Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Betesskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Betesskötsel
155
och lämpliga för uppgiften men
även på grund av svårigheten att
samordna fäbodväsendet med
modern mejerirörelse, liksom även
med nutida krav på djurens
produktion. Förslag om att i större
utsträckning utnyttja fjällbetet
även för mjölkande kor och getter
genom ett rationellt system har
dryftats vid flera tillfällen och
kanske bli de i någon utsträckning
förverkligade så småningom.
Lättare att genomföra är emellertid
fjällbetet för hästar, getter och
får, för vilka det lämpar sig
synnerligen väl. Hästhjordar åtföljda
av vaktare har förekommit i långa
tider i fjällen. Största intresset
knyter sig tillsvidare till
möjligheterna att hålla får på fjällbete.
Organisationer för gemensam
fårhållning på fjällbete äro verksamma
Fig. 2. Får på fjällbete.
sedan några år, och
gemensamhets-beten för getter finnas eller
planeras, om också ej högst upp på
kalfjället. Förutom det värdefulla
foder som fjällbetet bjuder fåren
har fjällvistelsen ett gynnsamt
inflytande som motvikt till de
parasitsjukdomar som fåren så lätt
besväras av då djurantalet är stort i
förhållande till arealen. — De
vä
sentligaste områdena för fjällbete
finnas i Dalarna och Jämtlands
län. — De risker, främst för
spridning av smittosamma sjukdomar,
som lätt följa med hopsamlingen
till sambeten av djur från ett
större antal besättningar, undvikas
genom att veterinärintyg får gälla
som villkor för att djuren skola
mottagas. — Ett steg på vägen
mot skogsbetets avskaffande kan
ha formen av s. k. b e t e s r e g 1
e-ring. Enligt lag av den 2/6 1933
kan Kungl. Maj:t för visst län eller
del därav förordna om
betesreglering sedan vederbörande landsting
och hushållningssällskap gjort
framställning därom. Delägare i
sådan skogs- eller utmark, som
saknar stängsel mellan ägorna och
som varit upplåten till gemensamt
bete före 1/1 1933, kan icke begära
att grannarna skola deltaga i
rå-gångsstängsel men däremot kan
han hos länsstyrelsen begära
betesreglering. Genom denna avlyses
det gemensamma betet under
förutsättning att varje fastighet som
beröres av regleringen beredes
nödig betesmark inom eget område
eller genom s. k. upplåtelse av
mark från annan fastighet mot
särskild ersättning. — Enklaste sättet
att genomföra betesreglering är att
skiftesägare ena sig om att ingå
förening, dvs. en överenskommelse
som intages i domboken och gäller
även mot nya ägare. Kunna
delägarna ej ena sig men
betesreglering är begärd genom någon av
dem, ha de att hos länsstyrelsen
begära förordnande av
förrätt-ningsman, vilken sedan har
vidsträckta befogenheter att genom
utlåtande bestämma detaljerna för
betesregleringen. — Kungl. Maj:ts
förordnande är hittills utfärdat
endast för Uppsala och
Östergötlands län men lagen om
betesreglering tillämpas på grund av
sär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
