Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ardennerhästen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
Ardennerhästen
Avenir d’Herse 25 1^12 Belg., har i
sitt hemland bildat en stor
hingstlinje, av vilken många framstående
telningar kommit även vår svenska
ardenneravel tillgodo. —
Avelsmå-let i svensk ardenneravel är
produktionen av en medelstor, lågbent,
djup och bred arbetshäst, främst
utmärkande sig genom rörlighet,
hårdhet och lång livslängd.
Storleken växlar givetvis ganska
avsevärt med de olika naturliga
betingelserna i olika delar av vårt
vidsträckta avelsområde, vilket som
sagt omfattar hela södra och
mellersta Sverige samt delar av
Värmland och Gävleborgs län. Till och
med i Jämtland förekommer någon
ardenneravel, ehuru rasen där icke
kan anses ha något berättigande
ur avelssynpunkt. I övriga
Norrland samt Kopparbergs län är
däremot ardennerrasen icke föremål
för premiering. — Typen är
densamma över hela avelsområdet,
även om storleken växlar. De
största hästarna finna vi på skånska
slätten, på östgötaslätten samt i
Falbygden. Den mindre typen hör
hemma i mera kuperade trakter
med lättare jord. De vanligaste
färgerna äro fux och brun, men
svarta hästar och skimlar i de så
vackra och rastypiska nyanserna
röd-, brun- och blåskimmel äro alls
icke sällsynta, ehuru ledsamt nog
ej vidare omtyckta.
Gråskimmel-färgen är heller icke ovanlig, men
också den synes vara impopulär
här i landet. Däremot tycks fux
med bläs vara modefärgen inom
svensk ardenneravel. Den blacka
färgen var förr icke så vanlig hos
ardennerhästarna i Sverige, men
denna färg, särskilt i nyansen
rödblack, har på senare år blivit
utbredd, främst genom hingsten
Moineau d’El Baille 1550 och hans
många värdefulla avkomlingar. I
Belgien äro för närvarande skim-
larna i majoritet, särskilt i
nyanserna brun- och rödskimmel.
Genom de förut nämnda framstående
hingstarna Albion d’Or och Avenir
d’Herse, båda brunskimlar,
ävensom genom en mängd
skimmelfär-gade söner till dessa två matadorer
har nämligen denna färg fått
mycket stor spridning inom den
belgiska aveln i alla länder där rasen
uppfödes. — Skaraborgs, Hallands
och Malmöhus län äro de ledande
inom svensk ardenneravel, men
flera andra län, främst
Östergötlands och Blekinge, äro stadda i
hastig framryckning. Intresset är
stort och man arbetar
målmedvetet. Icke heller skyr man
kostnader, när det gäller att anskaffa
högklassigt avelsmaterial. Den
svenska ardenneraveln ligger i
övervägande grad i småbrukarnas
händer. Oftast äro dessa till
inbördes stöd och bistånd sammanslutna
i hingst- och hästavelsföreningar.
Några större stuterier finnas icke
i Sverige, men vi äga dock inom
landet flera gamla, välkända
mindre ardennerstuterier, vilka genom
sin verksamhet kraftigt bidragit
till den inhemska
hingstproduktionen. Inom Skaraborgs län finnes
Blomberg, landets äldsta stuteri,
vilket redan är omnämnt härovan.
Vidare ligga inom detta län
Fale-bergs och Bjertorps stuterier. Båda
äga goda stostammar av gammalt
originalblod. Faleberg är för
närvarande ett stuteri av den största
betydelse. Stammodern var ett
från Blomberg inköpt sto, Vesta
401. Stuteriets avel har från en
ganska blygsam början förts fram
till ledande ställning. I
Östergötlands län ligger Bjärka-Säby
stuteri, vilket likaledes grundlagts
med gammalt bergsardennerblod.
Stuteriet har satt såsom mål att
producera en torr hård häst av det
mindre slaget. För samma mål
ar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
