Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blandsäd - Blast - Blastningsskyfflar - Bleke - Blekjord - Bleksot - Blindbotten - Blindgång - Blindhavre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
Blast — Blindhavre
lättare jordar kan det ibland vara
fördelaktigt att blanda in 5—10
% luddvicker i rågen. Efter
skörden kan vickern lätt borttagas
med s. k. snäcktriör (se
Rensnings-maskiner). Tidigare var det vanligt
att blanda höstråg och luddvicker
i tidigt grönfoder. Att anföra
bestämda normer för blandningar
är vanskligt, eftersom blandningen
bör anpassas efter jordmånen. Som
exempel på baljväxtblandsäd kan
nämnas 100 kg havre, 50 kg korn,
50 kg foderärter och 25 kg vicker
eller tillsammans 225 kg per ha.
Procenthalten korn bör utökas på
goda kornjordar och procenthalten
baljväxter på magra och lätta
jordar. På lerjordar där baljväxterna
gå väl till bör vicker uteslutas
eller ingå i mindre mängd så att
liggsäd undvikes. Därigenom
underlättas skörd med självbindare.
Sker skörden med slåttermaskin
och hässjning användes vid
bärgningen kan vicker ingå. Av
kornsorter kan det medelsena
Maja-kornet förordas, emedan denna
sort har relativt hög proteinhalt.
— Om blandsäd som foder, se
Spannmål. KIK.
Blast, se Grönfoder.
Blastningsskyfflar användas för att
blasta rotfrukter medan dessa stå
på rot. Efter blastningen köres
rotfrukterna upp med
rotfruktsupp-tagare (se d. o.).
Bleke eller kalkbleke är en finkornig
lös avlagring (jordart) som till
största delen består av
kalcium-karbonat- Färgen är gråvit eller
gulaktig genom inblandning av dy
och gyttja. Bleke förekommer
allmänt i kalkrika trakter, där det
uppstår som slemartad
bottenfällning ur stillastående vatten och
kan bilda lager av över en meters
mäktighet. Ofta är det täckt av ett
tunnare torvskikt. — Frånsett
kalkrikedomen är bleket oftast
mycket näringsfattigt, särskilt
ifråga om fosforsyra, och i
synnerhet när mullhalten är låg. Efter
torrläggning och allsidig gödsling
kan det dock bära goda skördar.
Bäst lämpar sig bleket för
mångåriga slåttervallar. Kraftig
jordbearbetning bör undvikas, ty sådan
ökar risken för att bleket vid torrt
väder blåser bort med vinden
(blekeflykt). — Bleke kan med fördel
användas till kalkning på sur
od-lingsjord. (Se även Lösa
avlagringar.) P.E.
Blekjord är ett ljust askgrått eller
nästan vitt, urlakat markskikt
under råhumuslagret i vissa
skogs-och hedjordar. Bildningen är
karakteristisk för den naturliga
jord-månstyp, som kallas podsol (se d.
o. samt Jordmån). — Inom
livsmedelsindustrien menas med
blekjord en i naturen eller med konst
förvittrad lera, som har stor
adsorptionsförmåga och därför
användes för rening och avfärgning
av feta oljor. P. E.
Bleksot, kloros, kallas sjuklig blekhet
hos gröna växtdelar till följd av
nedsatt bildning av bladgrönt
(klorofyll). Bleksot beror ibland på
järnbrist, ej sällan förorsakad av
stark kalkning, som gör järnet
oåtkomligt för växterna, och kan
då botas med järnvitriollösning (1
g per liter till besprutning, 10 g per
liter till bevattning). Också brist på
kväve, svavel, mangan m. m. samt
låg temperatur, ljusbrist och
ärftliga anlag (t. ex. hos brokbladiga
prydnadsväxter) kan framkalla
bleksot. Th. Lfs.
Blindbotten, se Bjälklag.
Blindgång, förgrening utan
fortsättning i ett gryt.
Blindhavre har man kallat havre med
förkrympta, tomma småax
(särskilt nederst i vippan) samt
brun-färgade och förtorkade blad.
Sjukdomen som mest uppträder på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
