Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reducera - Reducering - Reduceringsventil - Reduktas - Reduktasprovet - Reduktion - Reduktion (historia)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
801 Reducering—Reduktion 802
2) (Kem.) R. el. desoxidéra, utföra en kemisk
reduktion (se d. o. 2).
3) (Mat.) Inom elementäraritmetiken är r.
liktydigt med att förvandla kvantiteter av en
sort till en annan sort. Så t. ex. reducerar man
300 cm till 3 m. Att reducera ett uttryck inom
algebran är att återföra det till dess enklaste
form. Sålunda kan uttrycket x(a—x) + a(a+x)
reduceras till formen a2 + 2ax — x2.
Reducering. 1) Framställning av exempelvis
präglingsverktyg medelst reduktionsmaskin. — 2)
Nedvalsning av rör till klenare dimensioner.
Reduceringsventil, ventil, avsedd att
automatiskt minska el. reducera ångas el. gasers tryck
från ett högre till ett lägre, tillnärmelsevis
konstant värde.
Reduktäs, kem., dets. som dehydrogenas.
Reduktasprovet utföres på så sätt, att 20 cm3
mjölk i ett provrör blandas med 0,5 cm3 av
en utspädd lösning av metylenblått. Blandningen
hålles vid 38—400. Alltefter den hastighet, med
vilken färgen försvinner, d. v. s. metylenblått
överföres el. reduceras till en färglös förening,
bedömer man mjölkens innehåll av reduktaser,
d. v. s. av bakterier bildade reducerande ämnen.
Reduktion (jfr Reducera), indragning,
minskning.
1) (Fys. och mat.) Se Reducera.
2) (Kem.) Kemisk reaktion, tillhörande någon
av följ, typer: a) minskning av en förenings
syrehalt (desoxidation), b) ökning av en
förenings vätehalt, c) ökning av en jons elektroner
( — en minskning av dess positiva laddning). R.
och dess motsats, oxidation, äro fundamentala
kemiska reaktioner, som särskilt i tekniken äro
de vanligast förekommande. De metallurgiska
processerna, hydreringarna t. ex. av kväve till
ammoniak, av kol till kolväten (bensin), av
omättade fetter, äro ex. härpå.
3) (Log.) Återförande av slutledningar efter
de tre sista figurerna (se d. o. 1) till slutledningar
efter den första.
4) (Biol.) Tillbakabildning av organ under
den fylogenetiska utvecklingen (se Rudimentära
organ).
Reduktion, hist., återkallelse till kronan av
gods el. räntor el. rättigheter till dylika, som
förut avsöndrats därifrån. I Sverige synes
termen ha använts först vid 1600-talets mitt;
tidigare r. gingo under namnen ”räfst”,
”vederkännande” av gods, ”revocation” m. fl.
Under 1600-talets förra hälft framträdde allt
starkare yrkanden på återkallelser. De stora
gods- och ränteavsöndringarna voro en av
orsakerna härtill. Därmed samverkade också en de
ofrälse ståndens stigande emancipation, och även
hos adeln skapades en motsättning mellan den
jordbesittande och med stora donationer
begåvade högadeln och massan av lågadel, som blott
hade små donationer men vars medl. som
ämbetsmän voro måna om ordnade statsfinanser för
att ordentligt utfå lönerna. 1644 yrkades från
bondehåll återlösen av försålda gods liksom
också likhet i utskrivning mellan frälse och skatte
samt indragning till kronan av vissa från
frälse-NF XVII — 26
jord till frälsemannen utgående pålagor
(land-tågsgärden). Det hej dlösa godsslöseriet under
Kristinas egen regering skärpte kraven, och vid
kröningsriksdagen 1650 framburos de i kraftiga
reduktionsyrkanden av de tre ofrälse stånden.
Finansernas dåliga tillstånd jämte den stegring
i statsutgifter, som dels Kristinas underhåll efter
tronavsägelsen, dels krigsrustningarna medförde,
framkallade reduktionsbeslutet på 1655 års
riksdag. Regeringen tog själv initiativet, och
formellt fick beslutet närmast karaktären av en
frivillig bevillning av adeln. Förfarandet skulle
blott träffa vad som skett efter Gustav II Adolfs
död. Gods, givna på vidsträcktare
arvsrättsvill-kor än Norrköpings beslut 1604, skulle
förvandlas till Norrköpings besluts gods (se
d. o.). Gods på s. k. omistande orter skulle, om
de voro donerade, återgå till kronan, om de voro
bortsålda el. förpantade, av denna få igenlösas.
Till en början hade man tänkt stanna vid detta,
men då det blev tydligt, att ytterligare medel
behövdes, beslöts, att dessutom en fjärdedel av
övriga donerade gods skulle återgå till kronan
(därav namnet fjärdepartsräfsten). Det
indragna skulle för all framtid tillhöra kronan.
Adeln hade beviljat fjärdeparten blott under
villkor, att återstoden skulle bekräftas för all
framtid, och detta hade konungen bifallit. De ofrälse
stånden vägrade dock att godkänna ett sådant
villkor, och i riksdagens sista timma ingicks
härom efter skarp strid en bristfällig kompromiss,
enl. vilken adeln för 3 år åtog sig en bevillning,
utgörande räntan av fjärdedelen av de donerade
godsen. För genomförande av denna r. tillsatte
konungen ett Reduktionskollegium med
H. Fleming som president. Till en början
fortgick reduktionsarbetet med god fart, ehuru icke
utan missnöje och motstånd. Kriget och även
beslutets egen oklarhet vållade snart ökade
svårigheter, och under konungens senaste regeringsår
nära nog avstannade det hela. Räntan av de
gods, som reducerades under hans regering, har
beräknats till närmare 78,000 dal. smt. Efter
Karl XI :s myndigblivande 1672 sattes ny fart i
verket, och 1673—80 återkallades gods med omkr.
203,000 dal. smt ränta. Därefter trädde
Reduktionskollegiets verksamhet i bakgrunden för de
nya reduktionsbesluten av 1680 och 1683.
Frågan om r:s fortgång upptogs på 1680 års
riksdag. Då konungen begärde bevillning, yrkade
de ofrälse stånden ytterligare återkallelser, men
även inom adeln framställdes av konungens
anhängare planen om utvidgad r. Principiellt
bibehöll adeln därvid r:s karaktär av frivillig
bevillning. I stort sett innebar beslutet följ. Ingen
preskriptionstid skulle gälla, d. v. s. reduktionen
gå obegränsat tillbaka även över 1632. Till
kronan skulle återgå alla grev- och friherreskap,
alla, kungsgårdar samt alla Norrköpings besluts
gods, som räntade över 600 dal. smt årl., en
bestämmelse, som bidrog att vinna lågadeln.
Vidare skulle köp och förpantningar från kronan
underkastas rannsakning och vissa regler
uppställas för deras likvidation. Tillika skulle r.
utsträckas till de utländska provinserna. Det
re
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
