- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 17. Payer - Rialto /
757-758

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rapoport (Rappaport), Salomon Sanwel (Anskij) - Rapp - Rapp, Albin - Rappakalja - Rappa ur - Rappe, ätt - Rappe, 1. Axel - Rappe, 2. Signe Rappe-Welden - Rappe, 3. Axel - Rappell - Rappen - Rapperswil - Rappestad - Rapphöna - Rapphönssläktet - Rappir - Rapport

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

757 Rapp—Rapport 758

”Zwischen zwei Welten”, spelades 1927 i
Stockholm. — Samlade skrifter i 13 bd (1920—23).

Rapp (ty. Rappe), svart häst.

Rapp, Albin, konfektionsfirma i Örebro,
grundad 1921 av A. Rapp (f. 1888), äger
konfektionsfabriker i Örebro, Arboga och Strängnäs samt
genom dotterföretaget Rappson regnkläder ab.,
Hallsberg (grundat 1946), en fabrik även i
Hallsberg. Varumärke R a p p s o n.

Ra’ppakalja (fi. ra’pakalja, osilat spisöl),
smörja; osammanhängande prat.

Rappa ur ett tåg betyder att draga tåget ur
en blockskiva el. dyl.

Rappe, ätt, adlad 1675, en gren friherrlig 1771.

1) Axel Emil R., frih., general (1838—1918).
Han blev underlöjtnant i Upplands reg. 1859
och blev generalstabsofficer 1865. R. sändes 1869
till Frankrike för att studera krigsstyrelsens
organisation och anställdes därvid 1870 i franska
armén. Då kriget med Tyskland bröt ut, kom han
att deltaga i Rhenarméns strider, träff ningen vid
Saarbrücken samt slagen vid Forbach,
Rezon-ville, Gravelotte och Noisseville, blev sårad och
tillfångatagen men lyckades fly. Han deltog
därefter i franska nordarméns fälttåg till jan. 1871
och efter freden i åtskilliga militära expeditioner
i Algeriet. Han blev 1874 major vid generalstaben
och 1882 överste vid Bohusläns reg. S. å. blev R.
t. f. chef för Generalstaben samt 1885
generalmajor och chef för Generalstaben; han blev
generallöjtnant 1892 och general 1903. 1892—99
var R. statsråd och chef för Lantförsvarsdep.
Han framlade som sådan 1892 ett förslag till
förbättrad härordning, som i flera avseenden
betecknade ett arméorganisatoriskt framsteg och antogs
av riksdagen. Han avgick ur aktiv tjänst 1905.
— R. var också verksam som lärare i krigskonst
och krigshistoria vid Krigshögskolan (1873—79)
samt senare som led. av el. ordf, i ett stort antal
kommittéer för behandling av frågor om arméns
organisation, utbildning och förvaltning m. m.
Han utgav bl. a. ”Franska nordarméns fälttåg
1870—71” (1874; fr. övers. 1884) och ”Karl
XII:s plan för fälttåget mot Ryssland 1708 och
1709” (1892).

2) Signe R.-W e 1 d e n, den föreg:s
dotter, operasångerska, sopran (f. 1879 W9). R.
debuterade efter studier för bl. a. Thekla
Hofer samt i Berlin, Bologna och
Mann-heim, där hon sedan var anställd 1906—08;
gästspelade därefter på en rad europeiska
operascener och var 1912—13 engagerad vid
Kungl. teatern i Stockholm; utnämndes 1909 till
hovsångerska. R. lämnade vid utgången av 1913
scenen efter att 1912 ha ingått äktenskap med
pianisten dir. H. Lundén-Welden. Hon vann,
främst genom sitt såväl sångligt som dramatiskt
förträffliga utförande av Salome (R. Strauss),
europeisk ryktbarhet. Övriga roller: Aida,
Des-demona i ”Othello”, Elsa i ”Lohengrin”, Eva i
”Mästersångarna”, Pamina i ”Trollflöjten” m. fl.

3) Axel Oskar R., den föreg:s bror, frih.,
militär (1884—1945). R. blev underlöjtnant vid
Svea art.-reg. 1904 och kapten 1917 samt tog året
därefter avsked ur svenska armén för att deltaga

i Finlands frihetskrig. Under detta blev han
överstelöjtnant vid finska generalstaben och
stabs-chef vid östarmén. Efter kriget återinträdde R.
i svenska armén och blev 1928 major vid
Generalstaben samt var 1931—35 chef för
Generalstabens centralavd. Sistn. år blev han överste. R.
var sedan chef för Göta art.-reg. 1936—38, för
Svea art.-reg. 1938—40, st. f. chef för
Försvarsstaben 1940—41, inspektör för art. 1941—42 samt
militärbefälhavare i det nyinrättade 5:e
militärområdet 1942—44, i vilken befattning han
kvarstod till sin död oaktat utnämning 1944 till
överkommendant i Stockholm och befälhavare för 4:e
militärområdet. Han blev generalmajor 1938. R.
var sakkunnig i 1930 års försvarskommitté, ordf,
i fälttjänstreglementskommittén 1935—37 samt
led. av kommittén för omorganisation av den
centrala militärförvaltningen 1940—42.

Rappe’ll (fr. rapp el), återkallelse (av diplomat
från hans post). — Rappelléra, hem-,
återkalla. — Rappellbrev (fr. lettre de rappel),
se Beskickning.

Ra’ppen, schweiziskt skiljemynt, V100 franc.

Ra’pperswil, gammal stad i schweiz. kant. S:t
Gallen, på en halvö i Zürichsjön; c:a 5,000 inv.
Textilindustri. Slott från 1200-talet.

Rappestad, sn i Östergötlands län, Valkebo hd,
på östgötaslätten, v. om Linköping; 22,07 km2,
583 inv. (1953). 1,490 har åker. Egendom:
Ekströmmen. Skolhem för gossar, tillh. staten. Nuv.
kyrkan från 1799 har altartavla av P. Hörberg.
Ingår i Vikingstads, R:s och Sjögestads pastorat
i Linköpings stift, Vifolka och Valkebo kontrakt.
Tillhör storkommunen Norra Valkebo.

Rapphöna, zool., se Rapphönssläktet.

Rapphönssläktet, Pe’rdix, tillhör underfam.
fasaner av ordn. hönsfåglar. Hithörande arter
utmärkas av kort, undersätsig kropp, kort stjärt,
kupiga, rundade vingar och tars utan sporre.
Bakom ögat finnes en bar fläck. Rapphönan
el. åkerhönan, P. perdix, är ovan grå, med
rostbruna fläckar och band. Strupen är brungul.
Bröstet är ljusgrått, vattrat i svart; på stjärtens
sidopennor och längs kroppssidorna finnas
roströda fläckar. Båda könen äro mycket lika, dock
har hannen på bröstet en stor hästskoformad fläck,
som är svagt utvecklad el. helt saknas hos honan.
Längden är omkr. 30 cm. Rapphönan är en
utpräglad fältfågel, som helst vistas på åkrar,
gärna nära buskmarker el. skogsbackar. Födan
ut-göres av frön, insekter och maskar, vintertiden
företrädesvis av grönråg och enbär. Boet är en
fördjupning i marken, vari läggas ända intill 25
ägg. Rapphönan lever i engifte. Den är allmän i
hela Svealand och Götaland men förekommer även
i jordbrukande områden upp i Norrbotten.
Sommartiden lever den vanl. i familjer, som om
vintern slå sig ihop till större flockar. Jakten
försiggår med stående fågelhund. — Bild se nästa sida.

Rappir, se Rapir.

Rapport [-å’rt], meddelande; särskilt om
skriftlig el. muntlig militär redogörelse för vad
som hänt, uträttat uppdrag o. s. v.; ömsesidig
förbindelse, gemenskap; konstt., tekn., ’mönster
med ständigt återkommande motiv (vid vävning).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:21:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffq/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free