Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskötsel - Bisting - Bistock - Bittersalt - Bivråk - Biväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
Bisting — Biväxter
bin spelat den viktigaste rollen
som pollinerande insekt även hos
denna art. Såväl enligt danska som
svenska undersökningar måste den
italienska birasen ges företräde
framför den nordiska med
avseende på förmågan att arbeta i
rödklöverblommorna. Detta synes
sammanhänga med skillnader i
sugrörslängd.
För jordbrukaren och
träd-gårdsodlaren är kännedom om
insekternas roll för frö- och
fruktodlingen nödvändig.
Den som har hand om frö- och
fruktodling bör följa
insektsförekomsten, och då humlornas antal
och arbetsprestation starkt varierar
från år till år, trygga frukt- och
frösättningen genom samarbete
med biodlarna. Det är till fördel för
båda parterna att placera
bisamhällen i närheten av eller inne i
odlingarna. I övrigt böra alla
åtgärder vidtagas i syfte att
underlätta binas arbete. Med hänsyn till
förgiftningsriskerna för bin bör
skadedjursbekämpning med
kemiska medel icke utföras under
växternas blomning (se vidare
Förgiftning av bin). E. Åg.
Bisting. Binas försvarsvapen är
gad-den. Den har sin plats i
bakkropps-spetsen. Bli bina störda under
olämplig tid eller olämpligt väder
gå de genast till anfall. Blixtsnabbt
slå de ned på en blottad kroppsdel,
och på bråkdelen av en sekund ha
de borrat in den med hullingar
försedda gadden i huden. Gadden
fastnar i såret och då biet sliter sig
loss blir det skadat och dör inom
kort. Av giftet, som inpressas i
såret, uppstår stark sveda, som dock
upphör inom några minuter,
varefter sårets omgivande hud- och
muskelpartier svullna upp, hos en
ovan rätt ansenligt. Ett bistick i
pannan t. ex. kan förorsaka att
båda ögonen svullna igen. En
biskötare vänjer sig dock vid giftet
och blir till slut immun. Sårets
be-strykning med soda eller annat
alkaliskt ämne nedsätter giftets
verkningar i betydlig grad. Vid
svårare komplikationer bör läkare
omedelbart tillkallas. Sch.
Bistock, se Biskötsel.
Bittersalt, magnesiumsulfat, även
kallat engelskt salt, förekommer i
vissa mineralkällors vatten och
användes i medicinen som avförande
medel. F.
Bivråk, se Jakt, villebrådsarter.
Biväxter (honungsväxter,
nektarväx-ter) växter från vilka bina hämta
sina födoämnen, nektar och pollen.
Från flertalet biväxter insamlas
båda dessa födoämnen men från en
del av dem, t. ex. hassel, poppel,
rosor och vallmo, endast pollen.
Tillgången på nektar och pollen,
det s. k. draget, varierar från
årstid till årstid och från trakt till
trakt men beror även av rådande
väderlek. Bland de viktigaste
biväxterna under vår- och
försommardraget må nämnas sälg, lönn,
krusbär, maskros, fruktträd och
höstsådd raps samt hästkastanj.
Huvudparten av den honung, som
bina insamla under denna tid,
tages i anspråk för uppfödningen av
yngel, som under våren och
försommaren uppdrages i särskilt
stora mängder. Den honung, som
tillvaratages vid beskattningen av
bisamhällena i mitten av juli,
härrör till större delen från
sommar-blommande biväxter, främst
vit-och alsikeklöver i vildbestånd,
fröodlingar och övriga vallar.
Andra viktiga biväxter under
sommaren äro; hallon, blåbär, lingon,
åkersenap, vitsenap, vårraps,
rödklöver, luzern, blåklint och lind.
Bland sensommarens och höstens
biväxter spelar ljungen den största
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
