Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reservagetryck - Reservant - Reservarbeten - Reservat - Reservatio mentalis - Reservation - Reservationsanslag - Reservatum ecclesiasticum - Reservbefäl - Reservera - Reserverade vinstmedel - Reservflygkåren - Reservfond - Reservnäring, upplagsnäring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
893 Reservant—Reservnäring 894
tygfärgning, vid vilken sådana ytpartier, som
skola vara ofärgade, hindras från att ta färg
genom att medelst tryckstockar prepareras med ett
skyddande ämne, som härefter ev. borttvättas.
Reserva’nt, person, som reserverar sig.
Reservarbeten, se Arbetslöshet, sp. 703.
Reservat, se Nationalpark och Naturskydd. —
Ang. indianreservat se Förenta staterna,
sp. 478.
Reservätio mentalis, lat., se
Mentalreservation.
Reservation (eg. förbehåll villkor). 1)
Gensaga, som deltagande i en församling inlägger
mot ett av majoriteten fattat beslut, med el. utan
angivande av sin särskilda mening.
2) Påvliga reservationer kallas dels
de påven förbehållna rättigheterna att avgöra
vissa botfrågor, dels rätten att tillsätta andliga
ämbeten och utdela andliga förläningar. Genom
en påvlig förordning 1265 blevo alla andliga
platser, som genom innehavarens död under
vistelse i Rom bleve lediga, reserverade för påvlig
utnämning. Senare vidgades r. för att slutligen
faktiskt gälla alla kyrkliga ämbeten. Teoretiskt
erkännes alltjämt denna reservationsrätt, men
praktiskt regleras den numera av de olika
kon-kordaten.
Reservationsanslag, se Statsanslag.
Reservätum ecclesia’sticum, lat., se Andliga
förbehållet.
Reservbefäl, krigsv., utgöres i Sverige av
personal dels på reservstater, dels i arméns, marinens
och flygvapnets reserver. Den senare kategorien
består huvudsaki. av officerare, underofficerare
och civilmilitär personal enl. följ.: 1) personal,
direkt utbildad till reservofficer o. s. v., 2)
värnpliktig officer, som vid värnpliktstidens utgång
vunnit inträde i reserven, varvid viss
tjänstgöringsskyldighet föreligger intill 55 års ålder, 3)
f. d. aktiva officerare m. fl., som före uppnådd
pensionsålder taga avsked och ingå i r.; dessa
ha tjänstgöringsskyldighet i fred som ”vanliga
reservofficerare”, 4) f. d. aktiva officerare m. fl.,
som efter avgång med pension (jämväl
förtidspension) överföras till reserven, där de som regel
kvarstå till 65 års ålder; viss
tjänstgöringsskyldighet i fred föreligger intill 55 års ålder. Allt
r. är tj änstgöringsskyldigt i krig.
Reservera, spara, lägga undan, förbehålla. —
Reserverad (reserv é), förbehållsam,
”till-knäppt”. — Reservera sig, inlägga
reservation.
Reserverade vinstmedel, den del av ett
aktiebolags el. en förenings vinster, som avsatts till
fonder. Ibland inräknas i r. även sådana icke
uttagna vinster, som ej avsatts till någon fond utan
kvarstå odisponerade (”balanserad vinst”).
Reservflygkåren, en 1948 beslutad organisation
för vissa begränsade spanings- och
övervaknings-uppgifter i krig. R. rekryteras med frivillig
personal, huvudsaki. f. d. fältflygare.
Reservfond, del av ett företags (el. en
förvaltnings) eget kapital, som i balansräkningen
redovisas som särskild passivpost och är föremål för
speciell legal reglering. R. bildas huvudsaki.
ge
nom avsättning av vinstmedel. I svenska
aktiebolag skall enl. 1944 års aktiebolagslag minst
10% av årsvinsten, sedan avdrag gjorts för vad
som kan åtgå för att täcka från föregående år
kvarstående förlustbalans, avsättas till r. Sådan
avsättning skall pågå, till dess fonden uppgått
till 20% av aktiekapitalet el. det högre belopp,
som kan vara föreskrivet i bolagsordningen. I
ekonomiska föreningar skall enl. 1951
års föreningslag den årliga avsättningen till r.
utgöra minst 5 % av årsvinsten efter avdrag av
vad som åtgår för att täcka balanserad förlust.
Avsättningen skall pågå, till dess r. jämte inbetalt
insatskapital, i den mån detta ej överstiger 10
ggr r., uppgått till ett belopp, som svarar mot
40% av föreningens tillgångar el. mot totala
beloppet av föreningens skulder enl.
balansräkningen. I bankaktiebolag skall enl. 1911 års
lag om bankrörelse den årliga avsättningen utgöra
minst 15 °/o av årsvinsten; avsättningen får ej
upphöra, förrän fonden utgör 50% av
grundfonden (aktiekapitalet). Enl. sparbankslagen av
1923 skall sparbanks vinst i första hand
användas till att täcka förlust, som drabbat
grundfonden och säkerhetsfonden, där sådan finns; i
övrigt skall vinsten avsättas till r., i den mån den
ej enl. särskilda regler får användas för vissa
allmännyttiga el. välgörande ändamål. Enl. 1948
års lag om försäkringsrörelse skall
försäkringsaktiebolags avsättning till r. ske enl.
ung. samma regler som i aktiebolag; i
ömsesidigt försäkringsbolag skall
avsättningen ske med i bolagsordningen angivet belopp.
Reservnäring, upplagsnäring. 1) Bot.,
sådana assimilationsprodukter, som icke
omedelbart komma till användning vid tillväxten och
därför lagras i bestämda delar av växten,
reserv-el. upplagsnäringsorgan. Sådana organ äro fröna,
där näringen antingen, ss. hos sädesslagen, bildar
frövitan el. är att finna i växtämnets hjärtblad.
Ofta finnes r. i underjordiska stammar el.
stamknölar, rötter, ovanjordiska stammar (sockerrör)
o. s. v. Hos träd och buskar upplägges r. i
rötternas, stammarnas och grenarnas vävnader. En
allmän skillnad mellan fröna som
upplagsnäringsorgan och underjordiska sådana är, att de förra
tåla stark uttorkning, under det att de senare
äro ständigt vattenrika. Vid frönas groning
fordras därför i första rummet tillförsel av vatten
för r:s mobilisering, under det att t. ex.
stamknölar och lökar kunna skjuta avsevärda skott
utan tillgång på extra vatten. — R. utgöres dels
av kvävefria, dels av kvävehaltiga ämnen och
därjämte av mineralbeståndsdelar, fosforsyra,
mag-nesia, kali o. s. v. Frönas kvävefria r. är
huvudsaki. stärkelse (sädesslagen), cellulosa,
hemicellu-losa (t. ex. en del palmer) och feta oljor
(olje-växter, nötter, mandel). De kvävehaltiga ämnena
äro äggvita. Särskilt rika på sådan äro
ärtväxternas frön. Trädens r. är framför allt
stärkelse och fett. I många underjordiska organ
utgöres den av socker (beta, morot, lökar) el. inulin
(jordärtskockor), mera sällan av fett. Vid r:s
mobilisering överföres den genom enzymverksamhet
till lösliga och diffunderbara föreningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
