Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO
FIGGE
Det var en liten magnet.
O, hur hon skrattade!
Turcon skämdes men skrattade med för sällskaps
skull.
»Nästa dans?» sade han för att säga något.
»Omöjligt! Alla danser upptagna... utom
damernas vals. Jag skriver upp dig till den. Vad
heter du?»
»Figge», svarade han.
»Jag är lyckans fé», sade hon, slog honom lätt
på axeln med sitt trollspö och skyndade bort vid
sin riddares arm.
»Men, Dina...», viskade denne.
»Du har ju fått två danser, Svante, är du då inte
nöjd?» frågade lyckogudinnan och fick till svar:
»Det vet du nog, att jag aldrig blir...»
»Såg du?» viskade Figge till doggen, som jämte
andra kommit efter honom in i kabinettet.
Och nu följde ett lovtal över hennes skönhet,
över den fina teckningen i hennes figur, över färgen
på hennes hals, »så djup och så mättad — och så
sann — indiskt gult och mörk kadmium och litet
bleu celeste...»
»Och sån elegant penselföring», tillade Mefisto.
»Talar ni om konst, vad falls?» röt en grälsjuk
sjögast och vek upp sina ärmar, färdig att boxas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
