Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Quirinalen, Kvirinalen - Quirinius - Quirites - Qui s’excuse s’accuse - Quisling - Quisling, Vidkun - Quito - Qui vivra verra - Quod bonum, felix faustumque sit! - Quod erat demonstrandum - Quodlibet - Quod licet Jovi, non licet bovi - Quorum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
643
Quirinus—Quorum
644
statslokaler befunno sig på Q. bland de täta
kvarteren på ömse sidor om dess huvudgata på
själva bergryggen, Alta Semita. Under 300-talet
e. Kr. byggdes på Q. Konstantins stora, numera
helt raserade termer. — Q. är även benämning
på det här belägna f. d. kungliga residenset P
a-1 a z z o del Quirinale, numera bostad för
republikens president.
Quirinus [kv-], romersk gudomlighet, till sitt
väsen besläktad med Mars, med helgedomar på
C o 11 i s quirinalis. I senare tider
identifieras han med den till gudarna upptagne
Ro-mulus. Hans fest, Quirinalia, firades 17 febr.
Quirites [kv-], off. beteckning av romarna,
huvudsaki. använd i betydelsen fredliga
medborgare (i motsats mot krigsfolk).
Qui s’excuse s’accuse [ki säksky’z saky’z],
fr., den som urskuldar sig, anklagar sig.
Quisling [kv-], gängse benämning på
anhängare av V. Quisling i Norge; även utanför Norge
ofta om person, som går el. är beredd att gå
främmande makts ärenden.
Quisling [kv-], Vidkun Abraham Lauritz
Jonsson, norsk nazistledare (1887—1945), avlade
officersexamen 1908, blev kapten 1917, var
militärattaché i
Petro-grad 1918—19 och i
Helsingfors 1919—21.
Han var därefter
verksam i Internationella
hjälpkommittén i
Ryssland och som F.
Nan-sens medhjälpare vid
räddningsarbetet i
Ryssland, Kaukasien
och Armenien 1922—
—26 men måste på gr.
härav avgå som aktiv
officer 1923 och
ingå i reserven, där
han 1931 blev
ma
jor. Som Nansens medarbetare lade han i
dagen utomordentlig organisationsförmåga.
Politiskt hade han föga framträtt; han stod 1925
i någon kontakt med radikala norska
arbetarledare, som senare gjort gällande, att han
erbjudit sig att vara behjälplig vid uppsättande av
”röda garden”. När Q. återkom från Ryssland
1930, vände han sig dock häftigt mot
kommunismen (f. ggn i boken ”Russland og vi”, som
han utg. d. å.). Han var försvarsminister i
Kolstads och Hundseids bondepartiregeringar
1931—33. Q. hade redan 1931 startat en
halvfascistisk rörelse, ”Den norske folkereisning”,
som dock icke fått nämnvärd betydelse. Sedan
han efter bonderegeringens fall 1933 blivit
politiskt oberoende, grundade han det nazistiska
partiet Nasjonal samling. Vid det tyska överfallet
mot Norge 9/4 1940 dök Q. upp i försvarsdep.,
och på kvällen s. d. höll han ett radiotal, i
vilket han påstod, att regeringen Nygaardsvold
hade avgått och att en ”nationell regering” hade
bildats med honom själv som stats- och
utrikesminister. Vidare gav han order om
mobiliseringens inställande. Han uppträdde i samverkan med
tyskarna, men då han visade sig vara helt utan
auktoritet, måste han efter en vecka träda
tillbaka. Q. ägde emellertid Hitlers bevågenhet, och
då tyske rikskommissarien i Norge, Terboven,
2^/9 s. å. upplöste det s. k. administrationsrådet,
fick Q. åter framträda med Nasjonal samling
som ”statsbärande parti”. I realiteten blev han
blott ett redskap åt tyskarna, och någon
verklig förändring inträdde icke, då han i febr. 1942
tilläts bilda sin andra ”nationella regering”. Han
deltog dock ivrigt i bemödandena att nazifiera
Norge och i förföljelsen mot patriotiska
norrmän. Han uppträdde med stora later, inredde
ett dyrbart residens ”Gimle” på Bygdöy och
skaffade sig ett ”örnerede” efter mönster av
Hitlers Berghof. Då tyskarna kapitulerade i Norge
i maj 1945, överlämnade han sig åt lagliga
norska myndigheter och arresterades. Vid en stor
process i Oslo aug.—sept. s. å. fastslogs, att Q.
hade konspirerat med tyskarna redan 1939. I
dec. d. å. hade han vid ett besök i Berlin för
Hitler och storamiral Raeder framhållit Norges
strategiska värde ur Tysklands synpunkt och
förklarat sig beredd att vid ett tyskt angrepp
utföra en statskupp. Q. hade därefter erhållit
betydande understöd till sitt parti och hade 6/4
1940 i Köpenhamn lämnat militära upplysningar
till en tysk generalstabsofficer. Q. dömdes till
döden för förräderi och delaktighet i mord;
sedan domen fastställts och en nådeansökan
avslagits, arkebuserades han 24/io. — Litt:
”Straffesak mot V. A. L. J. Q.” (off. redogörelse för
rättegången; 1946); A. Hemming-SjÖberg,
”Domen över Q.” (s. å.); H. F. Knudsen, ”Jeg var
Q:s sekretær” (1951; sv. övers, s. å.).
Quito [ki’tå], huvudstad och största stad i
Ecuador; 213,000 inv. (1950), mest indianer och
mestiser. Q. ligger 20 km s. om ekvatorn, på
en av väldiga vulkaner inramad, starkt kuperad
högslätt, c:a 2,850 m ö. h., vid ö. foten av
Pi-chincha. Om klimatet se Ecuador, sp. 235.
Staden har flera gånger skadats av jordbävningar
(senast 1887). De offentliga byggnaderna äro
hållna i tung, spansk stil. Talrika kloster och
kyrkor, av vilka den märkligaste är
Jesuitkyrkan; univ. från slutet av 1700-talet. Järnväg
bl. a. till Guayaquil. Q. har bl. a. textil-,
läder-och livsmedelsindustri. Trä- och
elfenbenssnide-rier, guld-, silver- och sömnadsarbeten utföras.
Flygstation.
Qui vivra verra [ki vivra’ vära’], fr., den
som lever får se.
Quod bo’num, fèlix faustu’mque si’t! [kvå’d],
lat., må det vara till gagn, lycka och välsignelse!
Quod e’rat demonstra’ndum [kvå’d], lat., se
Q. e. d. .
Quodlibet [kvå’d-], lat., se Kvodlibet.
Quod li’cet Jo’vi, non li’cet bo’vi [kvå’d],
lat., ”vad som passar (är tillåtit) för Jupiter
passar ej för oxen”; en handling bedömes olika efter
den, som företar den.
Quörum [kv-], lat. (eg. ”av vilka” el. ”utav
dessa”), är termen för det lagligt bestämda
antal ledamöter, vilket fordras för församlingens
beslutmässighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
