Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Babassukakor - Babssumjöl - Baby Beef - Backlera - Backanis - Baciller - Backmyr - Backsippa - Backstugusittare - Backsöta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Babassukakor, se Oljekakor.
Babassumjöl, se Oljekakor.
Baby Beef kallas köttet från unga
nötkreatur av någon gödras vilka
uppfötts uteslutande i avsikt att
producera ett högklassigt kött.
Djuren slaktas vid omkring 16
månaders ålder- Se Nötkreaturens
utfodring och Nötkreatursraser.
Rbg.
Backlera, se Molera och Jordarter.
Backanis, se Bockrot under
Medicinalväxter.
Baciller, se Bakterier.
Backmyr, se Myr och Kärr.
Backsippa (Pulsatilla vulgaris) är en
till familjen sippväxter
(Ranuncu-laceae) hörande flerårig ört, som
växer på grusåsar och liknande
lokaler i sydöstra Sverige, traktvis
ymnigt. Från den djupgående
pål-roten framkomma tidigt om våren
de rödvioletta, ensamsittande
blommorna på 1—3 dm höga stjälkar
och först därefter de finflikiga,
gråludna rosettbladen. Frukternas
långa, duniga spröt bilda efter
blomningen en plym i stjälkens
topp. Backsippan och flera andra
arter av samma släkte odlas även
som prydnadsväxter. D. L.
Backstugusittare. Med
backstugusit-tare menas vanligen en person, som
äger och bebor stuga på annans
mark. Till stugan brukar höra
potatisland och trädgårdstäppa.
Som ersättning till jordägaren har
backstugusittaren skyldighet att
utföra en mindre mängd arbete.
Backstugusittarnas antal har
minskats starkt. Med hjälp av
egnahemslån ha många kunnat köpa
sig fria. Också ensittarlagen (se
d. o.) har bidragit till att minska
antalet backstugusittare. Rbg.
Backsöta, sötvedel (Astragalus
gly-cyphyllus), en till baljväxternas
familj (Leguminosae) hörande,
flerårig, growuxen ört med
meterlånga nedliggande stjälkar,
mångpariga blad och gulaktiga
blommor i korta klasar; den
växer mindre allmänt i skogsbackar
och lövängsgläntor från Skåne till
Jämtland och Medelpad. De gröna
delarna smaka sött (därav
nam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
