- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 17. Payer - Rialto /
707-708

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Radiotelegram - Radioterapi - Radiotidning (teletidning) - Radiotjänst, ab.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

707

Radiotelegram—Radiotjänst, ab.

708

Radiotelegram, telegram, som befordras per
radio över landstation (kust- el. markstation) till
el. från rörlig station (fartygs- el.
luftfartygs-station).

Radioterapi, med., se Strålbehandling.

Radiotidning (t e 1 e t i d n i n g), en
motsvarighet till radio el. rundradio, dock med den
väsentliga skillnaden, att mottagaren reproducerar
sändningen i grafisk form. Tekniskt är en
mottagare för r. baserad på liknande princip som
bildtelegrafen, varvid ett stift rad för rad
tecknar en bild, som motsvarar den originalteckning
el. det tryckta original, som inmatas i
sändarens avsökningsapparat. Anordningen, som i sitt
hemland, U.S.A., benämnes fax (av facsimile),
har även prövats för färgåtergivning och med
tal som ackompanjemang till sändningen.
Systemet synes hittills ha fått endast ringa
användning för privatkonsumtion men har kommit i
mera stadigvarande bruk bl. a. för distribution
av väderlekskartor och börsnoteringar.

Radiotjänst, ab., det bolag, som handhar
rundradions programverksamhet i Sverige. —
Radiosändningar av typen ”broadcasting” påbörjades i
Sverige 1922 av Svenska radio-ab. och följdes
hösten 1923 av mera regelbundna sändningar från
Telegrafverkets undervisningsanstalt.
Telegrafstyrelsen inköpte samma höst en för
rundradiobruk spec. byggd 0,5 kW sändaran läggning, som
under benämningen Telegrafverkets försöksstation
i Stockholm blev den tekniska utgångspunkten
för den fortsatta rundradioverksamheten. Ett
förslag om rundradions förstatligande ingavs i aug.
1924 av Telegrafverket till K. m:t, varvid
förordades, att ett enskilt bolag bildades för att
bli den inst, åt vilken programverksamheten
skulle överlåtas. Detta bolag, ab.
Radiotjänst, bildades s. å. och erhöll K. m :ts
koncession att från Vt 1925 omhänderha själva
programverksamheten, under det att den tekniska
verksamheten underställdes Telegrafstyrelsen.
Denna uppdelning av verksamheten gäller med
endast ringa modifikationer alltjämt. — Redan
före R:s tillkomst bildades i Sverige ett antal
radioklubbar, som anskaffade sändare, vilka
genom de vanliga telefonledningarna länkades till
försöksstationen i Stockholm. Av dessa
anläggningar ha flertalet övertagits och ersatts med
nya anläggningar av Telegrafstyrelsen och ingå
numera i ett nät av 34 stationer, som äro spridda
över hela landet. Antenneffekter och frekvenser
framgå av tab. 1943 års rundradioutredning
föreslog, att trådradio (högfrekvent
rundradioöverföring på telefonledningar) skulle införas för att
förbättra mottagningen i vissa delar av landet
och möjliggöra distribution av flera samtidiga
program. T. v. utbygges trådradio som ett
komplement till den trådlösa distributionen, där
denna är otillfredsställande. Trådradio finnes
f. n. på Gotland, i vissa delar av Blekinge,
Småland, Bohuslän och Värmland samt på ett flertal
platser i Norrland. Försök pågå med
rundradiodistribution över kraftledningar samt med
fre-kyensmodulerad ultrakortvåg. Till
stationsutrust-ningen för R:s programverksamhet höra vidare

Station Effekt (kW) Frekvens (kp/s)


Statliga-.
Borås ..................... 2 1562

Eskilstuna ................. 0,5 1394

Falun ...................... 100 1223

Gävle ...................... o,s 1448

Göteborg ................... 150 980

Halmstad ................... 2 1562

Hudiksvall ................. 1 1448

Hälsingborg ................ 0,5 1223

{100 1178

100 kortvåg

100 kortvåg

Kalmar ..................... 2 1562

Kiruna ..................... 0,5 1394

Karlskrona ................. 0,5 1529

Karlstad ................... o,ss 1562

Kristinehamn ............... 0,2 1394

Luleå ...................... 10 182

Malmö ...................... 2 1562

Motala / 200 I®1

Norrköping ................. o,ss 1562

Porjus ..................... 0,075 1529

Stockholm ...................... 55 773

Sundsvall .................. 150 593

Söderhamn .................. o,ooo 1529

Trollhättan ................ 0,05 1394

Uddevalla .................. 0,5 1562

Umeå ..........,............ 1,0 1529

Uppsala .................... o,s 1394

Visby ...................... 0,5 1394

Örebro ..................... 0,5 1562

Örnsköldsvik ................. 0,5 1448

Östersund .................... 10 420

Ej statliga.:

Jönköping .................... 0,2 1394

Malmberget ................. o,a 719

Säffle ..................... 0,4 1394

Varberg ...........................o,»1394

3 kortvågssändare för utlandet, näml, en om 12
kW i Motala och två om 100 kW i Hörby.

Under verksamhetsåret 1950/51 omfattade
riks-programmet 4,889 tim. Riksprogrammet utsändes
dessutom på kortvåg över den ena av de två nya
100 kW-sändarna i Hörby, medan den andra
begagnas för specialprogram till lyssnare i
utlandet med en sammanlagd sändningstid av c:a
7,300 tim. per år. Nyheter, information och
program sändas på sammanlagt sju språk: svenska,
amerikanska, engelska, tyska, franska,
portugisiska och spanska. — R. anhåller årl. hos K. m:t
om tilldelning av licensmedel för
programverksamheten. Samtliga aktier i R. äro i enskild ägo;
aktieägarna (ett 40-tal) representera den svenska
pressen samt tillverkare och försäljare av
radio-materiel. Antalet radiolicenser uppgick 31/i2 1951
till 2,205,029, motsvarande 313 per 1,000 inv.
Denna siffra innebär, att lyssnartätheten är
större i Sverige än i något annat land, som tillämpar
licenssystem.

R. sorterar närmast under Kommunikationsdep.
Dess styrelse består av en ordf, samt 6 ord. led.
jämte 6 suppl. för dessa. Ordf, jämte 3 av led.
och deras suppleanter utses av K. m:t, medan de
återstående jämte suppleanter väljas av
aktieägarna vid ord. bolagsstämma. Styrelsen utser
radiochef och övrig direktion (en verkst. dir.,
som samtidigt är ekonomichef, samt en
program-dir.). Under radiochefen sorterar den centrala

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:21:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffq/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free