Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cell - Celldelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Celldelning
337
saften uppta det större
utrymmet, så att plasman endast
bekläder väggens insida som ett mer
eller mindre tunt skikt. Cellkärnan
är cellens viktigaste del och
reglerar alla dess livsyttringar. (Om
kärnans beteende vid celldelningen
se d. o.). — Djurens celler äro
uppbyggda på i huvudsak samma sätt
som växternas men sakna cellvägg.
— Flertalet celler äro så små, att
de ej kunna urskiljas med blotta
ögat men innehålla trots detta
allt, som betingar liv; de kunna
alltså uppta näring och utsöndra
avfallsprodukter, ha förmåga att
andas, att tillväxa och fortplanta
sig, i många fall också
rörelseförmåga. Den yttre formen växlar
starkt. Urdjur, bakterier och
många alger och svampar bestå av
en enda cell. De flesta levande
varelser äro emellertid uppbyggda av
ett mycket stort antal celler av
olika slag och med olika uppgifter.
Celler av samma slag äro därvid
förenade till vävnader (hud-,
led-ningsvävnader osv.). D.L.
Celldelning. De encelliga
organismernas fortplantning liksom de
mång-celligas tillväxt sker genom
cellernas delning. Celldelningen äger
alltid rum på ett strängt lagbundet
sätt. Den inledes med vissa
invecklade processer i cellkärnan, varvid
ett större eller mindre antal
avgränsade kroppar, kromosomerna,
komma till synes. Kromosomerna,
som betraktas som bärare av de
ärftliga anlagen, äro icke
påvisbara under perioden mellan två
delningar och de upplösas också
omedelbart efter delningens slut.
Antalet kromosomer växlar starkt
med växt- eller djurarten, men
varje art har som regel ett visst
bestämt antal. Varje kromosom
klyver sig vid celldelning på
längden i två lika delar, och de båda
halvorna glida isär mot var sin
Några olika stadier av kärn- och
celldelning hos en högre växt, n cellkärna, nl
kärnkropp, w cellkärnans vägg, ch
kromosomer, k polkappa, s kärnspole, t
dotterkärna, m den nya skiljeväggen. (Stark
förstoring.)
ände av cellen. Det uppstår alltså
två nya, lika stora grupper av
kromosomer, omkring vilka nya
kärnor anläggas. Sedan även
cytoplas-man delat sig i två delar, en
omkring varje ny kärna, och (hos
växterna) en ny vägg anlagts
mellan dessa, är delningen fullbordad.
Vid den s. k. reduktionsdelningen,
genom vilken könscellerna bildas,
avvika de inledande processerna i
kärnan från de ovan beskrivna.
Kromosomerna dela sig nämligen
icke utan gå halva antalet till den
ena dotterkärnan, halva antalet till
den andra. De nya cellerna få
alltså endast hälften så stor
kromo-somuppsättning som modercellen.
När vid befruktningen två
könsceller sammansmälta uppstår
emellertid en ny cell med det
ursprungliga kromosomantalet.
Kromoso-mernas olika beteende i det ena och
det andra fallet har stor betydelse
för bibehållandet respektive
omgrupperingen av de ärftliga
anlagen. Studiet av kromosomerna och
deras förhållande vid celldelning
har också blivit av yttersta vikt
för den moderna ärftlighetsläran.
D. L.
22 — Nya Lantmannens bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
