Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ardennerhästen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ardennerhästen
69
betar också Assmåsa stuteri i
Malmöhus län. Inom detta län ligger
också stuterierna Brosjödäl och
Nöbbelövs Boställe. Det förra har
grundlagts med gammalt
västgöta-och falebergsblod, varefter hingstar
av samma blod eller av moderna
belgiska blodlinjer ha använts. Det
senare omfattar så gott som
uteslutande hästar av modernt belgiskt
blod, alltså företrädesvis
tillhörande Albion d’Hor och
Avenir-lin-jerna. — Det är ovan framhållet,
hurusom den svenska
ardenner-aveln successivt uppbyggts genom
hingstar, tillhörande Belgiens
ledande blodlinjer. Flera av dessa
importerade beskällare, ha i vårt
land bildat vitt utgrenade
hingstlinjer, vilka sålunda kunna sägas
vara en direkt fortsättning på de
belgiska, i det att fädernelinjen
alltid kan i rakt nedstigande led
återföras till importerad hingst. Genom
mödernehärstamningen äro
däremot flertalet av våra
svenskfödda ardennerhästar produkter av
planmässigt genomförd fortgående
korsning med svensk lanthäst i
botten. Om man granskar våra
svenska ardennertavlor något
närmare, finner man emellertid att
uttrycket ”svensk lanthäst” i detta
fall måste tagas i en mycket
vidsträckt och obestämd bemärkelse.
Trots denna ganska heterogena
grund, har dock vår svenska
ar-dennerhäst under den relativt
korta tiden från 1873 tills nu fått sin
typ fullt fixerad. Detta förhållande
torde väl utgöra ett det allra
starkaste och klaraste bevis för den
utomordentliga
nedärvningsförmå-ga, som fanns hos den gamla
belgiska bergsardennerhästen och
som numera lämnats i arv till våra
dagars belgiska ras. Också kan man
inom de olika, i vår svenska
arden-neravel företrädda hingstlinjerna,
ganska väl följa förärvningen av
vissa för den ena eller andra linjen
särskilt utmärkande egenskaper.
Sveriges ardenneravel arbetar 1948
under trycket av den
lågkonjunktur, som kristiden medfört. En viss
överproduktion under de ”goda
åren” orsakade ett hästöverskott,
som åstadkommit prisfall.
Dessbättre har dock en ganska
omfattande export avlastat större
delen av detta arbetshästöverskott.
Såväl hushållningssällskap som
enskilda nedlägga alltjämt ett gott
arbete för hästavelns vidare
utveckling. Hingst- och
hästavels-föreningar göra likaså en värdefull
insats genom rationellt ordnad
hingsthållning. 1947 års
hingstpre-mieringar ha för
ardennerdistrik-ten resulterat i att inalles 71 st.
3- och 4-åriga hingstar blevo
godkända och nyinsatta i aveln.
Gallringen sker med yttersta
noggrannhet. Man godkänner således endast
den bästa tredjedelen av uppvisade
hingstar. Man fordrar sunda,
harmoniska hingstar med god typ, gott
lynne och korrekta vägvinnande
rörelser samt med nödig grovlek till
sin storlek. I vissa trakter, särskilt
i Skåne, och i våra förnämsta
jordbruksbygder, synas man efterfråga
en tyngre och massivare häst, men
i övriga Sverige är den medelstora
eller mindre ardennerhästen den i
marknaden mest eftersökta. Vår
medelstora ardennerhäst har även
bevisat sig vara en användbar
draghäst för armébruk. — Under
åren 1946—1947 exporterades
också ett relativa stort antal
avels-hingstar av ardennerras till Polen
och Ryssland. Utsikter torde
finnas till ganska omfattande export
även i fortsättningen. Den svenska
ardenneraveln står väl rustad. Vi
kunna erbjuda avelsdjur av svensk
ardennerras av jämn och god
kvalitet, representerande blodlinjer,
som äro väl kända och prövade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
