Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Betäckningsinfektion - Bevakning - Bevattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
Bevakning — Bevattning
om ett handjur först får betäcka
ett hondjur med livmoderflytning
och därefter ett friskt hondjur, då
detta lätt nedsmittas. Hfld.
Bevakning. 1. bevakningstrakt,
kro-no jägares och skogvaktares (i
större skogsförvaltningar)
tjänst-göringsområde; 2. bevakning
anordnas på jaktområden till skydd
mot olovlig och olaga jakt-
Bevattning. För en framgångsrik
växtodling är det av
grundläggande betydelse, att man har ett
lämpligt avvägt förhållande mellan
vat-tenförekomsten i marken och
övriga växtfaktorer. Är
vattenförekomsten alltför riklig, måste
vatten avledas (avvattning) i motsatt
fall bör vatten tillföras
(bevattning). Om avvattning eller
bevattning eller bådadera erfordras,
beror i första hand på klimatet. I
vårt land är i allmänhet
nederbörden stor i förhållande till
avdunst-ningen, vilket är liktydligt med att
avvattning ofta är en
grundläggande kulturåtgärd. Detta hindrar
dock icke, att avdunstningen under
vissa delar av året är väsentligt
större än nederbörden, varvid
alltså vattenfaktorn kommer i
underskott. Detta är en vanlig företeelse
under försommaren, särskilt i
östra Sverige. Under sådana
omständigheter kan sålunda en
komplettering av den naturliga nederbörden
genom bevattning ge betydande
skördeökningar, vilket även
fastställts genom under de senaste
åren utförda bevattningsförsök.
Det kan sålunda nämnas att ett
dylikt försök vid
Lantbrukshög-skolan som medeltal för åren 1942
—1946 givit en skördeökning av
ca 40 % vid den största
vatten-givan. — Det bör särskilt
framhållas, att avvattning och
bevattning icke stå i något
motsatsförhållande till varandra, tvärtom
komplettera de varandra och
möj
liggöra tillsammans en verklig
reglering av jordfuktigheten. — I
vårt land har fältmässig
bevattning visserligen förekommit sedan
gammalt, men den har dock först
under de senaste åren fått någon
mera väsentlig omfattning. Man
torde kunna räkna med att
antalet bevattningsanläggningar inom
trädgårdsskötseln och jordbruket i
Sverige för närvarande (1949)
uppgår till omkring 500. — Bevattning
kan utföras enligt olika metoder,
av vilka dock blott två här skola
i korthet behandlas, nämligen
grundvattenuppdämning och [-be-sprutning}-] {+be-
sprutning}+} emedan i huvudsak
dessa äro av mera väsentlig betydelse
i vårt land. — Bevattning medelst
grundvattenuppdämning innebär,
att grundvattnet på ett
markområde höjes till önskad nivå medelst
vattnets uppdämning i en genom
detsamma gående öppen kanal.
Detta låter sig ofta göra
exempelvis på invallade områden, där
jorden merendels är genomdragen av
permanenta sprickor. Genom sin
enkelhet och de obetydliga
kostnader den medför bör
grundvattenuppdämning med fördel komma till
användning, där förhållandena så
medgiva, enär räntabiliteten av
denna bevattningsmetod sällan
behöver ifrågasättas. På sina håll
har även höjning av
grundvattenståndet genom att släppa in vatten
i dräneringsledningarna under
senare år med gott resultat
praktiserats. För att detta skall lyckas
fordras dock att alven är mycket
genomsläpplig såsom är fallet på
organogena jordar. — Vid
bevattning medelst besprutning ledes
vattnet till och över fältet i
tryckledningar och fördelas genom
därför avsedda spridningsaggregat.
Härvid är man sålunda i stort sett
oberoende av markytans
lutnings-förhållanden och inom vissa grän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
