Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bukhinneinflammation - Bukskällning - Bukspottkörteln - Buksvampar - Bukt - Bungekalk - Bur - Burows lösning - Bushel - Buskar - Buskmåra - Butyrometer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bukskällning — Butyrometer
319
såsom ståltrådar och spikar lätt
sväljas. Dessa kunna sticka igenom
samt fastna i nätmagsväggen, och
en s. k. traumatisk peritonit
uppkommer. En skadad ko slutar
hastigt äta, får temperaturstegring,
magarbetet upphör med lindrig
gasfyllnad av våmmen som följd.
Kon står med krökt rygg och
stönar då och då. Fastnar det vassa
föremålet i nätmagsväggen, läkes
det fast där, och kon tillfrisknar
på några dagar. I vissa fall kan
det passera in i lungorna, hjärtat,
mjälten eller levern, och då bli
utsikterna till förbättring betydligt
sämre. Är hjärtat angripet måste
slakt tillgripas snarast möjligt. —
För att ställa diagnosen
traumatisk peritonit fordras en ingående
undersökning av veterinär. De ovan
beskrivna sjukdomstecknen
förekomma nämligen även vid vissa
foderförgiftningar och vid akut
löp-magsinflammation m. fl. lidanden.
Behandling: en ko lidande av
traumatisk peritonit ställes högt med
framdelen och får svälta
fullständigt i två dygn. Därefter får man
börja utfodra försiktigt med
enbart hö. Dessutom kan vissa
mediciner, som påverka magarbetet,
givas. I svåra fall tillgripes
operation. Hfld.
Bukskällning, det ljud som hos
hingstar och valacker kan höras, då de
röra sig i rask takt. Ljudet
uppkommer, när luft suges ut och in
i skåpet. Dhl.
Bukspottkörteln, en i bukhålan
belägen körtel, som består av två vitt
skilda delar. Den ena delen har
ut-försgång till tarmen och avsöndrar
ämnen, s. k. enzymer, som ha
förmåga att smälta fodrets samtliga
organiska beståndsdelar, fett,
kolhydrat och äggvita. Den andra
delen av körteln är ej enhetlig utan
ligger utspridd i form av en massa
små öar i organet. Dessa öar lämna
sitt inkret, insulin, direkt till
blodbanorna. Insulinet reglerar
förbränningen av socker i kroppen. Dhl.
Buksvampar, se Svampar.
Bukt, den löpa, som en del villebråd,
såsom hare, räv, rådjur, gör vid
jakt med drivande hund. Djuret
återkommer ofta efter en rundtur
till trakten av upptaget. Se även
Jakt, jaktsätt.
Bungekalk, finmalen kalksten.
Användes både som mineralfoder och som
jordbrukskalk.
Bur, bjur, gammal benämning på
bäver.
Burows lösning, vattenlösning av
alu-miniumsubacetat, som användes på
grund av sin sammandragande och
antiseptiska verkan vid akuta
inflammationer, sårinfektioner,
svullnader osv. Bäst verkar lösningen
i våt varma omslag (se Omslag).
Lösningen beredes lämpligen
genom att blanda två delar blysocker
med en del alun. Av blandningen
lösas 2 matskedar i 1 liter varmt
vatten. Lösningen omskakas och
får stå 1 timme. Den klara
lösningen användes. Dhl.
Bushel, rymdmått som motsvarar
36,34 liter i England, men 35,24
liter i Amerika. Se tabell i slutet
av sista bandet.
Buskar, se Prydnadsbuskar.
Buskmåra, se Måra.
Butyrometer. Apparat för bestämning
av fetthalten i mjölk. Den grundar
sig på upplösning av mjölkens
fett-fria beståndsdelar och fettets
avskiljande genom centrifugering. —
Två olika apparater förekomma i
landet, Lindströms och Gerbers. -—
Lindströms apparat användes inom
kontrollföreningarna, men på grund
av den ringa kvantitet mjölk
(volym 1,619 cm3) som användes i
provet är den ej så tillförlitlig som
Gerbers, där 11 cm3 volym av
mjölken användes för varje prov. — I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
