Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Betsel - Betskorv - Bettrötthet - Betula - Betupptagningsgrep - Betupptagningsmaskin - Betål - Betäckning - Betäckningsimpotens - Betäckningsinfektion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Betskorv — Betäckningsinfektion
179
består av munstycke samt
över-och underskänklar. Till detta
användes en s. k. kindkedja, som
fästes i krokar i överskänklarna.
Tyglarna fästas i underskänklarnas
ringar. Vid ridning användes förr
Träns. 1 nackrem, 2 pannrem, 3 sidrem,
4 käkrem, 5 ringar, 6 parerstänger,
7 länkar.
mera än nu både stångbett och
tränsbett (kallas då bridongbett),
vilka då tillsammans med
huvudlaget benämnes kandar. —
Huvudlaget består av följande
läderremmar: nackrem, pannrem,
sidostycken och käkrem. Den senare skall
aldrig spännas hårdare än att en
tvärhand kan föras in mellan
käken och remmen. Dhl.
Betskorv, se Potatisskorv.
Bettrötthet, se Jordtrötthet.
Betula. Det latinska namnet på
släktet björk.
Betupptagningsgrep användes för att
vid upptagningen lossa betorna
från jorden. Bilden visar en äldre
mycket använd modell, se även
Betgrepar. Rbg.
Betupptagningsgrep.
Betupptagningsmaskin, se
Rotfrukts-upptagare.
Betål, en för blotta ögat knappast
skönjbar rundmask, som intränger
och parasiterar i rötterna på bl. a.
betor. De döda hondjuren, fyllda
med utvecklingsfärdiga ägg, kunna
iakttagas som mycket små, kritvita
bildningar på rottrådar och dylikt.
Då betålen förekommer talrikt, kan
skörden nedsättas starkt vilket
inträffar, då betodling ofta
återkommer på sama jord. Betål förorsakar
då ofta s. k. bettrötthet (se även
Jordtrötthet och Trådmaskar).
Betäckning, parning, den akt,
varunder handjurets sädesvätska införes
i hondjuret. Uttömningen sker hos
en del djur i skidans främre del
och hos andra direkt in i
livmodern. Sädesvätskan förflyttas
sedan genom rytmiska
sammandragningar i muskulaturen samt genom
spermatozoernas (se Fortplantning
och Spermaundersökning) egen
rörelse genom livmodern och
äggledaren, där ägget uppsökes och
befruktas. Befruktning måste ske
inom något eller några dygn efter
betäckningen, enär
spermatozoer-na sedan dö (se även Artificiell
insemination). Dhl.
Betäckningsimpotens, se
Ofruktsamhet.
Betäckningsinfektion. Om ett handjur
är behäftat med en smittosam
sjukdom lokaliserad till
könsorganen sprides oftast smittan till
hondjuret i samband med
betäckning-ningen. Så är fallet vid tuberkulos
och Bang-abort i testiklar,
bites-tiklar, sädesblåsor eller penis,
streptokock- och
pyogenesinfek-tion i sädesblåsorna m. m.
Betäckningsinfektion kan även uppkomma,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
