Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T. 26
FIGGE
har jag talat om förut. Hade jag bara pengar, så
skulle jag måla stora tavlor för att slå gubbarna i
halsen med där hemma.»
Figge hade nu blivit riktigt ond; det blev han
alltid, fast det gick långsamt, när han såg framför sig
frukterna av sitt arbete.
Han sparkade till studiehögarna: »Undan med
eländet! Jag borde ha stannat på Centraltryckeriet,
när jag en gång var där. Och ritat butelj etiketter
och cigarrlådskonstverk. Då hade jag varit fet nu.
Och då skulle ingen ha vågat säga att mitt arbete
var dåligt!»
Varpå Figge började gnola Per Svinaherde,
medan han sköt undan de stora dukarna. Han rätade
upp sig, medan han sjöng, han höjde sin röst, och det
var med kraft han slungade fram slutorden i visan:
»Jag är väl ingen svinaherde, fast ni tycker så —
Jag är den störste konung, på jorden månde gå!»
Då Ulf gått sin väg kröp Figge upp på stegen
till sin bädd i skydd av Rembrandts Nattvakt.
Bakom den stora tavlan försvann han, men han kunde
inte sova utan tyckte att han var med i det glada
skyttegillet, tågande ut till lek och fröjd, och alla
konstrecensenter stodo uppställda som skottavlor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
