- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
54

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsblock - Arbetsformer - Arbetsförbrukning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54

Arbetsformer — Arbetsförbrukning

nen av en länsblockmyndighet.
Denna i sin tur lyder under en
riks-blockmyndighet. Varje arbetsblock
skall ha en blockledare. I
överblocket skall utom en jordbrukskunnig
överblockledare finnas en kvinnlig
biträdande överblockledare med
uppgift att särskilt ägna sig åt den
kvinnliga arbetskraften.
Läns-blockmyndigheten anställer en
länsblockledare. Sommaren 1947
voro rikets 2.509 kommuner
fördelade på 2.445 överblockområden
med sammanlagt 40.315
arbetsblock. Rbg.

Arbetsformer, äldre, se
Kulturhistoria, bondeståndets.

Arbetsförbrukning. Den mänskliga
arbetskraften i jordbruket kräver
mycket stora summor för sin
avlöning. Ungefär hälften av
driftskostnaderna brukar gå till
arbetslöner. Även dragarbetet slukar
betydande summor. Ett effektivt
utnyttjande av arbetskraften är
därför av oerhört stor betydelse för
jordbrukets ekonomi. Utan stegrad
arbetseffektivitet kan knappast
avlöningen till jordbrukets arbetare
höjas. Om lönerna icke höjas,
vandrar med visshet jordbrukets
bästa arbetskraft till industrien.
Minskad arbetsförbrukning och i
samband därmed höjda löner är
därför ett livsvillkor för
jordbruket- I utvidgad maskinanvändning
ha vi den närmast till hands
liggande vägen till ökad
arbetseffektivitet. Mycket kan dock uppnås
genom att handarbetet
effektiviseras genom bättre metoder och
planläggning. —
Arbetsförbrukningen per ha för en och samma
gröda (dier per djur växlar
avsevärt från gård till gård och från
landsända till landsända. Följande
tabell visar den normala
arbetsförbrukningen på välskötta
mellansvenska storjordbruk vid slutet av
1930-talet:

Per hektar och år
[-Mans-timmar Häst-timmari)-]
{+Mans- timmar Häst- timmari)+}
Helträda 55 125
Halvträda 25 60
Höstsäd 65 75
Vårstråsäd 60 65
Trindsäd 105 70
Slåttervall 60 50
Grönfoder 90 100
Foderfrukter 400 170
Potatis 400 220
Betesvall 20 10
Höstplöjning 12 40

Övrigt utearbete i
lanthushållningen
per ha av gårdens
hela jordbruksareal 45 25

Per djur och år

Arbetshäst 215

Unghäst 85

Mjölkko 140

Ungdjur 45

i) Traktorarbete omräkas till hästarbte
så att 1 traktortimme motsvarar 6
hästtimmar.

Vid samma effektivitet i arbetet
som gäller i den anförda tabellen
kan sockerbetodlingens behov av
arbete uppskattas till normalt 630
mans- och 250 hästtimmar per
hektar. — Med kännedom om de
olika odlingarnas omfattning och
om antalet husdjur kan man med
ledning av de anförda siffrorna
beräkna det normala arbetsbehovet
på en gård. Fullt befogade
avvikelser från det beräknade
normalbehovet av arbete kan inträffa på
grund av t. ex. särskilt stora eller
särskilt små hektarskördar eller på
grund av fältens läge, form och
stenighet m. fl. omständigheter.

Gårdens storlek har ett stort
inflytande på arbetsbehovet per
hektar.

De här ovan angivna
normaltalen gälla närmast för gårdar på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free