtals innehade
han Makedonien. Då Tarentum råkat i krig
med Rom, kallades P. till hjälp och besegrade
romarna vid Heraklea i Lukanien (280) och
Asculum i Apulien (279). Romarna värjde sig
dock så kraftigt, att P. skall ha fällt yttrandet:
”En sådan seger till, och jag är förlorad”
(därav uttrycket Pyrrhusseger om en
framgång, som kostar mer än den smakar). P.
kallades av syrakusanerna till hjälp mot kartagerna
men hade ingen varaktig framgång. Efter det
oavgjorda slaget mot romarna vid Beneventum
(275) lämnade han Italien åt sitt öde, återvände
till Grekland och började krig mot Makedoniens
konung Antigonos Gonatas men stupade i en
gatustrid i Argos (272).
Pyrrhusseger, se Pyrrhos.
Pyrrol [-å’l], en organisk, heterocyklisk bas
av sammansättningen C2H5N:
CH = CHX
/NH.
CH = CHZ
P. förekommer i den genom torrdestillering
av ben erhållna ben- el. djuroljan (oleum
foe-tidum), i stenkol st j ära, i rostningsprodukter från
kaffe och i tobaksrök. Blodets röda och
växternas gröna färgämnen äro pyrrolderivat.
Pürschjakt, smygjakt, huvudsaki. på hjortdjur.
Py’rus, p i r u s, till fam. rosväxter hörande
släkte, karakteriserat av under sittande,
femrum-rnigt fruktämne och två fröämnen i varje rum.
Hithörande arter äro träd el. buskar med
spiral-ställda blad och i flock el. kvast sittande
blommor. Frukten är ett slags bär (”äpplefrukt”). De
viktigaste arterna äro a p e 1 n el. äppelträdet
(P. malus), som har stiften nedtill sammanvuxna
och frukten utan stenceller, och päronträdet
(P. communis), med stiften fria och stenceller
i fruktköttet. Båda omfatta talrika, till stor del
genom korsning uppkomna raser. Som stamarter
för äppelträdet anses, förutom den även i
Sverige vildväxande s u r a p e 1 n, P. silvestris, de i
Sydryssland och Mindre Asien förekommande P.
pumila (nästan buskartad) och P. dasyphylla.
Som päronträdets vilda stamformer uppgivas P.
pir ast er och P. nivalis, som båda växa i Främre
Asien och på Balkanhalvön. Se även Apel, Päron
och Äpple. — Stundom föras till detta släkte
även oxel och rönn, som dock vanl. räknas till
släktet Sorbus.
Pyskran, utblåsnings- el.
kompres-s ion s k r an, vanl. en kikkran, avsedd att sätta
en ång-, resp, motorcylinder i förbindelse med
fria luften.
Pyssling (dim.-bildning till pys), ovanligt
liten människa; tomte, dvärg; sekundärt (väl
genom skämtsam anslutning till syss lin g) även om
släkting i femte led, femmänning.
Pytagoreiska satsen, den viktiga geometriska
satsen, att i en rätvinklig triangel summan av
kvadraterna på kateterna är lika med kvadraten
på hypotenusan. Satsen har sedan gammalt
tillskrivits Pythagoras. På p. grundar sig bl. a.
möjligheten att konstruera en rätvinklig triangel
och därmed en rät vinkel genom tre snören av
längderna 3, 4 och 5 längdenheter.
Pytagoreiska skolan, den av Pythagoras (se
d. o.) stiftade filosof skolan. Anhängare: Filolaos,
Alkmaion, Eurytos m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
