Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biskötsel
195
Honungsslungare.
vintern. De intaga hela tiden föda
och producera värme.
Temperaturen i vinterklotets mitt håller sig
omkr. 20—30° C oberoende av
yttertemperaturen. Under
övervintringen samlas exkrementerna i
binas ändtarm och kvarhållas
normalt där tills bina en varm vårdag
ge sig ut på rensningsutflykt.
Redan dessförinnan har den under
vintern avbrutna yngelsättningen
återupptagits. Sch.
Binas betydelse för
frukt- och fröodlingen.
För ett mycket stort antal av vår
jords växter spela insekter en
avgörande roll för pollinationen och
Bi med insamlat pollen ”byxor”.
därmed för befruktningen och
frösättningen. Hos dessa växter
kunna blommorna ej bilda frö med
eget ståndarmjöl (de kallas
självsterila). Ståndarmjöl från andra
plantor måste tillföras, och detta
arbete utföres av insekterna (hos
andra växter kan det ske med hjälp
av vinden, t. ex. hos råg). Bland
de självsterila växterna återfinnas
ett flertal kulturväxter, och bland
de som måste betjänas av insekter
må särskilt nämnas fruktträden
och klöverarterna. — Bland
polli-nerande insekter intager biet en
betydelsefull plats.
Binas arbete i fruktodlingar och
fröfält ger större ekonomiskt
utbyte än honungs samlandet.
Man har sålunda beräknat, att
värdet av de produkter, som bina
genom sitt pollineringsarbete bidraga
till att skapa är 5—10 gånger
större än den direkta inkomsten av
biodlingen. För 1 kg honung behöver
biet besöka 20 mill. klöverblommor.
Dessa blommor ge 30 kg frö. Medan
bina samla 1 kg honung, bidraga
de till att 30 kg frö bildas. Vidare,
enligt gjorda beräkningar, svara
bina för 80 % av äppelskörden.
Av klöverarterna pollineras
alsike-och vitklövern huvudsakligen
genom bin, rödklövern däremot
endast till viss del. Binas olika
betydelse för de nämnda klöverarterna
sammanhänger med möjligheten
att uppsamla honung. I alsike- och
vitklöver går detta lätt, hos
rödklövern är blomman så djup att
honungen blir svår att nå för bina.
Humlorna (se d. o.) arbeta lättare
i rödklövern, då de ha längre
sugrör än bina. Senare års
undersökningar ha emellertid till fullo
klarlagt, att bina i hög grad kunna
medverka vid rödklöverns
fröbildning. I flera fall har påvisats, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
