Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Quetzalcoatl - Quetzalfågeln el. kvesalen - Queuille, Henri - Quevedo y Villegas, Francisko de - Quezaltenango - Quezón - Quezón, Manuel - Quiberon - Quiché el. kiche - Quichua - Quick-lunch - Quidde, Ludwig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
639
Quetzalfågeln—Quidde
640
Quetzalfågeln.
en befjädrad skallerorm, dyrkades som vind- och
mångud och hade en vitt utbredd kult.
Quetzalfågeln [kätsa’l-] el. kvesälen,
Pha-romalcrus moci’nno, tillhör fam. surukuer bland
de blåkråkartade fåglarna. Hannen är ovan
sma-ragdguldgrön, under scharlakansröd. På hjässan
bilda fjädrarna en yvig hjälmbuske, och
stjärt-täckarna kunna nå en
längd av ända till 80
cm. Honan är på
huvudet och undersidan
grå med svagare
utbildade prydnadsfjäd-rar. Kroppslängden
uppgår till 42 cm. Q.
lever i bergstrakternas
skogar i Mexico och
Mellanamerika och
livnär sig huvudsaki. av
frukter. I
mayafol-kens kultur har q.
spelat en viktig roll.
De långa
stjärtfjädrarna buros som
huvudprydnader av vissa
privilegierade stånd
och utgöra jämte
hjälmbusken ett ofta
återkommande motiv i
deras dekorativa konst.
Queuille [köj],
Henri, fransk
politiker (f. 1884),
radikalsocialist, led. av
deputeradekammaren
1914—34, av senaten 1934—40 och av
nationalförsamlingen sedan 1946. Q. innehade
ministerposten i ett stort antal regeringar under
mellankrigsåren. Han var
folkförsörjningsminis-ter i Reynauds ministär mars—juni 1940, flydde
1943 till England och anslöt sig till general de
Gaulle samt var 1943—44 kommissarie utan
portfölj i Franska befrielseutskottet i Alger. Q. var
sept. 1948—okt. 1949 konseljpresident och
finansminister, okt. 1949—febr. 1950 v.
konseljpresident, övertog därefter inrikesministerportföljen,
var mars—aug. 1951 konseljpresident, därefter
minister utan portfölj i olika ministärer.
Quevedo y Villegas [käæä’Öå i æiljä’gas],
Francisko Gomez d e, spansk författare (1580
—1645). Han ägnade en del av sitt liv åt
politiken. Han var än minister, än statsfånge. Under
hela sin politiska bana var Q. flitigt sysselsatt
med litterär verksamhet och producerade ett
otroligt stort antal dikter och prosaverk av de mest
skilda slag, bl. a. omkr. 500 sonetter. Det är dock
främst såsom satiriker Q. skapat sitt stora rykte.
Ryktbarast äro Q:s prosasatirer, särskilt hans sex
fantastiska ”Suenos” (Drömmar), i vilka han
blodigt och blixtrande kvickt gisslar sin samtid.
Vidare må bland Q:s verk framhållas hans kvicka
pikareskroman, vanl. kallad ”Historia del Gran
Tacano” (tr. 1626, förf. 1608), som flödar av
bitande satir. Q:s poetiska verk äga, även de, stort
och bestående värde. Bekämpande ”gongorismen”,
skattade Q. själv stundom åt den närbesläktade
”conceptismen”.
Quezaltenango [käsaltäna’ogå], Guatemalas
näst största stad vid foten av den verksamma
vulkanen Santa Maria (3,768 m ö. h.), 115 km
n. v. om staden Guatemala; 36,000 inv., mest
indianer och halvblod. Före spanjorernas
erövring 1524 hette Q. X e 1 a j ü.
Quezon [sp. utt. kä[)å’n, sp.-amerik. keså’n],
Filippinernas nya huvudstad, under uppförande
n. ö. om Manila.
Quezon [kä[)å’n], Manuel Luis, filippinsk
statsman (1878—1944), Resident Commissioner i
amerikanska kongressen 1909—16 och ordf, i
filippinska senaten 1916—35. Sistn. år valdes
Q. till Filippinernas förste president. Efter det
japanska angreppet 1941 lämnade han landet.
Quiberon [kibrå’], stad på den 15 km långa
Quiberon-halvön på sydkusten av Bretagne,
Frankrike; c:a 4,000 inv. Havsbad och
sardinfiske. — Vid Q. besegrade 20/n 1759 den
engelska flottan under Hawke den franska flottan.
Quiché [kit/e’] el. kiche, stam, tillhörande
mayafolket, lever på södra Guatemalas
vulkaniska högslätter. Vid upptäcktstiden var q. den
mest betydande stammen i Guatemala, och deras
mäktiga, väl organiserade rike gjorde segt
motstånd, när spanjorerna under Alvarado 1524
underlade sig landet. Stammen, som är livskraftig
och talrik, har väl bevarat sin ursprungliga
kultur.
Quichua [ki’t/oa], den största indianstammen
i Amerika, i de centrala och s. delarna av
Anderna. Från 1100-talet underlade sig q.
småningom hela Perus kustland, större delen av
Ecuador, n. och mell. Chile samt smärre områden
ö. om Anderna, de väldiga landområdena, vilka
bildade inkariket. Q. voro Sydamerikas
stats-bildande och organiserande krigar- och
erövrar-folk. Många gamla seder och bruk leva ännu
kvar.
Quick-lunch [kcoi’k-la’n(t)J], eng., ”hastigt
mellanmål”, lunch av rätter, som kunna snabbt
förtäras.
Qufdde [kv-], Ludwig, tysk historiker och
politiker (1858—1941). Han redigerade 1889—
95 Deutsche Zeitschrift für
Geschichtswissen-schaft. Från 1893 framträdde Q. som radikal
politiker, väckte stort uppseende genom arbetet
”Ca-ligula” (1894), som uppfattades som smädeskrift
mot kejsar Vilhelm II
och på kort tid spreds
i en mängd uppl. Q.
redigerade 1895—1900
tidningen Münchner
Freie Presse. Han
spelade en framträdande
roll vid revolutionen i
Bayern 1918, var 1919
led. av bayerska
konstituerande landsförsamlingen och 1919—
20 av tyska
nationalförsamlingen. Q. var
1918—29 ordf, i Deut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
