Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Queen, Ellery (Dannay och Manfred B. Lee) - Queen Anne style - Queen Charlotte Islands (Drottning Charlotte-öarna) - Queens - Queensberry, ätt - Queen’s County - Queensland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
633 Queen Anne style—Queensland 634
produktion, mästerdetektiven med samma namn.
De debuterade 1929 med ”The Roman hat
myste-ry” och ha sedan utg. en lång rad detektivromaner
och även några saml. detektivnoveller.
Queen Anne style [kcoi’n ä’n stäi’l], eng.,
drottning Annas stil, den variant av barockstilen,
som behärskade byggnads- och möbelkonst i
England under drottning Annas tid (1702—14).
Queen Charlotte Islands [kæi’n JäTat [-åi’-landz],-] {+åi’-
landz],+} Drottning C h a r 1 o 11 e-ö a r n a,
ögrupp, tillh. British Columbia, Canada, skild från
kustöarna av det 60—70 km breda Hecate Strait;
c:a 10,000 km2, 2,000 inv., delvis tillhörande
indianstammen haida (se d. o.). Fjordkuster. Högsta
punkten 1,219 m ö. h. På de lägre delarna
finnas värdefulla skogar av hemlocks- och
sit-kagran.
Queens [kcoinz], stadsdel i New York.
Queensberry [kwfnzbari], en gren av skotska
ätten Douglas. Mest bekant av dess. medl.
är James Douglas, (skotsk) 2:e hertig av
Q. (1667—1711). Han slöt sig 1688 till Vilhelm
av Oranien och var flera gånger dennes
representant (commissioner) vid förhandlingar med
Skottlands parlament. Han var senare drottning
Annas förnämste skotske rådgivare. En brorsons
son till honom, William Douglas (1724—
1810), earl av March och sedan 1782 4:e
hertig av Q., var under öknamnet ”Old Q.” beryktad
som typen för en elak och sedeslös hovman.
Queen’s County [kcofnz kau’nti], se Laoighis.
Queensland [kwfnzbnd], delstat i Australiska
statsförbundet, omfattar Australiens (se karta vid
d. o.) n. ö. del med Cap York-halvön. Q. är
beläget mellan Torres’ sund i n. och 290 s. br.
Arealen beräknas till 1,736,600 km2 och
befolkningen till 1,180,792 inv. (1950). Huvudstad
Bris-bane. Utanför nordöstkusten stryker det 1,800
km långa St. Barriärrevet, i s. beläget ända till
300 km utanför kusten.
Q:s ryggrad utgöres av den i flera
parallell-kedjor uppdelade Great Dividing Range,
tillhörande den under paleozoisk tid uppveckade
australiska östkordilleran. Genom olikformig
landhöjning skapades det avloppslösa mellanaustraliska
bäckenet, som i Q. är rikt på artesiskt vatten
och därför kallas Great Artesian Basin. Längs
stillahavskusten löper en smal, på vikar och uddar
rik strandflate, över vilken kordillerans av floder
djupt sönderskurna förkastningsbrant reser sig
abrupt med flera toppar överstigande 1,000 m
ö. h. (Mount Bartle Frère 1,613 ni). — Större
delen av Q. ligger inom det tropiska bältet med
temp. i jan. mellan 26° och 300 samt i juli mellan
130 och 24.0 Nederbörden är mycket ojämnt
fördelad och avtager från över 2,000 mm på Cap
Yorks nordspets och på ö. kusten till under 250
mm inom det avloppslösa bäckenet. —
Växtvärlden avspeglar klimatförhållandena. Kordillerans
ö. sluttning med riklig nederbörd har områden
med tropisk regnskog, som glesnar till öppen
savannskog, där nederbörden blir lägre. Innanför
kordilleran utbreda sig grässavanner, som övergå
i stäpp. Längst i s. v. utbreda sig ökenartade
sand
fält med dynkullar. — Av befolkningen voro 1941
8,977 australier och 6,451 halvblod. Av den vita
befolkningen voro 1947 992,178 personer födda
i Australien, 82,463 på Brittiska öama, 21,557 i
det övriga Europa, 3,905 på Nya Zeeland, 2,925
i Asien, 1,783 i Amerika och 332 i Polynesien.
För den högre undervisningen finnes Univ. of
Queensland i Brisbane (gr. 1911). Bebyggelsen
är huvudsaki. koncentrerad till kustremsan s. om
i6° s. br. och bergens nedre sluttningar. De
största städerna äro Brisbane (425,000 inv.),
Toowoomba (56,500), Rockhampton (36,000),
Townsville (35,200), Ipswich (33,400) och Cairns
(17,300). — Jordbruk bedrives som plantagekultur
i det ö. bergs- och kustlandet. Den skördade
arealen utgjorde 1949—50 8,324 km2, varav 366
voro konstbevattnade för odling av sockerrör,
grönsaker, foderväxter, frukt (äpplen,
Citrus-frukter) och tobak. På 2,428 km2 skördades
320,564 ton vete, på 467 km2 93,493 ton majs
och på 1,104 km2 6,5 mill. ton sockerrör. Av
jordnötter producerades 8,033 ton och av tobak 1,152
ton. På det heta och fuktiga kustområdet odlas
ananas och bananer. Bomullsodlingen har gått
starkt tillbaka. Boskapsskötslen är högt
utvecklad. 1950 funnos 317,261 hästar, 6,304,778
nötkreatur, 17,582,152 får och 391,836 svin.
Produktionen av smör uppgick till 48,2 mill. ton och av
ost till 9,1 mill. ton. Fåraveln bedrives på de v.
stäpperna, särsk. inom Great Artesian Basin.
Ullproduktionen uppgick till 69,580 ton. Naturlig
skog med bl. a. Eucalyptus och Araucaria
upptager 29,180 km2. Plywoodtillverkningen är
betydande. Bergsbruket gav 1949 1,97 mill. ton stenkol,
2,163 kg guld, 81 ton silver, 4,925 ton koppar,
37,679 ton bly och 21,241 ton zink. Världens
största titan förekomst upptäcktes 1951 vid
kusten i gränsområdet till Nya Sydwales. 1948—49
funnos 4,020 industriella anläggningar med 81,651
arb. De viktigaste äro sockerfabriker, mejerier,
charkuteri- och konservfabriker samt sågverk.
Produktionen av elkraft uppgick s. å. till 890,3
mill. kWh. Thursday Island i Prince of
Wales-ögruppen i Torres’ sund är centrum för pärlfiske
och utvinning av sjöskum. — De viktigaste
exportvarorna äro fruset el. konserverat kött, smör,
socker och mineralämnen. Q:s järnvägsnät hade
1949 en längd av 10,555 km. Huvudlinjen går
längs kusten från Brisbane till Cairns. Viktigaste
hamn är Brisbane. — Q. styres av en guvernör
och ett ministerråd, vilka vid sin sida ha en
lagstiftande församling med 75 medl., utsedda för
3 år genom allmän omröstning. — 1770 nådde
James Cook Q:s kust. Q. hörde tidigast samman
med Nya Syd-Wales under benämningen Moreton
Bay-området; liksom övriga delar av ö.
Australien inrymde det kolonier för deporterade. På
1840-talet upphörde deportationen; fåraveln tog
fart, och 1859 blev Q. en självständig koloni.
Från denna tid började även bergsbruket
utvecklas, med guld som tidigast uppmärksammad
produkt. Sedan 1901 tillhör Q. Australiska
statsförbundet. — Litt.: E. Mjöberg, ”Bland
stenåldersmänniskor i Q:s vildmarker” (1918); C. L.
Barrett, ”The Sunlit Land” (1947).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
