Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Quidde, Ludwig - Quiding, Nils Herman - Quidquid id est, timeo Danaos et dona - Quiescat in pace! - Quillaja - Quilmes - Quimper - Quinault, Philippe - Quincey, Th. De - Quincke, Georg Hermann - Quinckes ödem - Quincy (Massachusetts) - Quincy (Illinois) - Quinet, Edgar - Quinquagesima - Quint, Stina - Quinta essentia - Quintal - Quintanafeber - Quintana Roo - Quintilianus, Marcus Fabius - Qui pro quo - Quipus - Quiriguá - Quirinalen, Kvirinalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
641 Quiding—Quirinalen 642
sche Friedensgesellschaft och erhöll 1927 hälften
av Nobelska fredspriset.
Quiding [kvi’-], Nils Herman, jurist,
socialpolitisk författare (1808—86). Han var
redaktör för Malmö Tidning 1838—42 och
representant i borgarståndet för Malmö stad vid
riksdagen 1862—63. Q:s studier över de europeiska
samhällenas utveckling och brister ledde honom
till utarbetande av högst radikala förslag till en
omdaning av de politiska inrättningarna och den
mänskliga sammanlevnaden. Han framställde sina
åsikter i det om ovanligt skarpsinne och levande
människokärlek vittnande arbetet ”Slutliqvid med
Sveriges lag”, vilket han utgav under pseud.
Nils Nilsson, arbetskarl (4 bd, 1871
—76). En sammanställning av hans grundläror
om samhället lämnas i G. H:son Holmbergs ”En
svensk ’utopist’. Nils Herman Q.” (1909). —
Om Q:s dotter Annie Q. se Åkerhielm.
Qufdquid id e’st, timeö Danaös et döna
fere’ntes [kvi’dkvid], lat., ”under alla
förhållanden fruktar jag danaerna (grekerna), även
om de komma med gåvor”; citat (hexameter)
från Vergilius.
Quiéscat in päce! [kv-], lat., vile i frid!
Quilla’ja [kv-], sydamerikanskt trädsläkte av
fam. rosväxter. Hithörande arter ha läderartade,
övervintrande blad. Frukterna äro kapslar med
talrika vingade frön. Mest bekant är Q.
sapo-naria, såpträdet, som växer i Chile och Peru.
Barken, kvillaj abark, är rik på saponin
och nyttjas vid fläckuttagning m. m. Den har
även medicinsk användning.
Quilmes [ki’lmäs], se Buenos Aires, sp. 101.
Quimper [kapä’r], huvudstad i dep. Finistère
i Bretagne, Frankrike, vid floden Odet och
järnvägen Brest—Nantes; c:a 25,000 inv. Q. har en
ståtlig gotisk katedral från 1339—1515 och många
medeltida profanbyggnader. Konst- och arkeol.
mus. Fajans- o. a. industri; liten hamn.
Turistcentrum.
Quinault [kinå’], Philippe, fransk
dramatiker (1635—88). Q:s galanta tragedier på
lättflytande vers motsvarade de preciösa
salongernas ideal. Då Racine kom och fördunklade
hans rykte, fick han en ny, hans personliga
temperament mera passande uppgift som librettist åt
Lully.
Quincey [kæi’nsi], Th. De, se De Quincey.
Quincke [kvicka], Georg Herman n,
tysk fysiker (1834—1924), prof, i fysik i
Berlin, Würzburg samt 1875—1907 i Heidelberg. Q.
utförde värdefulla undersökningar över
kapillärfenomenen, särskilt diafragmaströmmar, ljusets
böjning, interferens och reflexion, ljudets
inter-ferens m. m.
Quinckes ödem [kvickas], flyktig, hastigt
uppträdande svullnad, oftast i ansiktet och
munhålan, ibland även i struphuvudet, varvid
allvarliga andningssvårigheter kunna uppstå. Q. är i
regel en allergisk reaktion.
Quincy [kcoi’nsi], stad i Massachusetts,
U.S.A., närmast s. om Boston; 84,000 inv. Q.
är en vacker bostadsförort till Boston. Här
finnas skeppsvarv och stora granitbrott. Gr. 1625.
NF XVII — 21
Quincy [kæi’nsi], stad i v. Illinois, U.S.A., vid
Mississippi; 42,000 inv. Mångsidig industri.
Quinet [kinä’], Edgar, fransk författare
och politiker (1803—75). Q., som åtnjutit en del
av sin uppfostran i Tyskland och bl. a. översatt
Herder, kämpade i sin ungdom för romantikens
ideal men blev under julikungadömet en av den
politiska liberalismens och det religiösa
fritän-keriets förnämsta apostlar i Frankrike. 1852
tvangs han gå i landsflykt. Under landsflyktens
år, tillbragta i Belgien och Schweiz, skrev han
sina viktigaste arbeten. Med sin doktrinära
radikalism i politisk-religiösa frågor förenade han
en varm patriotism, som lät honom framträda
som en av tredje republikens andliga fäder, då
han 1870 kunde återvända till Frankrike som
deputerad i nationalförsamlingen. — Biogr. av H.
Tronchon (1937).
Quinquagèsima [kvinkva-], lat. (den 50 :e,
näml. di’es, dag), femtionde dagen före påsk,
söndagen omedelbart före
quadragesimal-tiden och efter söndagarna septuagesima och
sexagesima, i svenska kyrkoåret fastlagssöndag.
Quint [kv-], Kristina (Stina), redaktris,
skriftställarinna (1859—1924), tjänstgjorde flera
år som folkskollärarinna. Hon uppsatte och
redigerade från 1892 Folkskolans Barntidning samt
utgav flera arbeten för barn.
Quinta esse’ntia [kv-], se Kvintessens.
Quintal [fr. utt. käta’l, sp. kinta’l], se Centner.
Quintänafeber [kv-], se Skyttegravsfeber.
Quinta’na Roo [kin- rå’å], territorium i
Mexico, på ö. sidan av Yucatånhalvön; 50,344
km2, 27,000 inv. Huvudstad är Chetumal vid inre
delen av Chetumalviken.
Quintiliänus [kv-], M a r c u s F a b i u s,
romersk retor, f. i Calagurris i Spanien, d. 95 e. Kr.
Han anställdes i Rom av Vespasianus som
offentlig lärare i vältalighet och hedrades av
Domitia-nus med konsuls rang. Den viktigaste av Q:s
skrifter är ”Institutio oratoria” (Talarens
utbildning) i 12 böcker, ännu bevarad. Den meddelar
föreskrifter för den blivande talarens behandling
i barnaåldern, sysslar med den förberedande
undervisningen i retorskolan och behandlar utförligt
retorikens särskilda delar. Av särskilt intresse
är io:e boken med dess karakteristiker av
grekiska och romerska författare. Även
”Declama-tiones”, talövningar, äro bevarade under Q:s namn
men härröra icke från honom.
Qui pro quo [kvi’ pra kvå’] (lat., någon
i stället för någon [annan]), förväxling, misstag.
Quipus [ki’pos], etnogr., se Knutskrift.
Quiriguå [kirigcoa’], ruinstad i ö. Guatemala,
en av mayakulturens viktigaste städer under dess
renässanstid (1000—1200-talen), framför allt
bekant genom storartade tempelruiner, monoliter,
djurfigurer och bildskrifter.
Quirinälen [kv-] (lat. Quirinälis collis, av
gu-danamnet Quirlnus), K v i r i n ä 1 e n, en av
Roms ”sju kullar”, i själva verket ett utsprång i
s. v. riktning från högslätten ö. om Rom mot
Capitolium, var utan tvivel bebyggd, redan
innan kullarna slutits samman till en enhet kring
Palatinen. Ett flertal urgamla kultplatser och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
