Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T. 26
FIGGE
jag hade för övrigt visst varit överflödig där. Jag
vet inte om jag har den äran att räknas med till
din gamla kåranda.»
»Vad skall jag eljest kalla den?» frågade hon
sakta och såg på honom med en blick, som ej var
vacker. »Kanske mina vänner? Alldeles som om
jag skulle ha några vänner! Det har jag aldrig haft.
Inte en enda.»
Hon talade sakta för att ej Erland skulle höra
hennes ord ; han hade gått några steg åt sidan för
att se på en marmorgrupp.
Svante såg bort till honom och hon förstod hans
mening.
»Jaja, det finns undantag. Erland tycker jag om.
För övrigt skall man aldrig tro på människor utan
ta allting kallt. Det är enda sättet. — A propos,
i morgon ska vi ner i katakomberna. Följer du
med? Jag har varit där en gång förut. Det är rätt
lustigt att gå där nere och se på benhögarna — alla
blandade om varann — inlagda, se ut som fikon i
en låda. Det är verkligen löjligt. Man blir inte
alls andäktig av att se på det.»
Hon berättade några kvickheter, som man yttrat
där nere, och Svante undrade, varför hon var så
talträngd i dag — nästan som om hon velat dölja nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
