Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Radiofrekvensspektroskopi, högfrekvensspektroskopi - Radiofyr - Radiofysik - Radiogram - Radiogrammofon - Radioisotoper - Radiojod - Radiojärn - Radiokobolt - Radiokol - Radiokompass - Radiokväve - Radiolaria - Radiolarieslam - Radiolicens - Radiolodning - Radiolog (röntgenolog) - Radiologi (röntgenologi) - Radiolokalisering - Radioluminiscens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
689
Radiofyr—Radioluminiscens
690
tor. Högfrekvensgeneratorn ger en
monokroma-tisk strålning, vars frekvens el. våglängd
kontinuerligt kan varieras inom vissa gränser.
Metoden är utomordentligt känslig, och även ytterst
ringa mängder av en substans kunna påvisas.
Upplösnings förmåga och mätnoggrannhet överstiga
vida dem, som kunna uppnås med andra
mätmetoder inom det infraröda spektralområdet. R.
har kommit till användning överallt inom
mole-kylarfysiken, där det kommer an på att mäta
små energidifferenser med stor noggrannhet.
Radiofyr, se Radionavigering.
Radiofysik, med., en vetenskapsgren, som
behandlar dels metoder för alstring av joniserande
strålning, dels de fysikaliska förloppen vid denna
strålnings växelverkan med materia med särskild
hänsyn till dylik strålnings användning inom
me-dicinsk-biologisk forskning samt inom
sjukvården. Röntgenstrålning, a-, f-, y-strålning från
radioaktiva ämnen (naturliga och artificiella) och
kosmisk strålning äro exempel på joniserande
strålning, och det är en av r:s viktigaste
uppgifter att utveckla tillförlitliga mätmetoder för
studiet av dessa strålningsarters
genomträngnings-förmåga och absorption i materia.
Radiogra’m, dets. som röntgenbild.
Radiogrammofon, en grammofon, vid vilken
för reproducering av det på en grammofonskiva
intalade, insjungna el. inspelade ljudet
grammofonstiftets svängningar ej direkt omvandlas i
akustiska svängningar utan först i elektriska
strömstyrkevariationer, som sedan i sin tur
omvandlas till ljudsvängningar. Förfarandet är det
omvända mot det förfarande, som användes vid
s. k. elektrisk inspelning av grammofonskivor.
Vid r. ersättes grammofonens ljuddosa med en
nålmikrofon.
Radioisotoper, se Radioaktiva isotoper.
Radiojod, fys., radioaktiv isotop av jod.
Praktisk användning, särsk. inom medicinen, ha
isotoperna 124J, 126J och 131J erhållit, bl. a. för att
diagnosticera sjukliga förändringar i
sköldkörteln, i vilken jod, som tillföres människokroppen,
anrikas. R. kan också användas för terapeutisk
behandling av sjukdomsprocesser i sköldkörteln.
Radio järn, fys., radioaktiv isotop av järn. R.
har använts för att mäta upptagningen i de röda
blodkropparna av järn, som injicerats i
människokroppen vid olika sjukdomsprocesser. R. har
också använts för att kontrollera konserveringen
av blod, avsett för blodöverföring, varvid r.
tillsättes.
Radiokobolt, fys., radioaktiv isotop av kobolt.
Störst betydelse har hittills 60Co erhållit. Då av
r. intensiva strålningskällor kunna framställas
och då halveringstiden är förhållandevis lång, 5,3
år, har r. i alltmera växande omfattning fått
användning såväl inom medicinen som inom
tekniken som ersättning för radium. Vid medicinsk
strålningsbehandling med r. synas de lokala
biverkningarna av strålningen vara mindre än vid
motsv. behandling med radium.
Radiokol, fys., radioaktiv isotop av kol.
Användning för vetenskapliga undersökningar inom
skilda discipliner ha såväl 14C som nC och 10C
erhållit. 14C, som har en halveringstid av 5,500
år, framställes i atomreaktorer genom
bestrålning av kväve med neutroner. Den bildas
också i jordatmosfärens högsta delar under
inverkan av den kosmiska strålningen. Kolsyran i hela
atmosfären och därmed alla levande organismer
innehålla därför ständigt en mindre mängd r.
Detta förhållande har man utnyttjat för
ålders-bestämning av döda organismer och växter. Av
de båda andra radioaktiva kolisotoperna, UC och
10C, som ha halveringstiderna 21 min., resp. 19
sek., har särsk. UC fått användning för studium
av kemiska processer inom den organiska kemin
och biologin. Sålunda har det med användning
av denna varit möjligt att klarlägga den viktiga
frågan om växternas kolsyraassimilation.
Radiokompass, automatiskt och spec. för
flyget men också för sjöfarten avsett
navigerings-instrument, som anger bäringen till den radiofyr,
på vars frekvens dess mottagardel är inställd.
Vissa moderna r. innehålla två oberoende
bärings-visare, vilka reagera för var sin radiofyr.
Radiokväve, fys., radioaktiv isotop av kväve.
R. har använts för att bestämma eliminationen
av kväve från människans lungor och vävnader,
varvid intressanta iakttagelser gjorts över
elimi-nationshastighetens beroende av försökspersonens
ålder.
Radioläria, zool., se Rhizopoda.
Radiolärieslam, se Djuphavsbildningar.
Radiolicens, tillstånd att inneha och använda
radiomottagare. Nuv. system med r. infördes
1925, varvid avgiften bestämdes till 10 kr per
år; den höjdes 1951 till 15 kr per år.
Obemedlade blinda kunna efter särskild ansökan
erhålla gratislicens. — För mottagare, som
användas på restauranger, i samlingslokaler, bussar
o. s. v. utgå högre licensavgifter.
Radiolodning, bestämning av ett flygplans
höjd över underliggande terräng genom mätning
av tidsmomentet från utsändandet av en
radiovåg, till dess den från marken reflekterade
vågen uppfångas av en mottagare.
Radiolog [-a’g] el. (oegentligt) röntgen
o-1 o g, med., forskare, som ägnar sig åt
radiologi; läkare, som utövar röntgendiagnostik el.
radioterapi.
Radiologi el. (oegentligt) röntgenologi,
med., vetenskapen om röntgen- och
radiumstrålningens användning i medicinens tjänst.
Radiolokalisering, sammanfattande beteckning
för radar, ortsradio och radiopejling.
Radioluminiscens, ljusfenomen, framkallade
av radioaktiv strålning. Alla starka radioaktiva
preparat äro självlysande, allt tydligare, ju
intensivare och renare preparatet är. Radium självt
lyser violblå, radon är i flytande form färglöst
men som fast starkt orangelysande. Den luft,
som omger ett radioaktivt preparat, och kroppar
i dess närhet kunna bringas att lysa, luften främst
genom a-strålning. Lämpliga kroppar äro dels
i naturen förekommande, ss. willemit (lyser
grönt), kunzit (orangefärgat) och diamant (blått),
dels med konst framställda, ss.
bariumplatinacya-nur (grönt), sidotblände (blått) samt — särsk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
