Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Betblast - Betes- och Vallföreningen, Svenska - Beteskonsulent - Beteskramp - Betesskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
Betblast — Betesskötsel
Betblast, se Grönfoder.
Betes- och Vallföreningen, Svenska,
se Betesskötsel.
Beteskonsulent är en rådgivare på
betesskötselns eller betesbrukets
område. Specialkonsulenter i
betesbruk anställdes först hos
dåvarande Svenska Betes- och
Vallföreningen (1916), men även några
av landets hushållningssällskap ha
haft särskild beteskonsulent.
B. W—n.
Beteskramp (grästetani) är en
äm-nesomsättningssjukdom hos
nötkreatur, vilken någon gång
angriper högmjölkande djur, som
släppas på yppiga betesvallar. Beror på
brist på kalk och magnesium vid
samtidigt överskott på äggvita. —
Djuren bli liggande oförmögna att
resa sig och förlora snart
medvetandet. Ibland tillstöter kramp.
Sjukdomen har stor
överensstämmelse med förlossningslamhet.
In-sättes behandling på tidigt stadium
äro utsikterna till hälsa tämligen
goda. — Behandling: injektion av
kalk och magnesiumlösning samt
ingivning av djurkol och
karlsba-dersalt. Sjukdomen förebygges
genom att djuren under början av
betestiden förutom mineralämnen
få halm och melass. Man kan
minska risken vid övergången från
stallfodring till betesgång genom
att i början blott låta djuren beta
ett par timmar per dag och sedan
öka betestiden undan för undan.
Hfld.
Betesskötsel
Betet utgör det naturligaste fodret för de gräsätande husdjuren. Gott
bete är ett lättsmält, vitaminrikt foder, med hög koncentration och innehåller
så hög halt av smältbar äggvita att även de mest högmjölkande kornas behov
härav kan tillfredsställas. Själva betesgången under inflytande av sol och
frisk luft har dessutom en gynnsam inverkan på djurens konstitution och
hälsa. Allt detta återverkar fördelaktigt på deras hållbarhet och livslängd
samt på mjölkens och mejeriprodukternas värde som livsmedel för
människorna. Då härtill kommer att kostnaden per foderenhet bete inte är mera
än ungefär hälften så hög som kostnaden för vinterns fodermedel, säger det
sig självt att betesskötseln även är av stor ekonomisk betydelse för
jordbruket. I insikt om de stora värden som kunna tillföras det svenska
jordbruket genom en ändamålsenligt planlagd och genomförd betesskötsel
grundades år 1916 Svenska Betes- och Vallföreningen.
Föreningen, som åtnjöt statsanslag, verkade genom forskning, försök,
konsulentverksamhet och propaganda samt utgav en årsskrift och vid skilda tillfällen
särskilda meddelanden. År 1939 sammanslogs föreningen med Svenska
Moss-kulturföreningen och 1948 införlivades den sammanslagna Svenska V a
11-o c h Mosskulturföreningens statsunderstödda forsknings- och
försöksverksamhet i den statliga försöksorganisationen på jordbrukets
område varvid en betesavdelning inrättades. Föreningen fortsätter i övrigt
sin verksamhet som främst avser upplysning. Sin Försöks- och
demonstrationsgård Lilla Sunnesta (se det ordet) driver föreningen sålunda även efter
1948. Inom Betes- och Vallföreningen samt dess efterföljare, Svenska
Vall-och Mosskulturföreningen, har huvudparten av vår nuvarande kunskap på
betesskötselns område byggts upp i samarbete med olika institutioner och
intresserade lantmän. Med åren har intresset för betesfrågorna vuxit sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
