Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Betesskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
Betesskötsel
allt starkare runt om i landet och man börjar nu allmänt inse de ekonomiska
fördelar som följer med djurens hållande på goda betesvallar. Alltjämt
tvingas dock en stor del av landets nötkreatur att sommartid söka sin näring
på magert skogsbete. I skogen finns vanligtvis en om ock svag växtlighet
som husdjuren kunna utnyttja. Den är dock nästan undantagslöst så torftig
att kor med nämnvärd mjölkproduktion icke hinna samla så mycket foder
som kräves härför, ja, vanligen icke ens för sitt underhåll. Skogsbetet är
sålunda förkastligt ur jordbruksekonomisk synpunkt. Härtill kommer att
betesdjuren ofta förorsaka allvarliga skador på skogskulturen. Plantorna
avbitas så att de stanna i växten och utvecklas till marbuskar i stället för
till högstammiga träd. Särskilt för granskog äro också trampskadorna
betänkliga. Genom trampet såras ytligt liggande rötter och en inkörsport
öppnas för rötskador av olika slag. Liggskador äro också vanliga på små
plantor. I kampen mot skogsbetet arbeta därför beteskulturens och
husdjurs-skötselns män sida vid sida med skogsmännen.
Anskaffning av betesmark.
Det råder ingen tvekan om att
längsta möjliga betesutfodring
sommartid är det riktiga såväl ur
ekonomisk synpunkt som med
hänsyn till djurens välbefinnande. Lika
visst är att skogsbetet bör avlysas.
Fig. 1. Typiskt skogsbete.
Under dessa omständigheter måste
jordbrukaren fråga sig hur han för
sina djur skall kunna ordna ett bete
som uppfyller nödvändiga krav.
Vanligt är att varje djurägare
iordningställer betesmark på sin
gård. Om möjligheter härtill saknas
eller om den egna marken med
bättre ekonomiskt resultat kan
användas för annan odling än bete,
är det ofta lämpligt att gå med i
ett gemensamhets- eller
s a m b e t e. Den gemensamma
betesmarken anskaffas genom köp
eller arrende. Ett prövat sätt är
samfällt inköp av ett helt
jordbruk, som på grund av avsides
läge, dåliga byggnader,
svårbru-kade åkrar eller annan anledning
har små förutsättningar att bestå
som vanligt jordbruk och kan
förvärvas för billigt pris.
Gemensam-hetsbeten kunna organiseras som
andels- eller föreningsbeten med
ansvar och rättigheter i
förhållande till djurantalet. Delägarnas
inbördes skyldig- och rättigheter
regleras genom antagna stadgar.
Sambeten kunna även upplåtas av
ägare eller arrendator mot viss
ersättning pr betesdjur. —
Områden som synas alldeles särskilt
ägnade för gemensamhetsbeten
finnas i vår fjällvärld, strax under
samt över trädgränsen. Den
naturliga växtligheten där har
flerstädes ett betydande fodervärde och
lämpar sig väl till bete för
husdjur. I viss utsträckning utnyttjas
också detta bete, sedan gammalt
genom fäbodsystemet, som
dock numera förekommer endast på
enstaka ställen, huvudsakligen på
grund av brist på personer, villiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
