Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reservnäring, upplagsnäring - Reservoar - Reservoarpenna - Reservofficer - Reservofficersförbund - Reservstater - Reservunderofficer - Reservunderofficersförbundet - Resgods (bagage) - Reshevsky, Samuel - Resht, Recht, Rescht - Residens - Resident - Residuum - Resignation - Resina (harts) - Resina (stad) - Resinat - Resinoler, Resinolsyror, Resoniotannoler - Resistans - Resistens - Resistensområde - Resistor - Resita - Reskontra - Reskript
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
895
Reservoar—Reskript
896
2) Zool. Vissa beståndsdelar av födan kunna
längre el. kortare tid upplagras som reserver för
kommande behov. R:s depåer tjäna ävenledes till
att möjliggöra en jämn tilldelning av
brännmaterial åt kroppens olika celler. R. utgöres hos
djuren huvudsaki. av fett och glykogen. Fettet,
som deponeras framför allt i 3 depåer,
intra-muskulärt, subkutant och intraperitonealt, är en
r., vars kvantitet endast långsamt förändras.
Glykogenet, företrädesvis upplagrat i levern,
undergår däremot hastiga, dag från dag växlande
förändringar.
Reservoar, (vätske-) behållare.
Reservoarpenna, pennskaft med behållare för
bläck och en med skaftet fast förenad
skrivpenna, åt vilken vid skrivning automatiskt
tillföres bläck ur behållaren. Pennan utföres på
bättre modeller av guld med iridiumspets för
att ernå ökad hållbarhet. Jfr Kulpenna.
Reservofficer, benämning på officer, som
vunnit sin första officersanställning i någon av
krigsmaktens reserver (jfr Reservbefäl). Till r.
brukar även hänföras värnpliktig officer, som vid
värnpliktstidens utgång vunnit inträde i reserven,
samt f. d. aktiva officerare, som före uppnådd
pensionsålder tagit avsked och gått in i reserven.
Betr, antagning av reservofficersaspiranter och
dessas utbildning till r. se Officer. Utbildningen
som r. äger rum dels på kurser, dels som praktisk
tjänstgöring. R. ha fänriks, löjtnants el. kaptens
(ryttmästares) grad. R:s anställning upphör vid
38 års ålder; dock äger kapten (ryttmästare)
kvarstå till 47 år. Tillstånd att kvarstå kan
därefter successivt erhållas till 65 års ålder. F. d.
värnpliktiga officerare och f. d. aktiva officerare
avgå vid 55 år men kunna likaledes få kvarstå
till 65 år. R. vid armén äro i fred skyldiga att
fullgöra en repetitionsövning om 40 dagar samt
två befälskurser om 20 dagar för varje
sexårs-period av den del av anställningstiden, som
infaller före 47 år, samt en tj änstgöringsomgång
om 30 dagar för varje följ, hel treårsperiod
intill 55 år. För befordran till kapten (ryttmästare)
kräves genomgång av s. k. kaptenskurs. För r. vid
marinen och flygvapnet gälla i huvudsak motsv.
föreskrifter. — R. erhålla vanl. fr. o. m. 55 års
ålder en årlig pension, s. k. reservpension, vars
storlek är beroende av tidpunkten för avgången.
Pensionen kan även utbetalas som engångsbelopp.
— För att bli anställd som
reservunderofficer vid armén kräves av aktivt underbefäl
genomgången reservunderofficerskurs. Utbildning,
tjänstgöring m. m. följa i huvudsak samma
grunder som gälla för r.
Reservofficersförbund. Under gemensam
centralstyrelse i Stockholm finnas Svenska arméns
och flygvapnets, Svenska flottans och
Kustartilleriets reservofficersförbund.
Reservstater finnas vid armén, kustart. och
flygvapnet. Endast personal på aktiv stat med
viss tjänstetid kan överföras på r. Personal på
r. har i fred viss tjänstgöringsskyldighet, erhåller
årslön och pensioneras vid samma ålder som
motsv. personal på aktiv stat.
Reservunderofficer, se Reservofficer.
Reservunderofficersförbundet, se Svenska
re-servunderofficersförbundet.
Resgods (bagage), sammanfattande
benämning på väskor o. dyl. som medföras på resa.
Smärre, lätthanterliga föremål, hand-r., får den
resande i begränsad omfattning avgiftsfritt föra
med sig i järnvägskupén, bussen el. flygplanet.
Större och tyngre r. måste polletteras. På
flyglinjer inom Sverige är hand-r. begränsat till 5 kg
i kabinen och 15 kg i r.-rummet. På fartyg får
r. vanligen fritt medtagas.
Reshevsky [raje’vski], Samuel,
amerikansk schackmästare (f. 1911), f. i Polen. R. är
en av världens bästa simultanspelare.
Resht [re/t], Recht, Rescht, huvudstad i
prov. Gilan i n. v. Persien, vid Sefid Ruds delta
i Kaspiska havet; 122,000 inv. Silkesspinneri och
mattväveri. över hamnstaden P e h 1 e v i el.
Pahlevi (förr Enzeli; c:a 37,000 inv.), 30 km åt
n. v., går omfattande handel på Ryssland. Bilväg
leder härifrån till Teheran.
Reside’ns, bostad för furste, landshövding
o. s. v. — R e s i d è r a, bo, ha sitt residens.
Reside’nt (av lat. residère, sitta kvar), urspr.
stadigvarande diplomatisk agent, senare särsk.
sändebud hos utomeuropeiska skyddsstater.
Resi’duum, lat., återstod, rest; kem., se
Destil-lation.
Resignation, undergivenhet, försakande
tålamod. —• Resignera, underkasta sig, foga sig,
avstå; nedlägga ett ämbete.
Reslna, lat., harts; ingår i benämningen på
diverse hartsartade droger.
Resina [-zi’-], stad i Italien, vid Neapelbukten
och foten av Vesuvius, 10 km s. ö. om Neapel;
c:a 35,000 inv. Staden är delvis byggd på de
ask-och lavalager, som 79 e. Kr. begravde
Hercula-neum.
Resinät, kem., se Kolofonium.
Resinoler [-nä’l-], Resinolsyror,
Resinotan-noler [-nå’l-], kem., se Harts.
Resista’ns, den del av det elektriska motståndet
i en strömkrets el. ledare, som utgöres av rent
ohmskt motstånd.
Resiste’ns, motstånd, motståndsförmåga. —
Adj.: R e s i s t e’n t.
Resistensområde, geol., se Orogenetiska zoner.
Resi’stor, elektriskt motstånd i detta ords
konkreta betydelse; apparat, innehållande en
re-sistans.
Resita [re’Jitsa], ung. Resicabdnya, stad i v.
Rumänien, 30 km från jugoslaviska gränsen;
20,008 inv. (1930). R. är centrum för
järnutvinningen i Banatet och har maskinindustri,
järn-och stålverk.
Reskontra [-å’n-] (av it. risco’ntro,
granskning) el. a v r ä k n i n g s b o k, se Bokföring, sp.
389-
Reskrfpt (lat. rescnptum) kallades i Rom
kejserliga svarsskrivelser på framställningar av
enskilda, ämbetsmän el. myndigheter i omtvistade
frågor eller tvivelaktiga rättsfall. Ordet brukas
även i åtskilliga moderna stater för att beteckna
en från statschefen (el. annan högre myndighet)
utgången bestämmelse i ett visst fall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
