- Project Runeberg -  På skidor genom Grönland /
159

(1890) [MARC] [MARC] Author: Fridtjof Nansen Translator: Otto Wilhelm Ålund With: Andreas Bloch, Thorolf Holmboe, Eivind Nielsen, Erik Werenskiold - Tema: Greenland, Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Klapmytsen och klapmytsfångsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KRIGSLIST. 159

Denna fångst börjar vanligen i juni, då fångstfartygen
anlända till Danmarkssundet, sedan de i hafvet omkring Jan
Mayen drifvit fångst på en annan själart, den s. k.
grönlandssjälen (Phoca grönlandica, O. F. M.). Några af dem ha
äfven förut nordost om Island jagat näbbhvalen eller
bottle-nosen (Hyperoodon diodon).

Hvad man först har att göra är att söka få rätt på
själen, och det är ofta svårt nog. Ty man må ej föreställa
sig, att han ligger strödd öfver all isen här uppe. För att
få rätt på honom måste fartygen ofta söka i hela veckor.
De gå då långs den yttre kanten af drifisen och tränga
vanligen öfverallt, där det finns öppningar eller bukter, in
i isen, på samma gång ismassorna åt alla håll noga
undersökas med kikare från den på stortoppen anbragta
utkikstunnan. Upptäckas så ändtligen efter långt spejande flockar
af själ långt inne i isen, och är denna icke allt för tätt
sammanpackad, fyrar man på i maskinen det bästa man kan
och ger sig så fort som möjligt in i isen för att komma
fram till själen; eljest riskerar man att andra fartyg komma
en i förväg. Inga vänner i spel, heter det, och detta gäller
i fullaste utsträckning om själfångsten på Ishafvet; här söker
man efter bästa förmåga öfverlista hvarandra. Ligga flere
fartyg i närheten, när man får själ i sikte, och man har
anledning tro, att dessa ännu icke sett honom, gäller det
vanligen i första rummet att narra bort dessa från stället.
För detta ändamål göras då otroliga konststycken. Ett af
dem är att för ånga och fulla segel sätta af i en helt annan
riktning och låtsa, som man där såg eller väntade få se
själ, för att sålunda locka de andra med sig och därpå, när
de kommit ett stycke på väg, obemärkt smyga sig tillbaka
och in till själen. Sådant är icke ovanligt där uppe.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 17:37:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgronland/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free