Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Radiotjänst, ab. - Radiotorium - Radiotändrör - Radiounionen, Internationella - Radiovind - Radiovågor - Radioväte - Radisjtjev, Aleksandr Nikolajevitj - Radium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
709
Radiotorium—Radium
710
programsektionen inkl, en sektion för
utlands-program. Organisationen är vidare indelad i avd.
för musik, teater, föredrag, aktualiteter,
publika-tionsverksamhet, programteknisk drift och
studio-samt administrationsverksamhet. — För
granskning av R:s programverksamhet tillsatte K. m:t
1936 Radionämnden, bestående av
representanter för skilda kulturintressen och olika
folklager i Sverige; denna nämnd skall enl. ett
beslut från 1947 bestå av 24 led., som utses av
K. m:t för viss tid. Dess huvuduppgift är att
ta ställning till sådana klagomål mot R:s
hand-havande av programverksamheten, som kunna
inges av enskilda personer el. organisationer;
dessutom skall Radionämnden granska de allmänna
riktlinjer, efter vilka verksamheten planlägges
och bedrives. R:s verkst. direktör var 1924—35
Gustaf Reuterswärd (samtidigt chef för
Tidningarnas telegrambyrå och medl. av R:s styrelse).
Programchef under honom var under de
första fem åren red. N. Holmberg; härefter
och till 1936 fungerade förutv. programchefen
i Göteborg, J. Rabe, som
riksprogram-c h e f. Till hans efterträdare utsågs C. A.
Dym-ling, som kvarstannade till 1942, varvid
dittills-varande föredragschefen i R., Y. Hugo,
utnämndes till riksprogramchef (titeln senare ändrad till
radiochef). Han efterträddes 1951 av fil. dr
E. Ehnmark. — R. sysselsatte vid början av 1952
en stab av sammanlagt 375 fast anställda
personer. Härtill kommo 51 fast anställda musiker.
Totalsiffran 375 inbegriper även den fast
anställda personalen (sammanlagt 11) vid avd.-kontoren
i Göteborg, Malmö och Sundsvall. Dessa
kontor förestås av distriktschefer.
Tills, m. Konsertfören. i Stockholm har R.
etablerat Radiotjänsts
symfoniorkester, bestående av 80 musiker, vilka också
tjänstgöra i kammarorkestern (15 man). På samma
sätt deltager Göteborgs konsertfören. med 55
man i Göteborgs radioorkester; även de
statsunderstödda orkesterfören. i Gävle, Hälsingborg,
Malmö och Norrköping ge radiokonserter, ung.
1 gång per månad. — Av R:s fast engagerade
musiker ingå 38 man 1 Radioorkestern och 13
man i Varietéorkestern (förr benämnd
Kabaret-orkestern). — R:s huvudkontor samt vissa
studiolokaler och förstärkaranläggningar äro belägna
vid Kungsgatan 6, 8 och 10, teaterstudio och
vissa kontorslokaler vid Gustaf Adolfs torg 18.
Riksdagsbeslut föreligger om byggande av ett
stort radiohus vid Valhallavägen. — R:s
publika-tionsavd. utger veckotidskr. Röster i Radio och
månadshäftet ”Hörde Ni”. Dessutom utgivas
studielitteratur till föredrags- och
diskussionsse-rier, hem- och familj eprogram, språkkurser etc.
samt programhäften till skolradioprogrammen. —
Litt.: ”Tjugofem år med Sveriges radio” (1949).
Radiotorium, RdTh, radioaktivt grundämne,
hörande till toriumserien (se Radioaktiva
grundämnen).
Radiotändrör, vapentekn., se Zonrör.
Radiounionen, Internationella, se
Internationella rundradiounionen.
Radiovind, vinden i högre luftlager, då den
är bestämd genom radiolokalisering av s. k.
pilotballong (se Aerologi). Detta sker
genom pejling av en radiosändare, hängande vid
ballongen.
Radiovågor, gruppbenämning på de
elektromagnetiska vågor, vilkas frekvenser falla inom
intervallet 10 Hz—3,000,000 MHz, motsv.
våg-längdsintervallet 30 km—0,1 mm.
Radioväte, fys., den radioaktiva väteisotopen
8H, tritium. R. har använts för bestämning av
vätskemängden i människokroppen, särsk. vid av
vissa sjukdomar förorsakade rubbningar i
vattenbalansen, samt trol. i vätebomber.
Radisjtjev [radji’JtJaf], Aleksandr
Niko la je vit j, rysk författare (1749—1802).
Han utgav 1790 ”Putesjestvie iz Peterburga v
Moskvu” (Resa från Petersburg till Moskva), en
svidande kritik av livegenskapen och dåtidens
ryska förhållanden, vilken väckte ett oerhört
uppseende och ådrog författaren dödsstraff,
mildrat till förvisning till Sibirien. R. frigavs 1796,
utarbetade 1801 ett förslag till reform av
lagstiftningen, hotades med ny förvisning och
begick självmord.
Rädium, Ra (av lat. ra’dius, stråle),
radioaktivt grundämne; atom vikt 226; atom-nr 88;
spec. v. c:a 6; smältpunkt 7000; upptäcktes 1898
av Marie och Pierre Curie samt G. Bémont i
pechblände från Joachimsthal i Böhmen. R. är ett
mycket sällsynt förekommande grundämne. Den
rikaste r.-malmen, pechblände, innehåller endast
c:a 0,15 g r. per ton. Priset var före i:a
världskriget 500—600 kr per mg, 1939 c:a 300 kr per
mg och 1951 90 kr per mg. Metalliskt r.
framställdes 1910 av Mme Curie och A. Debierne
genom elektrojys av r.-klorid med användande av
kvicksilverkatod, varvid r.-amalgam bildas. Vid
avdestillering av kvicksilvret i vätgasström
er-hålles r. R. är en vitglänsande metall, som lätt
angripes av luft och som sönderdelar vatten. R.,
som är 2-värdigt, överensstämmer i sina kemiska
egenskaper närmast med barium, från vilket det
är svårt att skilja. R.-sulfat, RaSCb, är
svårlös-ligare än bariumsulfat. De mest använda
r.-sal-terna äro kloriden, RaCh, och bromiden, RaBrs.
R. framställes i våra dagar företrädesvis i Oolen,
Belgien, genom bearbetning av uranmineral från
Belgiska Kongo (Katanga). Världsproduktionen
varierar mellan 30 och 60 g per år. Världsförrådet
av r. uppskattades 1934 till 760 g, varav mera än
hälften i U.S.A.
R., befriat från sina sönderfallsprodukter,
utsänder såväl a- som y-strålar. a-strålningen
utsändes från atomkärnan, vilket betyder, att
atomens atomvikt minskas med 4 enheter och dess
laddning med 2 positiva laddningsenheter. Det
ämne, som därvid uppstår, är radon el.
radium-emanation med atomvikten 222 och ordningstalet
86. — R. är självlysande, allt starkare ju renare
preparatet är. De torra halogensalterna lysa i
viol-blå färg. — Temp. hos ett r.-preparat är alltid
några grader högre än omgivningens, på gr. av
att en del av strålningsenergien omvandlas i
värme. i g r. ensamt, utan alla sönderfallsprodukter,
alstrar ständigt 25 cal. per tim., med alla dotter?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
