Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pyrodruvsyra - Pyroelektricitet - Pyroforer - Pyrofosforsyra - Pyrogallol - Pyrogen - Pyrokatekin - Pyroklastiska bildningar - Pyrola - Pyroleum - Pyrolusit - Pyrolys - Pyromani - Pyrometer - Pyromorphit el. Grünbleierz - Pyron - Pyrop - Pyrosomidae, eldvalsar - Pyrosyra - Pyroteknik - Pyroxenit - Pyroxenmineral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
603
Pyrodruvsyra—Pyroxenmineral
604
Pyrodruvsyra, CH3. CO . CO2H, en vid
förbränning av socker i muskeln och vid
alkoholjäsning uppträdande mellanprodukt.
Pyroelektricitet, se Elektricetet, sp. 465.
Pyroforer [-få’r-] (av grek, pyr, eld, och
fe’rein, bära), porösa ämnen (pulver), som så
häftigt upptaga syre, att de redan vid beröring
med luften råka i glödning och förbrinna. Flera
metaller, ss. bly, kobolt, järn, kunna lätt
framställas i så fin pulverform, att de bli p.
Pyrofo’sforsyra, kem., se Fosfor.
Pyrogallol [-å’l], CbHs(OH)s, trioxibensen,
bildar färglösa, glänsande, bittra, i alkohol och
vatten lösliga nålar. P. erhålles genom
upphettning av gallussyra och ger med järnklorid en
vackert röd färg. Den nyttjas som fotografisk
framkallare samt i alkalisk lösning för
absorp-tion av syre.
Pyr o gen [-jè’n] kallas en sådan reaktion, som
endast försiggår vid mycket hög temp.
Pyrokatekin [-^i’n], se Dioxibensen.
Pyrokla’stiska bildningar, sammanfattande
namn på sådant material, som utkastats från
vulkaner i form av block, slagg, lapilli, bomber,
sand och aska.
Py’rola, bot., se Vintergröna.
Pyro’leum, en genom torr destillation
erhållen, vidbränd produkt av vissa sorters ved, harts,
ben o. a. djurdelar, gul el. brun, av
egendomlig lukt och bitter smak. Björktjära, s t e
n-kolstjära, entjära och tjära (P. pini)
användas utvärtes mot hudsjukdomar.
Pyrolusit, miner., se Brunsten.
Pyr olys, nedbrytning av organiska föreningar
genom upphettning till höga temp.
Pyromani, sjuklig, tvångsmässig drift att
anlägga eld. — Pyromän, person, som lider av p.
Pyrométer (av grek, pyr, eld, och me’tron,
mått), instrument för mätning av höga temp.
För detta ändamål användas huvudsaki.
gastermometer, blandnings-p., termoelement,
motstånds-termometer och strålnings-p. Vid
gastermometern göres bruk av gasers utvidgning under
konstant tryck el. deras tryckökning under
konstant volym, då temp. ökas. Som material till
termometerkärlet användes kvarts (med
kvävgas-fyllning), in- och utvändigt glaserat porslin (båda
till i,ioo°), platina, platina-iridium,
platina-rho-dium (till i,6oo°), iridium (till 2,000°). Vid
blandningspyrometern (Regnault,
Violle, Le Chatelier) anbringas ett metallstycke, vanl.
av platina el. nickel, på det ställe, där temp. skall
mätas. Sedan metallstycket antagit denna temp.,
nedföres det snabbt i en kalorimeter, vars
temp.-ökning bestämmes. Härigenom är det möjligt
att beräkna metallstyckets ursprungliga temp.
Vid termoelement användas de vid
kontaktställena mellan två metaller uppstående
elektromotoriska krafterna som mått på temp.
Vanl. sammanlödas två trådar av olika metaller,
och vid de fria ändarna fastlödas koppartrådar.
Dessa ändar hållas på en konstant, bekant temp.,
t. ex. vid isens smältpunkt, och det tredje
lödstället placeras på den plats, där temp. skall
bestämmas. Vid motståndstermometern
(Svanberg, Siemens, Callendar) utnyttjar man
det elektriska ledningsmotståndets beroende av
temp. Som trådmaterial brukas vanl. platina.
Bland strålningspyrometrar märkas
dels den optiska p., dels p., avsedda för
mätning av den totala strålningen från en
strålningskälla, vars temp. skall bestämmas.
Pyromorphit [-f-] el. G r ü n b 1 e i e r z, ett
mestadels grönt, gult el. brunt, fett- till
diamant-glänsande, hexagonalt kristalliserande
blymalms-mineral, isomorft med apatit och av
sammansättningen 9 PbO . 3 P2O5. PbCh. Hårdheten är
3,5-4 och spec. v. 7,0.
Pyron [-å’n], organisk förening, varav finnas
två isomerer, oc- och y-p. Den senare har formeln:
/CH = GR
OC< )O.
XCH = CHZ
P. ingår som grundsubstans i en hel del
växt-färgämnen.
Pyrop [-å’p], miner., se Granat.
Pyrosömidae, e 1 d v a 1 s a r, grupp av
manteldjur. De ha formen av en ihålig cylinder, en
regelbundet byggd djurkoloni, uppkommen genom
knoppning från ett individ, som utvecklats ur
ett ägg. Kolonidjuren bilda i sin tur
könspro-dukter. P. leva i haven, särskilt de varma (en
art dock i Medelhavet), och ha stark lysförmåga.
Se Manteldjur.
Pyrosyra benämnes en syra, om den kan
tänkas uppkommen ur två molekyler av en ortosyra
genom förlust av en molekyl vatten. Så t. ex.
erhålles pyrofosforsyra genom upphettning av
orto-fosforsyra till något över 2000, varvid två
molekyler av den senare syran avspjälka en molekyl
vatten.
Pyroteknik, konsten att tillverka
fyrverkeri-pj äser. — P y r o t e’k n i k e r, fyrverkare.
Pyroxenit, en ultrabasisk, huvudsaki. av
pyroxenmineral bestående djupbergart.
Pyroxenmineral, en grupp mineral, varav
många spela en stor roll som väsentliga
beståndsdelar i vanliga bergarter. I kemiskt hänseende
utgöras p. av metasilikat i växlande
proportioner av ett flertal metaller, mestadels kalcium,
magnesium, järn och aluminium, ibland även med
mangan, natrium el. litium m. fl. beståndsdelar.
Kristaller av p. ha övervägande kortprismatisk
utbildning. Från amfiboler skilja sig p. främst
genom sin klyvningsvinkel av nära 88°. I
likhet med hos amfibolerna finnas dels rombiska,
dels monoklina, dels triklina p.
I. Rombiska p., som uppträda i basiska
djupbergarter, andesiter och meteoriter, äro
isomorfa blandningar av Mg O. Si O2 och Fe O .
. SiO2. De järnfria el. järnfattiga leden kallas
en stat i t (grönvit till gulaktig), de med 5—
14% Fe O bronzit (brun- el. grönaktig) och
de ännu jämrikare hypersten (grön- el.
brunsvart).
II. Monoklina p. äro: a) Diopsid, från
seskvioxider (Fe2Os och AI2O3) fria el. på
sådana fattiga, isomorfa blandningar av huvudsaki.
CaO . MgO . 2SiO’ (diopsid i inskränkt
bemärkelse, i rent tillstånd färglös el. vit) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
