Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsvagnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
Arbetsvagnar
Detta är också en utväg som
i stor utsträckning tillgripits. I
stället för att köra med
parhästar kör man alltså enbet. För
transportkörning med traktor äro
gummihjulen helt oumbärliga.
Järnhjulsförsedda vagnar skulle
vid de tämligen höga
körhastighe-ter som här användas skaka
sönder på tämligen kort tid. Det lär
alltså bli i samband med
traktorkörningen som gummihjulen få sin
allra största betydelse. (Se även
Hjul). — Arbetsvagnarna kunna ha
form av tvåhjuliga kärror eller
fyr-hjulsvagnar. — Kärror för
laständamål äro ej så vanliga inom
lantbruket i vårt land. I Norrland
ha de dock en viss användning och
i Finland äro de så gott som
alle-narådande. Kärrorna äro billigare
än de fyrhjuliga vagnarna och
kunna vid körning med en häst (enbet)
medföra att hästens dragkraft
utnyttjas bättre än med vagn. I
ut-försbackar blir hästen framför en
lastad kärra hårt tyngd av
skal-marna, medan i uppförsbacken
lasset i stället verkar lyftande på
hästen. På ojämn mark slå
skal-marna kraftigt i sidled. — Vissa
kärror ha dock fått stor
användning i vårt land. Så är fallet med
tippkärrorna, som kunna tippas
bakåt, samt, ehuru i mindre grad,
vinkelaxelkärrorna, vilkas
hjulaxel är nedbjöd- mellan hjulen, så
att kärrans botten kommer att
ligga lågt och kärran blir lätt att
lasta. Vinkelaxelkärran är vanligen
försedd med fjädrar- Även
kärrorna förses numera helst med
gummihjul. — Av fyrhjuliga
arbetsåkdon finnas en hel del typer, olika
ifråga om hjulen, underredet och
överredet. I vissa trakter och för
vissa ändamål föredragas
överre-den utformade som något skåliga
flak, vilka kunna användas för de
flesta körslor. I andra trakter,
sär
skilt söderut i landet, föredrar man
vagnar med kistliknande lastplats.
Kistan brukar emellertid bytas ut
mot häckar (stegar) då säd eller
stråfoder skall transporteras,
varvid samtidigt bakvagnen flyttas
bakåt på trumstången
(skäftstång-en), så att vagnen blir längre. Att
sådan omsättning vid olika
körningar är nödvändig, medför
givetvis en viss tidsutdräkt. —
Flakvagnarna förses vid hö- och
sädes-körning antingen med utliggare,
dvs. ramar, som förstora flaket
åt sidorna och bakåt, eller också’
med låga stegar (grindar) runt
kanterna. Ännu ändamålsenligare
är — för så vitt avlastningen ej
skall ske med hiss — att anbringa
rätt höga, glesa stegar i fram- och
bakändan på flaket, varigenom
lassets stapling i hög grad
underlättas- — Om flaket skall användas
för tyngre gods, såsom
gödselkör-ning, kan det förses med låga
läm-mar runt kanterna. — De med
luftgummihjul försedda vagnarna ha
vanligen annan konstruktion än de
förut skildrade äldre typerna. De
första gummihjulsvagnarna
byggdes på gamla bilchassier, varvid
hela bilens underrede bibehölls med
vissa smärre ändringar. Gamla
bilar användas fortfarande för
detta ändamål, men nu tages oftast
endast axlar och hjul därifrån. De
flesta nya vagnarna göras numera
av nytt material, varvid profilstål
användes till underredet.
Därigenom blir vagnen både lätt och
stark. — Vid de förut beskrivna
trähjulsvagnarna sker vridningen
av framvagnen alltid kring en
centralt sittande bult, s. k.
centrum-vridning, men vid
gummihjulsvag-nar användes från början mest
samma vridning som på bilarna,
s. k. automobilstyrning eller
axel-tappsvridning. Därvid vridas endast
de små axeltappar, på vilka
fram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
