Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rapportera - Rapportör - Raps - Rapsbagge - Rapsfluga - Rapskakor - Rapsoder - Rapsodi - Rapsodisk - Rapsolja - Rapssugare - Rapsvivlar - Raptus - Rapunkel - Raquette, Gustaf - Rara avis - Rarissime - Raritet - Rarotonga - Ras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
759
Rapportera—Ras
760
Rapphönstupp.
Ur ”Våra fåglar i Norden”.
Rapportera, avlägga rapport, anmäla. —
(Jaktv.) En hönshund säges rapportera, då den
efter att ha funnit vilt uppsöker jägaren och ger
detta till känna samt för honom till villebrådet.
Rapportör (fr. rapporteur), meddelare;
referent.
Raps, bot., se Kål, sp. 158 och bild. Tack vare
oljehalten (35—45%) har r. blivit den i Sverige
allmännast odlade oljeväxten. Hos r. förekomma
såväl höst- som vårformer. Höst-r. sås i aug.—
sept. och mognar i juli—aug., vår-r. sås i april
—maj och skördas i sept. s. å. Den senare ger
lägre avkastning och har i regel något lägre
oljehalt. Skörden företages i allm. med skördetröska,
och fröet levereras efter torkning i hemorten till
oljeslageri, där oljan, som i huvudsak användes
för margarinframställning, utvinnes.
Rapsbagge, Meligèthes aè’neus, skalbagge,
tillhörande fam. glansbaggar, Nitidulidae. R. är 1,5—
2,5 mm lång och till färgen mörkt bronsgrön. R.
är allmän i hela Sverige och lever i massor på
korsblommiga växter, särskilt på raps och rovor,
och kan åstadkomma betydande skada.
Rapsfluga, ScaptomyzPlla flava, art av
under-fam. Anthomyiinae, 2—2,5 mm lång och blekt
rödgul. Larven är gulvit och saknar egentligt
huvud; längd c:a 5 mm. Den senare
åstadkommer vita biåsminor i bladen av raps och rybs,
som kunna tillväxa så, att de täcka hela bladet.
Sannolikt medhinnas två generationer under
säsongen. Puppstadiet tillbringas mest i jorden och
varar c:a 10 dygn. R. hade icke tidigare
upp
trätt som skadegörare i Sverige men blev allmän
på många håll under krigsåren från 1943.
Rapskakor, se Foderkakor (med tab.).
Rapsöder (grek, rhapsodoi’), i det forna
Grekland kringvandrande män, som föredrogo episka
dikter, bl. a. de homeriska. De buro en stav i
handen och en krans på huvudet och uppträdde i
festförsamlingar och vid andra tillfällen.
Rapsodi, sång el. föredrag av rapsöder (se
d. o.); de större avd. el. ”böcker”, i vilka de
homeriska sångerna äro indelade; modernt: större
dikt, avd. av en större dikt; även orkesterstycke
av fri form, ofta över nationella melodier.
Rapsödisk, osammanhängande; hoprafsad;
som utmärker el. utgör en rapsodi (se d. o.).
Rapsolja, se Rovolja.
Rapssugare, zool., se Stinkflyn.
Rapsvivlar, arter av släktet Ceutorrhy’nchus
(kålvivlar), som föranleda skador, särsk. på raps,
kål och rovor. Den blygrå r., C. assimilis, är
svart med grå behåring, blir 2—3 mm lång,
förekommer i s. och mell. Sverige och lägger under
nästan hela sommaren sina ägg i de unga
skidorna, som larverna sedermera lämna för att
förpuppa sig i jorden. Efter övervintring bli de
könsmogna. De av larverna åstadkomna skadorna
kunna bli betydande. Även fyrtandade r., C.
quadridens, svart med brungula antenner och
fötter och upp till 3 mm lång, är ett skadedjur
på rovor och kål, som förekommer i s. Sverige.
Dess larver finnas i bladen och på frörovor i
stjälkarnas nedre del och rotens övre parti.
Ra’ptus, lat., anfall, våldsamt utbrott.
Rapu’nkel, Phytéu’ma, campanulacésläkte med
omkr. 40 arter, företrädesvis i
Medelhavsländerna och mell. Europa växande fleråriga örter.
Blommorna sitta vanl. i ax el. huvud och ha
nästan till basen delad krona. P. spicatum, med
ljust gulgröna blommor, har ätlig rot. Om r. el.
rapunsel se Blåklocka.
Raquette [rakä’t], Gustaf Richard,
missionär, turkolog (1871—1945). R. var missionär
i östturkestan 1896—1921, lärare vid Svenska
missionsförbundets missionsskola på Lidingön
1922—24, doc. och examinator i turkisk
språkvetenskap vid Lunds univ. 1924—37, fil. heders-dr
där 1937. R. har i en rad viktiga och
grundläggande arbeten behandlat östturkiska språket och
turkiska språkliga problem. R. har även utfört
övers, av delar av G. T. till östturkiska samt
reviderat övers, av N. T.
Rära a’vis, lat., sällsynt fågel; i bildlig
bemärkelse: sällsynthet.
Rari’ssime, lat., ytterst sällsynt.
Raritet, sällsynthet.
Rarotonga [-å’na], huvudön bland Cooköarna.
Ras. 1) (Biol.) Underavd. av art, bestående
av en grupp individer, utmärkta genom särskilda
gemensamma, ärftliga kännemärken. R.
sammanfaller sålunda i det hela med v a r i e t e t men
nyttjas särskilt om sådana individgrupper hos
husdjuren och kulturväxterna, som av människan
framkallas. Om mänskliga raser se Människan,
sp. 527-
2) (Husdjurssk.) Grupp av husdjur, som
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
