Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NIONDE KAPITLET
95
hon lärt sig att misstro. Till och med hennes gamla
vänner hade förändrat sig — allesamman och ingen
just till sin fördel. — Ingen var fast och pålitlig,
hon kände ingen enda verklig gentleman.
Då lösgjorde Svante sin arm från hennes och
sade : »Jag tyckte mera om dig förr, Dina.»
Och hon gav honom en blick, en av sina gamla,
och frågade sakta och med smekande röst:
»Varför det?»
Han var nära att slunga ordet: Kokett! mitt i
ansiktet åt henne — men det gjorde han ändå inte.
Hon sade något om en för detta kamrat, som
väntades till Paris. »När Erland kommer, ska vi ha
riktigt roligt. Säg, Svante, då ska vi ut överallt
här omkring. Vill du inte?»
»Jag? Nej.»
»Inte ? Varför inte ?»
»Därför att... jag delar inte!»
Dina rodnade och slog honom lekfullt på armen.
»Du är stygg! Säg, Fanny, är han inte ?»
Fröken Borg hade låtit dem prata och gått tyst
bredvid. Dina talade gärna om henne. Fanny var
den allra sötaste och bästa flicka i världen — och
Dina smekte och kramade henne så ofta hon hade
någon anledning.
»Jag tycker, att herr Ulf har mycket rätt», sade
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
